Gå till innehåll
Gå till huvudmeny
Gå till sidomeny
Din webbläsare Internet Explorer är för gammal. För att vår webbplats ska fungera rekommenderar vi att du byter webbläsare.
Rekommenderade webbläsare
Stäng
Rättslig vägledning, länk till startsidan
Kontakta oss
Skatteverket.se
Sök
Sök
Vägledning
Regler & ställningstaganden
Nyheter
Om
2022
Arkiv
2024
2023
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
Visa alla utgåvor
OBS:
Detta är utgåva 2022.1.
Visa senaste utgåvan.
Meny
Öppna meny
Öppna sök
Sök
Inkomstskatt
Näringsverksamhet
Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet
Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas?
Vad ska tas upp som inkomst?
Vad ska dras av som utgift?
Avdragsbegränsningar för ränteutgifter
Hybrida missmatchningar
Beskattningsinträde
Särskilda regler för olika slag av tillgångar
Skattemässiga dispositioner
Uttagsbeskattning och omstrukturering
Koncerner och intressegemenskaper
Underskott
Konkurs och ackord
Särskilt om vissa skattesubjekt
Vägledning
»
2022
»
Inkomstskatt
»
Näringsverksamhet
Vägledning
Starta spelaren
Lyssna
Näringsverksamhet
2024
2023
2022
2021
2020
Tidigare
2019
2018
2017
2016
2015
2014
2024
2023
Tidigare
2022
2021
2020
2019
2018
2017
2016
2015
2014
Uppdaterat
2022-02-24
Förtydligande: Dödsbon i Danmark, Finland och Norge ses som dödsbon vid tillämpning av inkomstskattelagen
Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Dödsbon / Dödsbo efter en begränsat skattskyldig person
Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet
Näringskriterierna, d.v.s. kravet på att en förvärvsverksamhet bedrivs yrkesmässigt och självständigt, är avgörande för att bedöma om en inkomst ska hänföras till näringsverksamhet eller till ett annat inkomstslag. Vissa tillgångar och inkomster ska räknas till näringsverksamhet även om de inte ingår i en näringsverksamhet.
Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas?
Vad ska tas upp som inkomst?
Inkomstskattelagen räknar upp en rad ersättningar som ska tas upp som inkomst i inkomstslaget näringsverksamhet. Här finner du även regler om vid vilken tidpunkt inkomsterna ska tas upp.
Vad ska dras av som utgift?
Inkomstskattelagen räknar upp en rad avdrag som ska göras i inkomstslaget näringsverksamhet. Här finner du även regler om vid vilken tidpunkt avdragen ska göras.
Avdragsbegränsningar för ränteutgifter
Hybrida missmatchningar
Olikheter i nationell lagstiftning när det gäller den skattemässiga behandlingen av företag och finansiella instrument kan i gränsöverskridande situationer ge upphov till s.k. hybrida missmatchningar. Reglerna i 24 b kap. IL syftar till att neutralisera effekterna av uppkomna hybridsituationer.
Beskattningsinträde
I 20 a kap. IL finns det bestämmelser om anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser när svenska skatteregler till följd av ändrade förhållanden blir tillämpliga (beskattningsinträde). Avsikten med reglerna är att beskattningen av näringsverksamheten ska återspegla det ekonomiska resultatet efter tidpunkten för förändringen.
Särskilda regler för olika slag av tillgångar
Skattemässiga dispositioner
Uttagsbeskattning och omstrukturering
Koncerner och intressegemenskaper
Koncerner och intressegemenskaper är inte skattesubjekt, utan det är de enskilda juridiska personerna som beskattas för sina inkomster. Skattelagstiftningen tar dock hänsyn till koncernförhållanden i vissa fall genom reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag. Begreppet intressegemenskap är viktigt för många olika regler i inkomstskattelagen och det finns vissa skyddsregler för transaktioner inom intressegemenskaper.
Underskott
Konkurs och ackord
Här får du veta vad som gäller civil- och skatterättsligt om någon befinner sig i en konkurs- eller ackordsituation.
Särskilt om vissa skattesubjekt
Referenser inom näringsverksamhet
Allmänna råd
Allmänna råd & meddelanden – aktier
Domar & beslut
EU-författningar
Föreskrifter
Lagar & förordningar
Meddelanden
Propositioner
Rättsfallskommentarer
Ställningstaganden
Hoppa till innehållet
Om webbplatsen, tillgänglighetsinformation
Startsida
Alla nyheter
Kontakta oss
Till toppen