Deklarationstidpunkt

Huvudbestämmelserna för mervärdesskattedeklaration

I 26 kap. 26–37 §§ SFL anges när en skattedeklaration ska lämnas. Huvudbestämmelserna för mervärdesskattedeklarationen finns i 26 kap. 26 och 30 §§ SFL. Dessa bestämmelser kompletteras med reglerna om särskilda deklarationstidpunkter för redovisningsperioden ett beskattningsår i 26 kap. 33, 33 a och 33 b §§ SFL. Tidpunkten för att lämna en mervärdesskattskattedeklaration styrs av den deklarationsskyldigas beskattningsunderlag. Detta innebär i praktiken att de deklarationsskyldiga kan delas in i tre olika kategorier:

• den som har ett beskattningsunderlag som uppgår till högst 40 miljoner kr för beskattningsåret och redovisar mervärdesskatt var tredje månad (26 kap. 26 § SFL)
• den som har ett beskattningsunderlag som överstiger 40 miljoner kr för beskattningsåret och redovisar mervärvärdesskatt varje månad (26 kap. 30 § SFL)
• den som har ett beskattningsunderlag om högst en miljon kronor och redovisar mervärdesskatt en gång om året (26 kap. 33 § SFL).

Deklarationstidpunkter

För den som ska lämna mervärdesskattedeklaration finns fyra olika deklarationstidpunkter:

• den 26:e i första månaden efter utgången av redovisningsperioden
• den 12:e i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden
• den 26:e i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden
• den 12:e eller 26:e i den månad som inkomstdeklarationen ska lämnas (senare deklarationstidpunkt).

Vilken tidpunkt som ska gälla är bl.a. beroende av redovisningsperiodens längd.

Deklarationstidpunkten som anges är det datum då deklarationen senast ska ha kommit in till Skatteverket. Deklarationen måste med andra ord skickas av den deklarationsskyldige i sådan tid att den kommer in till Skatteverket senast på angivet datum. Det datum då den senast ska finnas hos Skatteverket framgår av deklarationsblanketten.

Infaller den dag deklarationen senast ska vara inkommen på en lördag, söndag eller helgdag ska deklarationen i stället lämnas så att den kommer in senast den första vardagen därefter, se lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Ytterligare information om lagstadgad tid finns under när en handling räknas som inkommen till en myndighet.

Om deklarationen kommer för sent kan Skatteverket ta ut en förseningsavgift.

Skatteverket ska meddela anstånd med att lämna skattedeklaration om det finns särskilda skäl.

Överskjutande mervärdesskatt

Det är vanligt att den som redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt skickar in mervärdesskattedeklarationen så snart redovisningsperioden har gått ut, d.v.s. före deklarationstidpunkten. För att mervärdesskatten i dessa fall ska återbetalas i ”förtid”, d.v.s. före deklarationstidpunkten, krävs att samtliga arbetsgivar-, mervärdesskatte- och punktskattedeklarationer har lämnats för skatter och avgifter som ska redovisas senast den månad då den överskjutande mervärdesskatten redovisades (64 kap. 3 § SFL).

Mervärdesskattedeklaration för ett kalenderkvartal

Den som har redovisningsperioden ett kalenderkvartal ska redovisa mervärdesskatten i en mervärdesskattedeklaration som ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12:e i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden. I augusti ska deklarationen i stället ha kommit in senast den 17:e (26 kap. 26 § SFL).

Bestämmelsen har karaktär av huvudregel och gäller endast om inte mervärdesskattedeklarationen ska lämnas enligt bestämmelserna i 26 kap. 27–30, 33–35 §§ SFL.

Mervärdesskattedeklarationen för ett kalenderkvartal ska alltså ha kommit in senast den 12:e i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden, d.v.s. normalt 42 dagar efter redovisningsperiodens slut. Deklarationen för redovisningsperioden april–juni ska dock i stället ha kommit in senast den 17:e i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden.

Mervärdesskattedeklaration för en kalendermånad

För den som ska redovisa mervärdesskatt för en kalendermånad finns två olika deklarationstidpunkter:

• den 12:e i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden
• den 26:e i månaden efter utgången av redovisningsperioden.

Deklarationstidpunkten den 12:e

Skatteverket kan med stöd av 26 kap. 13 § SFL bl.a. besluta att redovisningsperioden ska vara en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal, eller en kalendermånad i stället för ett beskattningsår om den deklarationsskyldiga begär det eller om det finns särskilda skäl. Det rör sig om deklarationsskyldiga med beskattningsunderlag på sammanlagt högst 40 miljoner kronor respektive sammanlagt högst en miljon kronor och som utan beslut skulle ha redovisat för kalenderkvartal eller för beskattningsår. Om Skatteverket i ett sådant fall har beslutat att redovisningsperioden ska vara en kalendermånad ska mervärdesskattedeklarationen lämnas enligt reglerna för punktskatt (26 kap. 27 § SFL).

Detta innebär att mervärdesskattedeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12:e i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden, d.v.s. normalt 42 dagar efter redovisningsperiodens slut. I månaderna januari och augusti ska deklarationen ha kommit in senast den 17:e. Bestämmelsen innebär t.ex. att mervärdesskattedeklaration för perioden februari ska ha kommit in senast den 12 april och att deklarationen för perioden juni ska ha kommit in senast den 17 augusti.

Deklarationstidpunkten den 26:e enligt begäran

Den som ska lämna mervärdesskattedeklaration enligt reglerna för punktskatt, d.v.s. deklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12:e i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden, kan dock vilja redovisa redan den 26:e i månaden efter utgången av redovisningsperioden. En sådan ordning är till fördel för den som regelmässigt redovisar överskjutande ingående mervärdesskatt och vill lämna deklarationen så tidigt som möjligt efter redovisningsperiodens utgång. Om den deklarationsskyldiga begär det ska Skatteverket besluta att mervärdesskattedeklarationen för en kalendermånad ska ha kommit in senast den 26:e i månaden efter utgången av redovisningsperioden (26 kap. 28 § SFL).

Beslutet om redovisningstidpunkt redan den 26:e i månaden efter periodens utgång ska normalt gälla minst tolv på varandra följande redovisningsperioder om inte särskilda skäl talar emot det (26 kap. 28 § sista meningen SFL). Ett särskilt skäl att avvika från tolvmånadersregeln kan vara att den deklarationsskyldiga fått ändrade förhållanden. Den deklarationsskyldiga kan exempelvis vid tiden för beslutet om ändrad deklarationstidpunkt ha haft en stor exportomsättning, men därefter lagt ner den verksamheten (prop. 1997/98:134 s. 66).

Deklarationstidpunkten den 26:e – större företag

Den som har redovisningsperioden en kalendermånad, eftersom beskattningsunderlaget exklusive unionsinterna förvärv och import överstiger 40 miljoner kronor för beskattningsåret, ska redovisa mervärdesskatten i en mervärdesskattedeklaration som ska ha kommit in till Skatteverket senast den 26:e i månaden efter utgången av redovisningsperioden. I december ska deklarationen i stället ha kommit in senast den 27:e (26 kap. 30 § SFL).

Större företag ska alltså normalt redovisa mervärdesskatten 26 dagar efter redovisningsperiodens slut. Bestämmelsen innebär t.ex. att perioden februari ska redovisas i en deklaration som ska ha kommit in senast den 26 mars, att perioden juni ska redovisas i deklaration som ska ha kommit in senast den 26 juli och att perioden november ska redovisas i deklaration som ska ha kommit in senast den 27 december.

Kommuner och regioner

Kommuner och regioner ska redovisa mervärdesskatt för en redovisningsperiod om en kalendermånad.

Mervärdesskattedeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12:e i andra månaden efter utgången av redovisningsperioden. De deklarationer som ska lämnas i januari och augusti ska också ha kommit in senast den 12:e (26 kap. 34 § SFL).

Mervärdesskattedeklaration för ett beskattningsår

För den som ska redovisa mervärdesskatt för ett beskattningsår finns två olika deklarationstidpunkter:

• den 26:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång
• den 12:e eller 26:e i den månad som inkomstdeklarationen ska lämnas (senare deklarationstidpunkt).

Deklarationstidpunkten den 26:e

Den som har redovisningsperioden ett beskattningsår ska redovisa mervärdesskatten i en mervärdesskattedeklaration som ska ha kommit in till Skatteverket senast den 26:e i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång. I december ska mervärdesskattedeklarationen ha kommit in senast den 27:e (26 kap. 33 § SFL).

Den angivna deklarationstidpunkten ska enligt bestämmelsens exakta lydelse gälla redovisningsperioder som är längre än en kalendermånad. Samtidigt anges dock att bestämmelsen inte gäller vare sig redovisningsperioden kalenderkvartal eller redovisningsperioder som har förlängts genom sammanslagning (26 kap. 33 § andra och tredje stycket SFL). Detta innebär att bestämmelsen endast gäller sådana mervärdesskattedeklarationer som ska lämnas för redovisningsperioden ett beskattningsår.

Den senare deklarationstidpunkten

Tidpunkten för att lämna mervärdesskattedeklaration för redovisningsperioden ett beskattningsår har i vissa fall samordnats med deklarationstidpunkten för inkomstskatt, d.v.s. senarelagts (se 26 kap. 33 a–33 e §§ SFL). Den senare deklarationstidpunkten gäller bara om den deklarationsskyldiga uppfyller samtliga följande villkor:

• den deklarationsskyldiga redovisar mervärdesskatt för redovisningsperioden beskattningsår (beskattningsunderlaget får vara högst en miljon kronor)
• den deklarationsskyldiga ska lämna inkomstdeklaration för beskattningsåret
• den deklarationsskyldiga har ingen EU-handel under beskattningsåret.

Den senare deklarationstidpunkten gäller inte för handelsbolag, kommanditbolag, mervärdesskattegrupper, representanter för enkla bolag och partrederier. Det är en följd av kravet på att den deklarationsskyldiga själv ska lämna både inkomstdeklaration och mervärdesskattedeklaration, jämför prop. 2013/14:28 s. 15. De ska därför lämna mervärdesskattedeklarationen senast den 26:e i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång.

Den senare deklarationstidpunkten gäller inte heller för beskattningsbara personer som har EU-handel, d.v.s. som under beskattningsåret genomför

• omsättningar, förvärv eller överföringar av varor som transporteras mellan EU-länder
• omsättningar och förvärv av tjänster mellan EU-länder som vid bestämmande av beskattningsland omfattas av huvudregeln och där förvärvaren är skyldig att betala mervärdesskatten. Det gäller även om handeln är av mindre omfattning. Se Skatteverkets ställningstagande om redovisning av mervärdesskatt per beskattningsår och prop. 2013/14:28 s. 14.

Nedan kan du läsa om vilka senare deklarationstidpunkter som finns för enskilda näringsidkare och dödsbon samt juridiska personer.

Senare deklarationstidpunkt – enskilda näringsidkare och dödsbon

Enskilda näringsidkare och dödsbon som uppfyller villkoren för den senare deklarationstidpunkten ska redovisa mervärdesskatt i en mervärdesskattedeklaration som ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 maj året efter utgången av beskattningsåret (26 kap. 33 a § SFL). Om dessa deklarationsskyldiga har deklarationshjälp kan de dock få anstånd med att deklarera och betala mervärdesskatten, så kallat byråanstånd, till den 26 juni (36 kap. 5–6 §§ SFL).

För enskilda näringsidkare och dödsbon finns alltså följande deklarationstidpunkter för mervärdesskatt.

Beskattningsår	Mervärdesskattedeklarationen lämnas
Januari–december	12 maj, eller 26 juni (byråanstånd)

Vid vilken tidpunkt inkomstdeklarationen ska lämnas framgår av 32 kap. 1 § SFL.

Senare deklarationstidpunkt – juridiska personer

Juridiska personer som uppfyller villkoren för den senare deklarationstidpunkten ska lämna mervärdesskattedeklarationen vid något av fyra tillfällen, den 12 juli, den 12 november, den 27 december eller den 12 mars, beroende på vilket beskattningsår de har (26 kap. 33 b § första stycket SFL). Om beskattningsåret har en annan slutdag än den 31 december, den 30 april, den 30 juni eller den 31 augusti, gäller i det här sammanhanget följande enligt 3 kap. 5 § SFL. I stället för det egentliga beskattningsåret förstås det år som går ut närmast efter den juridiska personens egentliga beskattningsår. Det innebär exempelvis att om en juridisk persons egentliga beskattningsår slutar den 30 november ska beskattningsåret vid tillämpningen av 26 kap. 33 b § SFL anses sluta den 31 december (jfr prop. 2010/11:165 s. 702).

För de juridiska personer som lämnar mervärdesskattedeklarationen elektroniskt finns möjlighet att lämna deklarationen en månad senare. En elektronisk deklaration får alltså lämnas den 17 augusti, den 12 december, den 17 januari eller den 12 april (26 kap. 33 b § andra stycket SFL).

För juridiska personer finns alltså följande deklarationstidpunkter för mervärdesskatt.

Beskattningsår	Mervärdesskattedeklarationen lämnas
Oktober–september November–oktober December–november Januari–december	12 juli, eller 17 augusti (elektroniskt)
Februari–januari Mars–februari April–mars Maj–april	12 november, eller 12 december (elektroniskt)
Juni–maj Juli–juni	27 december, eller 17 januari (elektroniskt)
Augusti–juli September–augusti	12 mars, eller 12 april (elektroniskt)

Vid vilka tidpunkter inkomstdeklarationen ska lämnas framgår av 32 kap. 2 § SFL.

Även juridiska personer kan beviljas anstånd med att lämna mervärdesskattedeklaration. Det krävs dock synnerliga skäl (36 kap. 5 § tredje stycket SFL).

Deklarationstidpunkt vid ändring till en kortare redovisningsperiod

Det kan bli aktuellt att ändra redovisningsperiod till en kortare eller till en längre period. I vilka fall sådana ändringar kan ske beskrivs under Ändring av redovisningsperioden. Nedan beskrivs vilken deklarationstidpunkt som ska gälla vid ändring till en kortare redovisningsperiod.

Vid byte av redovisningsperiod från en längre period till en kortare period kan den nya perioden börja gälla från en

• tidig tidpunkt
• senare tidpunkt

enligt bestämmelserna i 26 kap. 14–16 §§ SFL.

Ändring till en kortare period som ska gälla från en tidig tidpunkt

Vid byte av redovisningsperiod från en längre period till en kortare period kan det förekomma att den nya kortare redovisningsperioden ska börja tillämpas vid en så tidig tidpunkt att deklarationstiden har gått ut. I de här fallen har alltså den deklarationsskyldiga inte möjlighet att lämna mervärdesskattedeklarationen i rätt tid. Detta kan inträffa i det fall Skatteverket har beslutat om periodändringen på grund av särskilda skäl. Det kan också inträffa i de fall den deklarationsskyldiga har underrättat Skatteverket om en ändring från perioden beskattningsår och den nya korta perioden ska gälla från ingången av innevarande år.

Vid bedömningen av om den deklarationsskyldiga saknar möjlighet att lämna deklaration i rätt tid ska utgångspunkten vara den dag då den deklarationsskyldiga underrättade Skatteverket om ändringen enligt 7 kap. 4 § SFL eller Skatteverket beslutade om ändringen (prop. 2010/11:165 s. 805).

Den som saknar möjlighet att lämna mervärdesskattedekaration i rätt tid på grund av att redovisningsperioden har ändrats till en kortare period ska lämna mervärdesskattedeklarationen för den nya korta perioden senast vid den deklarationstidpunkt som kommer närmast efter dagen för underrättelsen eller beslutet (26 kap. 29 § första stycket SFL). Syftet med bestämmelsen är att undvika retroaktiva deklarationstidpunkter.

Tidpunkten för att lämna en mervärdesskattedeklaration för en kortare period kan alltså i vissa fall senareläggas så att den senast ska lämnas samtidigt som deklarationen för nästa period ska lämnas. I sådana fall kan dessa redovisningsperioder slås ihop till en förlängd period (26 kap. 29 § andra stycket SFL). Syftet med bestämmelsen i andra stycket är att underlätta för de deklarationsskyldiga och för Skatteverket. Vid byte av redovisningsperiod behöver den deklarationsskyldiga aldrig lämna mer än en mervärdesskattedeklaration vid ett och samma tillfälle. Den deklarationsskyldiga och Skatteverket behöver vidare bara hantera en förfallodag (prop. 2010/11:165 s. 805).

Exempel 1: periodändring från ett kalenderkvartal till en kalendermånad

Ett företag har redovisningsperioden ett kalenderkvartal. Skatteverket beslutar den 5 juli år 2 att redovisningsperioden på grund av särskilda skäl ska vara en kalendermånad. Den nya redovisningsperioden – en kalendermånad – ska då gälla fr.o.m. april år 2.

Deklarationen för den första redovisningsperioden om en kalendermånad, d.v.s. april, ska lämnas senast den 12 juni. Eftersom Skatteverket beslutade om periodändringen den 5 juli, d.v.s. efter deklarationstidpunkten för perioden april, saknar företaget möjlighet att lämna deklarationen för april i rätt tid. Företaget ska då i stället lämna deklarationen vid nästa deklarationstidpunkt. Detta innebär att deklarationen för perioden april ska lämnas senast när deklarationen för nästa redovisningsperiod ska lämnas, d.v.s. den 12 juli.

Redovisningsperioderna april och maj kommer därför att ha samma deklarationstidpunkt, d.v.s. den 12 juli. Med stöd av bestämmelsen i 26 kap. 29 § andra stycket SFL slås de två redovisningsperioderna ihop till en period, d.v.s. april–maj. Deklarationen för denna sammanslagna period ska lämnas den 12 juli.

Exempel 2: periodändring från ett beskattningsår till ett kalenderkvartal

Ett företag har redovisningsperioden ett beskattningsår (januari–december). Företaget underrättar Skatteverket den 20 maj år 2 om att beskattningsunderlaget beräknas uppgå till tre miljoner. Detta innebär att redovisningsperioden ska vara ett kalenderkvartal. Den nya redovisningsperioden – ett kalenderkvartal – ska gälla fr.o.m. ingången av år 2.

Deklarationen för den första redovisningsperioden om ett kalenderkvartal, d.v.s. januari–mars, ska lämnas senast den 12 maj. Eftersom företaget underrättade Skatteverket om periodändringen den 20 maj, d.v.s. efter deklarationstidpunkten för perioden januari–mars, saknar företaget möjlighet att lämna deklarationen för januari–mars i rätt tid. Företaget ska då i stället lämna deklarationen vid nästa deklarationstidpunkt. Detta innebär att deklarationen för perioden januari–mars ska lämnas senast när deklarationen för nästa redovisningsperiod ska lämnas, d.v.s. den 17 augusti.

Redovisningsperioderna januari–mars och april–juni kommer att ha samma deklarationstidpunkt, d.v.s. den 17 augusti. Med stöd av bestämmelsen i 26 kap. 29 § andra stycket SFL slås därför de två redovisningsperioderna ihop till en period, d.v.s. januari–juni. Deklarationen för denna sammanslagna period ska lämnas senast den 17 augusti.

Ändring till en kortare period som ska gälla från en senare tidpunkt

Vid byte av redovisningsperiod från en längre period till en kortare period ska i regel den nya kortare redovisningsperioden börja tillämpas vid en sådan tidpunkt att det är möjligt att lämna deklarationen i rätt tid.

Så är fallet när den deklarationsskyldiga har underrättat Skatteverket om att redovisningsperioden ska vara en kalendermånad i stället för ett kalenderkvartal. Skälet till det är att den nya redovisningsperioden i dessa fall börjar gälla efter utgången av det kvartal då den deklarationsskyldiga underrättade Skatteverket enligt 26 kap. 15 § SFL. Den deklarationsskyldiga har också möjlighet att lämna deklaration i rätt tid i fall där redovisningsperioden ska ändras från beskattningsår till ett kalenderkvartal eller en kalendermånad och den nya perioden ska tillämpas från utgången av innevarande beskattningsår enligt 26 kap. 16 § SFL.

Ändring av deklarationstidpunkten för redovisningsperioden ett beskattningsår

För den som ska redovisa mervärdesskatt för ett beskattningsår finns två olika deklarationstidpunkter. Det uppkommer i vissa fall situationer då det blir aktuellt att ändra deklarationstidpunkten till den tidigare (ordinarie) eller till den senare tidpunkten. Nedan beskrivs i vilka fall en sådan ändring blir aktuell och från vilken tidpunkt ändringen ska gälla.

Ändring av deklarationstidpunkten på grund av villkoren för den senare tidpunkten

Den senare deklarationstidpunkten för redovisningsperioden ett beskattningsår gäller bara om villkoren i 26 kap. 33 a eller 33 b §§ SFL är uppfyllda. Om villkoren inte är uppfyllda ska deklarationstidpunkten ändras till den tidigare deklarationstidpunkten (ordinarie deklarationstidpunkten). Det omvända kan också inträffa. En ändring kan göras på den deklarationsskyldigas initiativ eller på Skatteverkets initiativ.

Den deklarationsskyldiga ska underrätta Skatteverket om en uppgift som ligger till grund för registrering ändras (7 kap. 4 § SFL). Det innebär att så snart den deklarationsskyldiga t.ex. har EU-handel ska Skatteverket underrättas om detta så att deklarationstidpunkten kan ändras. Det kan också uppkomma situationer där den deklarationsskyldiga uppmärksammar att denne har rätt att lämna deklarationen vid den senare deklarationstidpunkten.

Om Skatteverket inte får någon underrättelse från den deklarationsskyldiga men ändå konstaterar att deklarationstidpunkten ska ändras på grund av att den deklarationsskyldiga t.ex. har EU-handel kan Skatteverket på eget initiativ besluta om en sådan ändring.

Beslut om tidig deklarationstidpunkt i stället för den senare deklarationstidpunkten

Skatteverket ska besluta att mervärdesskattedeklarationen ska lämnas senast den 26:e i andra månaden efter redovisningsperioden utgång i stället för vid den senare deklarationstidpunkten om den deklarationsskyldiga begär det eller om det finns särskilda skäl (26 kap. 33 c § första stycket SFL). Det rör sig om deklarationsskyldiga som utan beslut skulle ha lämnat mervärdesskattedeklarationen för beskattningsåret enligt 26 kap. 33 a eller 33 b §§ SFL, d.v.s. vid den senare deklarationstidpunkten.

Särskilda skäl finns när Skatteverket av kontrollskäl vill att den deklarationsskyldiga ska lämna mervärdesskattedeklarationen tidigare (prop. 2013/14:28 s. 22).

Ett beslut om tidig deklarationstidpunkt ska gälla minst två på varandra följande redovisningsperioder. Den angivna tidsgränsen gäller om inte särskilda skäl talar emot det (26 kap. 33 c § andra stycket SFL). Syftet med tidsgränsen är att undvika administrativa problem (prop. 2013/14:28 s. 22).

Från vilken tidpunkt gäller ändringen till och från den senare deklarationstidpunkten

Det kan bli aktuellt att ändra deklarationstidpunkten till den tidigare (ordinarie) tidpunkten i stället för den senare tidpunkten eller omvänt. Bestämmelsen i 26 kap. 33 d § SFL avser att reglera övergången mellan de två deklarationstidpunkterna.

Om deklarationstidpunkten för mervärdesskatt för den som har redovisningsperioden ett beskattningsår ändrats från eller till den senare deklarationstidpunkten ska den nya deklarationstidpunkten gälla från ingången av beskattningsåret före det beskattningsår då den deklarationsskyldiga underrättade Skatteverket eller Skatteverket beslutade om ändringen (26 kap. 33 d § första stycket SFL).

Reglerna om den senare deklarationstidpunkten i 26 kap. 33 a och 33 b §§ SFL innebär att den som har beskattningsår som redovisningsperiod kan lämna mervärdesskattedeklarationen långt efter redovisningsperiodens utgång. Det kan därför förmodas att Skatteverket eller den deklarationsskyldiga i många fall kommer att uppmärksamma – efter redovisningsperiodens utgång – att mervärdesskattedeklarationen borde lämnas in tidigare i enlighet med 26 kap. 33 § SFL. Det kan bero på att den deklarationsskyldiga bedrivit sådan handel med andra EU-länder som gör att 26 kap. 33 a eller 33 b § SFL inte längre blir tillämplig. Den nya deklarationstidpunkten gäller därför från ingången av beskattningsåret före det beskattningsår då den deklarationsskyldiga underrättade Skatteverket om ändringen eller Skatteverket beslutade om ändringen (prop. 2013/14:28 s. 22). Se exemplen 3 och 4 nedan.

Utgångspunkten för den valda ändringstidpunkten är alltså att de ändrade förhållanden som ligger till grund för ändringen av deklarationstidpunkten i regel uppmärksammas först efter beskattningsårets utgång. Om förändringen däremot uppmärksammas redan under innevarande år skulle den nya deklarationstidpunkten komma att gälla för tidigt, d.v.s. året innan de ändrade förhållandena inträffade. I sådana situationer ska Skatteverket besluta att den nya deklarationstidpunkten ska gälla från en senare tidpunkt (26 kap. 33 d § andra stycket SFL). Syftet med bestämmelsen är alltså att deklarationstidpunkten ska ändras så att den gäller från och med det beskattningsår då de ändrade förhållandena inträffade. Se exempel 5 nedan.

Exempel 3: ändring av deklarationstidpunkten för perioden ett beskattningsår – underrättelse efter årets utgång

Ett företag lämnar mervärdesskattedeklaration enligt bestämmelserna i 26 kap. 33 b § SFL, d.v.s. vid den senare deklarationstidpunkten. Företagets beskattningsår går ut den 31 december år 1 och företaget ska lämna mervärdesskattedeklarationen senast den 12 juli år 2.

Den 15 januari år 2 underrättar företaget Skatteverket om att det under år 1 hade EU-handel. Företaget uppfyller därför inte villkoren för att lämna mervärdesskattedeklarationen vid den senare tidpunkten och ska ändra deklarationstidpunkten till den 26:e i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång (26 kap. 33 § SFL). Den nya deklarationstidpunkten ska gälla från ingången av beskattningsåret före det beskattningsår då företaget underrättade Skatteverket om ändringen (26 kap. 33 d § första stycket SFL). Företaget underrättade Skatteverket år 2, vilket innebär att den nya deklarationstidpunkten ska gälla från och med år 1, d.v.s. det år företaget hade EU-handel. Företaget ska därför lämna mervärdesskattedeklarationen för år 1 den 26 februari år 2. Bestämmelsen i 26 kap. 33 d § andra stycket SFL är inte tillämplig, jämför exempel 5.

Exempel 4: ändring av deklarationstidpunkten för perioden ett beskattningsår – underrättelse efter årets utgång

Ett företag lämnar mervärdesskattedeklaration enligt bestämmelserna i 26 kap. 33 b § SFL, d.v.s. vid den senare deklarationstidpunkten. Företagets beskattningsår går ut den 31 december år 1 och företaget ska lämna mervärdesskattedeklarationen senast den 12 juli år 2.

Den 15 maj år 2 underrättar företaget Skatteverket om att det under år 1 hade EU-handel. Företaget uppfyller därför inte villkoren för att lämna mervärdesskattedeklarationen vid den senare tidpunkten och ska ändra deklarationstidpunkten till den 26:e i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång (26 kap. 33 § SFL). Den nya deklarationstidpunkten ska gälla från ingången av beskattningsåret före det beskattningsår då företaget underrättade Skatteverket om ändringen (26 kap. 33 d § första stycket SFL). Företaget underrättade Skatteverket år 2, vilket innebär att den nya deklarationstidpunkten ska gälla från och med år 1, d.v.s. det år företaget hade EU-handel. Företaget skulle alltså ha lämnat mervärdesskattedeklarationen för år 1 den 26 februari år 2. Bestämmelsen i 26 kap. 33 d § andra stycket SFL är inte tillämplig, jämför exempel 5. Företaget kommer därför att lämna deklarationen för sent.

Exempel 5: ändring av deklarationstidpunkten för perioden ett beskattningsår – underrättelse under året

Ett företag lämnar mervärdesskattedeklaration enligt bestämmelserna i 26 kap. 33 b § SFL, d.v.s. vid den senare deklarationstidpunkten. Företagets beskattningsår går ut den 31 december år 1 och företaget ska lämna mervärdesskattedeklarationen senast den 12 juli år 2.

Den 9 juni år 2 underrättar företaget Skatteverket om att det under år 2 har EU-handel. Företaget uppfyller därför inte villkoren för att lämna mervärdesskattedeklarationen vid den senare tidpunkten och ska ändra deklarationstidpunkten till den 26:e i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång (26 kap. 33 § SFL). Den nya deklarationstidpunkten ska gälla från ingången av beskattningsåret före det beskattningsår då företaget underrättade Skatteverket om ändringen (26 kap. 33 d § första stycket SFL). Företaget underrättade Skatteveket år 2 (det år företaget har EU-handel för första gången). Bestämmelsen i 26 kap. 33 d § första stycket SFL skulle innebära att företagets nya deklarationstidpunkt ska gälla från och med år 1, d.v.s. året innan företaget hade EU-handel för första gången. Skatteverket får dock i sådana fall besluta att den nya deklarationstidpunkten ska gälla från en senare tidpunkt (26 kap. 33 d § andra stycket SFL). Skatteverket beslutar därför att den nya deklarationstidpunkten ska gälla från och med det innevarande året, d.v.s. år 2 (det år företaget har EU-handel). Det innebär att mervärdesskattedeklarationen för år 2 ska lämnas den 26 februari år 3.

Särskild deklarationstidpunkt vid ändring till den tidigare tidpunkten

I det fall deklarationstiden redan har gått ut när underrättelsen lämnas eller när Skatteverket beslutar om ändringen av deklarationstidpunkten enligt 26 kap. 33 c § SFL ska den deklarationsskyldiga i stället lämna mervärdesskattedeklaration senast den 12:e i månaden efter beslutet, i januari eller augusti senast den 17:e (26 kap. 33 e § SFL).

Tidpunkten för att lämna en mervärdesskattedeklaration för den tidigare tidpunkten kan alltså i vissa fall senareläggas. Det gäller dock bara om ändringen till den tidigare deklarationstidpunkten görs med stöd av 26 kap. 33 c § SFL, d.v.s. om

• den deklarationsskyldiga har begärt att få lämna deklarationen tidigare trots att den kan lämnas vid den senare tidpunkten, eller
• Skatteverket på grund av särskilda skäl har beslutat att deklarationen ska lämnas vid den tidigare tidpunkten.

Särskild deklarationstidpunkt när skattebefrielse upphör genom beslut

En beskattningsbar person kan omfattas av reglerna om skattebefrielse enligt 9 d kap. ML. Den som omfattas av skattebefrielsen kan dock bli skattskyldig efter ansökan och beslut av Skatteverket (9 d kap. 6 § ML). Tidsgränsen i 9 d kap. 6 § ML för att ansöka om sådan beskattning medför att ansökan kan göras och beslut fattas efter den tidpunkt då den aktuella skatten skulle ha deklarerats. Det kan därför uppkomma situationer där det inte blir möjligt att lämna mervärdesskattedeklarationen i rätt tid (prop. 2017/18:16 s. 37).

I det fall deklarationstiden redan har gått ut när Skatteverket efter inkommen ansökan beslutar att skattebefrielsen ska upphöra enligt 9 d kap. 6 § ML ska den deklarationsskyldiga lämna mervärdesskattedeklaration senast den 12:e i månaden efter beslutet, i januari eller augusti senast den 17:e (26 kap. 33 e § SFL). Tidpunkten för att lämna en mervärdesskattedeklaration kan alltså senareläggas om det inte är möjligt att lämna den i rätt tid.

Deklarationstidpunkten kan tidigareläggas i samband med avregistrering

I samband med avregistrering kan ett företag som har en lång redovisningsperiod (kalenderkvartal eller beskattningsår) få en förkortad sista period. En sådan förkortning beror inte på ett beslut om ändrad redovisningsperiod enligt 26 kap. 13 § SFL. Förkortningen beror i stället på att skattskyldigheten, avdrags- och återbetalningsrätten enligt ML har upphört innan redovisningsperioden har löpt ut.

Genom den förkortning av redovisningsperioden som kan ske i samband med avregistrering kan deklarationstidpunkten komma att tidigareläggas. Det gäller den som har redovisningsperioden kalenderkvartal och den som har redovisningsperioden beskattningsår och EU-handel. Det gäller däremot inte den som har redovisningsperioden beskattningsår och ingen EU-handel, eftersom mervärdesskattedeklarationen i sådana fall alltid ska lämnas i nära anslutning till inkomstdeklarationen enligt 26 kap. 33, 33 a-b §§ SFL.

Exempel 6: förkortad redovisningsperiod om ett beskattningsår och EU-handel

Ett bolag har redovisningsperioden beskattningsår med kalenderår som räkenskapsår, d.v.s. perioden januari–december. Bolaget har EU-handel vilket innebär att mervärdesskattedeklarationen ska lämnas den 26:e i andra månaden efter periodens utgång enligt 26 kap. 33 § SFL. Deklarationstidpunkten är därför normalt den 26 februari. Bolaget försätts i konkurs den 15 augusti år 1 och avregistreras då. Bolagets redovisningsperiod som normalt skulle omfatta januari–december förkortas därför till att endast omfatta januari–augusti år 1. Mervärdesskattedeklarationen för den perioden ska lämnas den 26:e i andra månaden efter periodens utgång, d.v.s. den 26 oktober år 1.