Krav för folkbokföring

Barn som föds i Sverige

Barn som föds levande – det vill säga som efter födelsen har andats eller visat något annat livstecken – i Sverige ska folkbokföras om

• den som har fött barnet är folkbokförd, eller
• den förälder som inte har fött barnet är folkbokförd och vårdnadshavare (2 § första stycket FOL).

Det är förhållandena vid barnets födelse som ska ligga till grund för prövningen om barnet ska folkbokföras. För att den förälder som inte har fött barnet ska vara vårdnadshavare redan vid födelsen krävs att hen var gift med den som fött barnet vid tidpunkten för barnets födelse (6 kap. 3 § andra stycket FB).

Om barnet inte föds levande registrerar Skatteverket uppgift om barnets dödsfall i folkbokföringen (1 § andra stycket FOL).

Undantag för barn till immunitetspersoner

Barn till immunitetspersoner ska inte folkbokföras trots att de föds levande i Sverige och ska vara bosatta här. Immunitetspersoner är enligt 5 § FOL undantagna kravet på folkbokföring. Undantaget gäller inte enbart immunitetspersonerna utan även deras familjemedlemmar. Med immunitetspersoner avses personer som tillhör en främmande stats beskickning eller lönade konsulat, eller personer som tillhör ett internationellt organ och har rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid en utländsk beskickning. När barn till en immunitetsperson föds i Sverige kan Utrikesdepartementet under vissa förutsättningar rekvirera ett så kallat immunitetsnummer för barnet (18 b FOL).

Barn som föds i utlandet

Barn som föds utomlands ska folkbokföras från födelsen i följande fall (2 § andra stycket FOL):

• Om den som har fött barnet är folkbokförd med stöd av bestämmelsen i 14 § FOL för utsända i svenska statens tjänst.
• Om den förälder som inte har fött barnet är folkbokförd med stöd av bestämmelsen i 14 § FOL för utsända i svenska statens tjänst och är vårdnadshavare för barnet.
• Om det finns synnerliga skäl för att barnet ska folkbokföras.

Bestämmelsen om synnerliga skäl ska tillämpas som en ventil för att ge möjlighet till folkbokföring från födelsen i vissa situationer trots att barnet är fött utomlands. I förarbetena anges som ett exempel på en sådan situation att en folkbokförd kvinna blir anvisad av svensk sjukvård att föda barn på ett sjukhus utomlands på grund av att det inte finns plats på förlossningen i Sverige (prop. 2012/13:120 s. 146). Tillämpningen av bestämmelsen om synnerliga skäl är dock inte begränsad till enbart den situation som uttryckligen anges i förarbetena utan en bedömning måste göras i varje enskilt fall. Omständigheter av betydelse vid den bedömningen är bland vilken anknytning barnet har till Sverige respektive födelselandet, skälet till varför födseln skedde i utlandet och hur länge barnet vistats i födelselandet.

Äldre bestämmelser gäller för barn födda före den 1 januari 2014

För barn som är födda i utlandet före den 1 januari 2014 ska den äldre lydelsen av 2 § FOL tillämpas. Enligt den äldre lydelsen ska barnet folkbokföras om modern var folkbokförd vid barnets födelse även om det är fött utomlands.

Datum för folkbokföring

Om ett barn folkbokförs med stöd av bestämmelserna i 2 § FOL gäller folkbokföringen från och med dagen för barnets födelse.

Registrering av barn som föds i Sverige men som inte ska folkbokföras

Alla barn som föds i Sverige ska anmälas till Skatteverket. Om barnet inte uppfyller kraven för att folkbokföras från födelsen med stöd av 2 § FOL så registrerar Skatteverket uppgift om födelsen i folkbokföringen. Skatteverket kan då utfärda registerutdrag som kan användas som bevis om barnets födelse. Registreringsskyldigheten innefattar att Skatteverket också ska pröva riktigheten av de uppgifter som registreras (1 § andra stycket FOL).