OBS: Detta är utgåva 2022.1. Visa senaste utgåvan.

En årsredovisning respektive ett årsbokslut består av olika delar. I årsredovisningslagarna, bokföringslagen och normgivningen regleras hur delarna ska presenteras.

Du får här veta de viktigaste principerna i respektive regelverk och du behöver läsa regelverken för en fullständig bild.

Vilka delar består en årsredovisning av och hur ska de presenteras?

En årsredovisning ska bestå av en balansräkning, en resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse. I årsredovisningen för ett större företag ska det även ingå en kassaflödesanalys (2 kap. 1 § ÅRL). Den ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form och vara skriven på svenska. Årsredovisningen ska innehålla uppgifter om företagets namn, organisations- eller personnummer och säte. Om företaget är i likvidation ska detta anges (2 kap. 5 § ÅRL).

Jämförelsetal ska lämnas för varje post

Jämförelsetal, d.v.s. beloppet av en post för närmast föregående räkenskapsår, ska lämnas för varje post eller delpost i balansräkningen, i resultaträkningen och i noter för sammanslagna poster (3 kap. 5 § ÅRL).

Beloppen ska anges i företagets redovisningsvaluta

Beloppen i årsredovisningen ska anges i företagets redovisningsvaluta. Beloppen får dessutom anges i en annan valuta (2 kap. 6 § ÅRL).

Skriva under årsredovisningen

I aktiebolag, ekonomiska föreningar och andra företag som företräds av en styrelse, ska årsredovisningen skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Om en verkställande direktör är utsedd, ska även denne skriva under årsredovisningen. I handelsbolag ska samtliga obegränsat ansvariga delägare skriva under. I övriga företag ska årsredovisningen skrivas under av den redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare (2 kap. 7 § ÅRL).

Särskilda regler finns för stiftelser och europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (2 kap. 7 § ÅRL).

Om årsredovisningen upprättas i elektronisk form ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden m.m. (2 kap. 7 § ÅRL).

Årsredovisningen ska innehålla en uppgift om den dag då den undertecknades (2 kap. 7 § ÅRL).

K2: Årsredovisning i mindre företag

Ett företag som tillämpar Bokföringsnämndens regelverk om årsredovisning i mindre företag ska presentera årsredovisningens olika delar i följande ordning: förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter (BFNAR 2016:10 punkt 3.2). Om företaget frivillig upprättar en kassaflödesanalys ska denna placeras mellan balansräkningen och noterna i årsredovisningen (BFNAR 2016:3 punkt 21.2).

På varje sida i årsredovisningen ska sidnummer samt företagets namn och organisationsnummer anges (BFNAR 2016:10 punkt 3.6).

Beloppen i årsredovisningen ska anges i hela kronor eller tusentals kronor. Är redovisningsvalutan euro ska beloppen anges i hela euro eller hundratals euro. Valet av enhet ska framgå av årsredovisningen. Även om beloppen anges i hela kronor eller euro får belopp i förvaltningsberättelsen anges i tusentals kronor eller hundratals euro (BFNAR 2016:10 punkt 3.9).

De jämförelsetal som ska lämnas enligt 3 kap. 5 § första stycket ÅRL, ska lämnas i en särskild kolumn till höger om beloppsuppgifterna för räkenskapsåret. Jämförelsetalen ska även lämnas i samtliga noter, med undantag för noten om redovisningsprinciper och noten om eget kapital (BFNAR 2016:10 punkt 3.10). Om det inte finns något värde i en post för räkenskapsåret men väl för jämförelseåret, ska posten ändå finnas med. Det finns inte något krav på jämförelsetal i förvaltningsberättelsen.

Av 2 kap. 7 § ÅRL framgår vilka befattningshavare som ska skriva under årsredovisningen. De som ska skriva under årsredovisningen är de som innehar respektive befattning när årsredovisningen undertecknas. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller ändringar i styrelsens sammansättning först från den tidpunkt då anmälan om ändringen kom in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som anges i det beslut som anmälan grundar sig på.

Årsredovisningen ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. Det innebär att det ska framgå vilket datum respektive befattningshavare har skrivit under. Om alla befattningshavare skriver under samma dag räcker det att den dagens datum anges en gång. Om årsredovisningen skrivs under olika dagar behöver datumet för respektive befattningshavares underskrift anges. Den dag samtliga befattningshavare har skrivit under årsredovisningen är den upprättad (BFNAR 2016:10 kommentaren till 2 kap. 7 § ÅRL).

Ändringarna gäller från och med den 12 november 2021 och ska tillämpas för räkenskapsår som avslutas den 31 december 2021 eller senare.

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Ett företag som tillämpar det allmänna rådet BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning ska presentera årsredovisningens olika delar i följande ordning: förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning, eventuell kassaflödesanalys och noter. Om företaget valt att specificera årets förändring av eget kapital i en rapport (”Rapport över förändring i eget kapital”) ska den placeras efter balansräkningen (BFNAR 2012:1 punkt 3.10).

Av 2 kap. 7 § ÅRL framgår vilka befattningshavare som ska skriva under den finansiella rapporten. De som ska skriva under är de som innehar respektive befattning när den finansiella rapporten undertecknas. För aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller ändringar i styrelsens sammansättning först från den tidpunkt då anmälan om ändringen kom in till Bolagsverket eller från den senare tidpunkt som anges i det beslut som anmälan grundar sig på.

Den finansiella rapporten ska innehålla uppgift om den dag då den undertecknades. Det innebär att det ska framgå vilket datum respektive befattningshavare har skrivit under. Om alla befattningshavare skriver under samma dag räcker det att den dagens datum anges en gång. Om den finansiella rapporten skrivs under olika dagar behöver datumet för respektive befattningshavares underskrift anges. Den dag samtliga befattningshavare har skrivit under den finansiella rapporten är den upprättad (BFNAR 2012:1 kommentaren till 2 kap. 7 § ÅRL).

Ändringarna gäller från och med den 12 november 2021 och ska tillämpas för räkenskapsår som avslutas den 31 december 2021 eller senare.

Företag som följer internationella redovisningsregler

Företag som följer internationella redovisningsregler ska tillämpa IAS 1 Utformning av finansiella rapporter med de undantag och tillägg som anges i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

De finansiella rapporterna ska innehålla en resultaträkning, rapport över totalresultat enligt alternativet med separat resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys samt en rapport över förändringar i eget kapital (RFR 2 IAS 1 punkt 2). Vidare ska kraven på en balansräkning per början av den tidigaste jämförelseperiod beaktas när ett företag tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt eller gör en retroaktiv omräkning av poster i sina finansiella rapporter, eller när det omklassificerar poster i sina finansiella rapporter.

Företag som följer Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

Kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag som tillämpar ÅRKL respektive ÅRFL ska även tillämpa 2 kap. ÅRL om årsredovisningens innehåll (2 kap. 2 § ÅRKL respektive 2 kap. 2 § ÅRFL).

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.

Försäkringsföretag får tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRFL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.

Två olika former av årsbokslut

Företag som inte upprättar en årsredovisning ska upprätta ett årsbokslut eller ett förenklat årsbokslut.

Vilka delar består ett årsbokslut av?

Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och av en balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Beloppen ska anges i svenska kronor (6 kap. 4 § BFL).

Årsbokslutet ska skrivas under av den redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare. Om företaget företräds av en styrelse ska årsbokslutet skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Om årsbokslutet upprättas i elektronisk form ska den undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden m.m. (6 kap. 4 § BFL jämte 2 kap. 7 § ÅRL).

Årsbokslutet ska färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader efter räkenskapsårets utgång, för stiftelser fyra månader efter räkenskapsårets utgång (6 kap. 7 § BFL).

Årsbokslut

Ett företag som tillämpar det allmänna rådet BFNAR 2017:3 Årsbokslut ska presentera årsbokslutets i följande ordning: resultaträkning och balansräkning. Det ska även framgå att det är ett årsbokslut och företagets namn och person eller organisationsnummer ska anges på varje sida (BFNAR 2017:3 punkterna 3.2 och 3.6).

Beloppen i årsbokslutet ska anges i hela kronor eller tusentals kronor. Valet av enhet ska framgå av årsbokslutet (BFNAR 2017:3 punkt 3.7).

Av 2 kap. 7 § ÅRL framgår vilka befattningshavare som ska skriva under årsbokslutet. De som ska skriva under är de som innehar respektive befattning när årsbokslutet undertecknas.

Årsbokslutet ska innehålla uppgift om den dag då det undertecknades. Det innebär att det ska framgå vilket datum respektive befattningshavare har skrivit under. Om alla befattningshavare skriver under samma dag räcker det att den dagens datum anges en gång. Om årsbokslutet skrivs under olika dagar behöver datumet för respektive befattningshavares underskrift anges. Den dag samtliga befattningshavare har skrivit under årsbokslutet är det upprättat (BFNAR 2017:3 kommentaren till 2 kap. 7 § ÅRL).

Ändringarna gäller från och med den 12 november 2021 och ska tillämpas för räkenskapsår som avslutas den 31 december 2021 eller senare.

I slutet av kapitlet finns särskilda regler för vissa företagsformer som ska beaktas vid tillämpning av detta kapitel.

Vilka delar består ett förenklat årsbokslut av?

Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Det ska upprättas enligt god redovisningssed och i vanlig läsbar form eller i elektronisk form (6 kap. 6 § BFL).

Det förenklade årsbokslutet ska skrivas under av den redovisningsskyldige eller dennes ställföreträdare. Om företaget företräds av en styrelse ska det skrivas under av samtliga styrelseledamöter. Om det förenklade årsbokslutet upprättas i elektronisk form ska det undertecknas med en sådan avancerad elektronisk underskrift som avses i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden m.m. (6 kap. 6 § BFL).

Det förenklade årsbokslutet ska färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader efter räkenskapsårets utgång (6 kap. 7 § BFL).

K1: Förenklat årsbokslut

Enskilda näringsidkare och ideella föreningar som upprättar ett förenklat årsbokslut ska använda Bokföringsnämndens allmänna råd om förenklat årsbokslut, BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut respektive BFNAR 2010:1 Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut.

Enskilda näringsidkare ska upprätta en resultaträkning och balansräkning enligt uppställningsformen i bilaga 2 (BFNAR 2006:1 punkt 5.1). Även upplysningar ska lämnas enligt bilagan.

Ideella föreningar ska upprätta resultat- och balansräkning enligt uppställningsformen i bilaga 2. Benämningen av posterna och summeringsformen får anpassas om det bättre beskriver postens eller summeringsradens innehåll (BFNAR 2010:1 punkt 5.1).

Ideella föreningar ska lämna jämförelsetal till varje post och summeringsrad i resultat- och balansräkningen (BFNAR 2010:1 punkt 5.2). För ideella föreningar får det förenklade årsbokslutet innehålla tilläggsupplysningar till resultat- och balansräkningen (BFNAR 2010:1 punkt 5.3).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Övrigt

  • BFNAR 2006:1 Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (K1) [1] [2]
  • BFNAR 2010:1 Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut (K1) [1] [2] [3] [4]
  • BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) [1] [2]
  • BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag (K2) [1] [2] [3] [4] [5] [6]
  • BFNAR 2017:3 Årsbokslut [1] [2] [3] [4]
  • IAS 1 Utformning av finansiella rapporter [1]
  • RFR 2 Redovisning för juridiska personer [1]