Stiftelser som inte regleras i inkomstskattelagen

Sociala fonder regleras i särlagstiftning

Sedan strax efter andra världskriget har staten haft avtal med skogsindustrins branschorganisationer om att en del av försäljningspriset på trävaruprodukter, s.k. prisutjämningsavgifter, ska gå till särskilda stiftelser för att motverka en inhemsk prishöjning. Stiftelserna ska främja sociala, skogsvårdande och vetenskapliga ändamål och är befriade från inkomstskatt.

Skattskyldiga som lämnar bidrag till de aktuella stiftelserna, har avdragsrätt vid beskattningen för dessa belopp. Om stiftelserna betalar ut medel till en sådan skattskyldig, ska den skattskyldiga ta upp medlen det år de tagits emot.

Det finns endast ett fåtal stiftelser som omfattas av särlagstiftning om sociala fonder. De regleras i följande förordningar:

• förordning (1947:339) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för avgifter till vissa stiftelser, m.m.
• förordning (1948:497) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för avgifter till vissa stiftelser, m.m.
• förordning (1950:25) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för avgifter till Stiftelsen Trävaruindustriens konjunkturutjämningsfond, m.m.
• förordning (1951:148) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för avgifter till vissa stiftelser, m.m.
• förordning (1951:149) om rätt att vid taxering för inkomst njuta avdrag för avgifter till viss av Aktiebolaget Tegefors verk grundad stiftelse, m.m.
• kungörelse (1959:82) om skattefrihet för vissa anslag från lågkonjunkturfond m.m.

Nybildning?

Sociala fonder enligt ovannämnda lagar nybildas inte.

Rättsfall: företagsstiftelse undantas inkomstbeskattning

En företagsstiftelse för social verksamhet omfattades av förordningen 1951:148. Frågan i målet var om skattefriheten även omfattade inkomst från en fastighet som stiftelsen ägde. Högsta förvaltningsdomstolen fann att stiftelsen inte var skattskyldig för fastighetsinkomsten (RÅ 1986 ref. 70).