Sätta ned skatt på lågbeskattade inkomster (CFC-inkomster)

Vem har rätt till avräkning och vilken utländsk skatt kan avräknas?

Delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster (CFC-bolag) beskattas för den utländska juridiska personens lågbeskattade inkomster (CFC-inkomst) enligt 39 a kap. 13 § IL. Läs mer på sidan Beskattning av CFC-bolag. Delägaren kan medges avräkning för de utländska skatter som CFC-bolaget har betalat på den CFC-inkomst som delägaren beskattas för i Sverige (4 kap. 1 § första stycket AvrL).

Rätt till avräkning gäller inte för utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande (4 kap. 1 § andra stycket AvrL).

Efter mottagande av utdelning från bolag på Malta kan den utdelningsberättigade i vissa fall tillgodoföras hela eller delar av den maltesiska skatt som bolaget har betalat. Nedanstående exempel visar avräkningsbar skatt för delägare i CFC-bolag på Malta när 6/7 av CFC-bolagets maltesiska skatt har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller någon annan utdelningsberättigad. Den slutsats som kan dras av exemplet är att delägarens avräkningsbara skatt uppgår till 1/7 av den skatt som Malta påför CFC-bolaget respektive år. Viket år uppkomna vinster delas ut och maltesisk skatt tillgodoförs har inte någon betydelse för respektive års avräkningsbara skatt.

Exempel: avräkningsbar skatt för delägare i CFC-bolag på Malta

X AB äger samtliga andelar i det maltesiska bolaget Y Ltd. Y Ltd är ett CFC-bolag och X AB ska beskattas för det överskott som uppkommer i Y Ltd. Överskottet i Y Ltd beskattas på Malta med en skattesats om 35 procent. När Y Ltd lämnar utdelning av vinstmedel sker en återbetalning till X AB med 6/7 av den maltesiska skatt som Y Ltd har betalat på den vinst som delas ut. X AB kan medges avräkning för maltesisk skatt men frågan är hur stor del av skatten som är avräkningsbar respektive år.

Y Ltd har år 1 ett överskott på 100 000 kr som Malta beskattar med 35 000 kr (100 000 x 35 %). År 2 lämnar Y Ltd en utdelning med 60 000 kr som avser den vinst som har uppkommit år 1. Av den maltesiska skatten är 21 000 kr (60 000/100 000 x 35 000) hänförligt till den vinst som delas ut. Av denna skatt tillgodoförs X AB 18 000 kr (6/7 x 21 000) och den avräkningsbara skatten begränsas till 3 000 kr (1/7 x 21 000). Av den resterande skatten på 14 000 kr (35 000 - 21 000) kan X AB någon gång i framtiden komma att tillgodoföras 12 000 kr (6/7 x 14 000). Den avräkningsbara skatten på denna del begränsas till 2 000 kr (1/7 x 14 000). År 1 har X AB en sammanlagd avräkningsbar maltesisk skatt med 5 000 kr (3 000 + 2 000).

Y Ltd har år 2 ett överskott på 200 000 kr som Malta beskattar med 70 000 kr (200 000 x 35 %). År 3 lämnar Y Ltd en utdelning med 90 000 kr. Av utdelningen avser 40 000 kr den vinst som har uppkommit år 1 och 50 000 kr den vinst som har uppkommit år 2. Av den maltesiska skatten är 17 500 kr (50 000/200 000 x 70 000) hänförligt till utdelning av den vinst som uppkommer år 2. Av denna skatt tillgodoförs X AB 15 000 kr (6/7 x 17 500) och den avräkningsbara skatten begränsas till 2 500 kr (1/7 x 17 500). X AB tillgodoförs även skatt som är hänförlig till utdelningen på 40 000 kr. Denna del av tillgodoförandet har redan begränsat den avräkningsbara skatten år 1 och ska därför inte begränsa den avräkningsbara skatten år 2. Av den resterande skatten om 52 500 kr (70 000 - 17 500) kan X AB någon gång i framtiden komma att tillgodoföras 45 000 kr (6/7 x 52 500). Den avräkningsbara skatten på denna del begränsas till 7 500 kr (1/7 x 52 500). År 2 har X AB en sammanlagd avräkningsbar maltesisk skatt med 10 000 kr (2 500 + 7 500).

Avräkning medges bara för skatt som CFC-bolaget har betalat

Det är bara utländsk skatt på de lågbeskattade inkomsterna som kan avräknas och avräkning medges bara för skatt som CFC-bolaget har betalat. Om en mellanliggande utländsk juridisk person också har blivit beskattad för CFC-bolagets inkomster kan delägaren inte få avräkning för den skatt som den mellanliggande utländska juridiska personen har betalat (prop. 2003/04:10 s. 95-96).

Vilket år ska avräkning ske?

Avräkning medges det år som CFC-inkomsten har ingått i underlaget för beskattningen här i Sverige (4 kap. 3 § andra stycket AvrL).

Högsta belopp som kan avräknas

Avräkning medges med det lägsta av följande belopp:

• den utländska skatt som är hänförlig till delägarens andel av den CFC-inkomst som delägaren beskattats för (4 kap. 2 § första stycket AvrL)
• spärrbeloppet som är en beräkning av delägarens svenska skatt på CFC-inkomsten (4 kap. 2 § andra stycket AvrL).

Spärrbeloppet

Spärrbeloppet uttrycks som ett bråktal där täljaren är CFC-inkomsten och nämnaren är den sammanlagda inkomsten, som multipliceras med den svenska statliga och kommunala inkomstskatten.

Vid beräkningen av spärrbeloppet gäller det som anges i 2 kap. 10 § AvrL i de delar som är tillämpliga (4 kap. 2 § andra stycket AvrL). Om den skattskyldiga är delägare i flera CFC-bolag sker en gemensam spärrbeloppsberäkning för alla CFC-inkomsterna. Om den skattskyldiga både har CFC-inkomster och andra utländska inkomster görs två spärrbeloppsberäkningar, en för CFC-inkomsterna och en för de andra utländska inkomsterna (prop. 2003/04:10 s. 95).

Utländsk skatt på CFC-inkomst kan bara avräknas mot statlig och kommunal inkomstskatt. Den kan inte avräknas mot sådan avkastningsskatt som arbetsgivare betalar som tryggar pensionsutfästelser genom avsättning i balansräkningen. Sådan avkastningsskatt får bara sättas ned när avräkning görs enligt 2 kap. AvrL (3 kap. 1 § andra stycket AvrL). I den svenska skatt som ingår i formeln för spärrbeloppsberäkningen ingår därför ingen avkastningsskatt.

Avräkningsordning

Avräkning av den utländska skatten sker i första hand från den statliga inkomstskatten och i andra hand från den kommunala inkomstskatten (4 kap. 3 § första stycket AvrL).

Carry forward

Ett carry forward-belopp uppkommer om avräkning inte kan medges med hela den utländska skatten som är hänförlig till CFC-inkomsten på grund av att skatten överstiger spärrbeloppet det beskattningsår som avräkningen ska ske. Det året medges då avräkning med spärrbeloppet och den överskjutande delen av det årets utländska skatt blir ett carry forward-belopp (4 kap. 4 § första stycket AvrL).

Skatteverket beslutar inte om carry forward-belopp

HFD har slagit fast att carry forward-belopp enligt 10 a § AvPL bestäms till sin storlek först det år de utnyttjas (RÅ 2010 not. 90). Samma princip gäller för carry forward-belopp enligt avräkningslagen. Skatteverket fastställer därför inte ett carry forward-belopp utan tar ställning till beloppets storlek det år avräkning begärs.

Avräkning av carry forward-belopp

För att carry forward ska kunna avräknas krävs att delägaren begär avräkning av carry forward-beloppet (4 kap. 4 § första stycket AvrL).

Delägaren måste kunna visa storleken på carry forward-beloppet för att avräkning ska kunna medges. Ett skäligt belopp kan därför inte utgöra ett carry forward-belopp (1 kap. 6 § AvrL).

Avräkning för carry forward-belopp kan medges under fem beskattningsår efter det beskattningsår då den i utlandet lågbeskattade inkomsten var medtagen till beskattning (4 kap. 4 § första stycket AvrL).

Avräkning av carry forward medges inte med högre belopp än det aktuella årets spärrbelopp (4 kap. 4 § andra stycket AvrL).

Om en person ett visst år begär avräkning för utländsk skatt som är hänförlig till olika år, ska utländsk skatt hänförlig till tidigare år avräknas före skatt som är hänförlig till senare år. Äldst skatt avräknas alltså först (4 kap. 4 § andra stycket AvrL).