Förlängd tid för efterbeskattning

Beslut om följdändring

Skatteverket får meddela beslut om efterbeskattning enligt 66 kap. 27 § 4 SFL inom sex månader från den dag då beslut som föranleder ändringen meddelades (66 kap. 30 § första stycket SFL).

I 66 kap. 27 § 4 SFL regleras vad som brukar kallas följdändringar. Tidsfristen för att meddela följdändringsbeslut räknas från den dag då huvudbeslutet meddelades. Med huvudbeslut menas det beslut som ger anledning till att en följdändring sker.

Bestämmelsen i 66 kap. 30 § SFL får bara praktisk betydelse om huvudbeslutet meddelas sent under den sexåriga fristen för efterbeskattning eller efter denna frist, d.v.s. bara i de fall där Skatteverket behöver meddela ett följdändringsbeslut efter sexårsfristen (prop. 2010/11:165 s. 1119).

Exempel: förlängd tid för följdändring efter en dom

Kammarrätten meddelar en dom den 29 oktober 2021 och sätter ned arbetsgivaravgifter för september 2015. Skatteverket vill med anledning av domen (huvudbeslutet) följdändra inkomst­beskattningen 2015. Tiden för följdändring genom efterbeskattning enligt sexårsregeln går ut den 31 december 2021. Förlängnings­bestämmelsen i 66 kap. 30 § SFL ger Skatteverket möjlighet att meddela ett följdändringsbeslut fram till den 29 april 2022.

Anstånd och efterbeskattning av skatteavdrag

Skatteverket får meddela ett beslut om efterbeskattning som avser skatteavdrag senast under andra året efter utgången av det kalenderår då en kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen meddelat ett beslut. Detta gäller under förutsättning att Skatteverket har beviljat anstånd med betalning av skatt eller avgift i avvaktan på domstolens beslut med anledning av ett överklagande (66 kap. 30 § andra stycket SFL).

Oriktig uppgift i ett omprövningsärende eller mål

Beslut om efterbeskattning på grund av oriktig uppgift i ett omprövningsärende eller i ett mål om skatt eller avgift får meddelas inom ett år från utgången av den månad då beslutet i ärendet eller målet har fått laga kraft (66 kap. 31 § SFL).

Vad innebär laga kraft?

Att ett beslut har fått laga kraft innebär att beslutet inte längre kan prövas på nytt på ordinär väg. Skatteverkets omprövningsbeslut får i normalfallet (jfr 66 kap. 27 § SFL) laga kraft mot den som beslutet gäller vid utgången av det sjätte året efter utgången av det kalenderår under vilket beskattningsåret har gått ut. När en oriktig uppgift lämnas i ett ärende hos Skatteverket eller i ett mål i domstol kan alltså efterbeskattningstiden förlängas.

Bestämmelsen i 66 kap. 31 § SFL får alltså bara praktisk betydelse om beslutet eller domen får laga kraft sent under den sexåriga fristen för efterbeskattning eller efter denna frist, d.v.s. bara i de fall där Skatteverket behöver meddela ett beslut efter sexårsfristen.

Exempel: förlängd tid för efterbeskattning vid oriktig uppgift i ett mål i domstol

Ett mål i kammarrätten gäller inkomstbeskattning av en person vars beskattningsår är kalenderåret 2015 och personen ifråga har lämnat en oriktig uppgift i målet. Kammarrätten meddelar sin dom i november 2021 och domen överklagas. Högsta förvaltnings­domstolen beslutar i oktober 2022 att inte meddela prövnings­tillstånd.

Den vanliga sexårsfristen för efterbeskattning har löpt ut när kammarrättens dom får laga kraft. Regeln om förlängd tid för efterbeskattning i 66 kap. 31 § SFL är däremot tillämplig och efterbeskattningsbeslut med anledning av den oriktiga uppgiften i målet får meddelas senast i oktober 2023.

När en dom får laga kraft mot Skatteverket styr när efterbeskattning senast får ske

En förvaltningsrättsdom eller en kammarrättsdom får – under förutsättning att domen inte överklagas - i princip laga kraft mot den som beslutet gäller efter två månader från den dag då denna fick del av domen (jfr 67 kap. 28 § första stycket SFL). För Skatteverket och allmänna ombudet räknas tiden två månader från den dag då beslutet meddelades (67 kap. 28 § tredje stycket SFL).

Om en dom får laga kraft vid olika tidpunkter mot Skatteverket och mot den som beslutet gäller, är det tidpunkten då domen fick laga kraft mot Skatteverket som styr slutdatumet för Skatteverket att meddela ett efterbeskattningsbeslut.

Exempel: domen får laga kraft vid olika tidpunkter mot Skatteverket och den som beslutet gäller

Bestämmelsen i 66 kap. 31 § om oriktig uppgift i ett omprövningsärende eller mål aktualiseras exempelvis i ett fall där den s.k. sexårsfristen löper ut den sista december 2021 och där en oriktig uppgift lämnas i ett mål i kammarrätten där domstolen meddelar dom den 23 augusti 2022.

Om den som beslutet gäller delges domen den 2 september 2022 så får domen laga kraft mot denna den 2 november 2022 och mot Skatteverket redan den 23 oktober 2022. Beroende på mot vem tiden för laga kraft ska räknas blir slutdatum för meddelande av beslut om efterbeskattning med anledning av den oriktiga uppgiften den 30 november eller den 31 oktober 2023. Skatteverket bör utgå från att tiden ska räknas med utgångspunkt i bestämmelserna om laga kraft mot Skatteverket och det allmänna ombudet, d.v.s. efterbeskattningsbeslutet ska meddelas senast den 31 oktober 2023.

Efterbeskattning vid skattebrott

Ett beslut om efterbeskattning får, enligt 66 kap. 32 § första stycket 1 och 2 SFL, meddelas inom ett år från utgången av det kalenderår då något av följande inträffade:

• Den som efterbeskattningen gäller delgavs underrättelse om misstanke om brott som avser hens beskattning på ett sådant sätt som anges i 14 § andra stycket SkBrL.
• Den som efterbeskattningen gäller åtalades enligt skattebrottslagen för brott som avser hens beskattning på ett sådant sätt som anges i 14 § andra stycket SkBrL
• Den som efterbeskattningen gäller vidtog en åtgärd på eget initiativ enligt 12 § SkBrL (s.k. frivilligt tillbakaträdande).
• Det beslutades om förlängning av tiden för att döma den som efterbeskattningen gäller till påföljd enligt 14 a § SkBrL.

Särskilda förlängda tidsfrister för efterbeskattning gäller alltså vid brott enligt skattebrottslagen. Det rör sig om följande brott

• skattebrott (2 och 4 §§ SkBrL)
• vårdslös skatteuppgift (5 § SkBrL)
• skatteavdragsbrott (6 § SkBrL)
• skatteredovisningsbrott respektive vårdslös skatteredovisning (7 och 8 §§ SkBrL)
• försvårande av skattekontroll (10 § SkBrL)
• förberedelse eller stämpling till grovt skattebrott (11 § SkBrL).

För att bestämmelsen om förlängd tid vid skattebrott ska vara tillämplig krävs att efterbeskattningen avser samma fråga som brottet (prop. 2010/11:165 s. 1119).

Tiden för att beräkna den förlängda efterbeskattningsfristen ska inte räknas från tidpunkten för åtal enligt 66 kap. 32 § första stycket 1 b SFL när delgivning av en underrättelse om misstanke om brott enligt 66 kap. 32 § första stycket 1 a SFL redan skett (KRNS 2009-04-14, mål nr 4997—4998--08).

Om inget åtal väcks ska efterbeskattningen undanröjas

Ett beslut om efterbeskattning vid skattebrott ska, enligt 66 kap. 33 § SFL, undanröjas om

• åtal inte väcks på grund av den förundersökning som har föranlett underrättelsen om brottsmisstanke eller beslutet om tidsförlängning
• åtalet läggs ner eller inte bifalls till någon del.

När någon på eget initiativ gör ett s.k. frivilligt tillbakaträdande är det inte aktuellt med något undanröjande av efterbeskattningen. Detta eftersom personen då inte kommer att åtalas för skattebrott (12 § SkBrL och prop. 2010/11:165 s. 1120).

Förkortad tid för efterbeskattning vid dödsfall

Om den som efterbeskattningen gäller har avlidit, får beslut om efterbeskattning vid skattebrott inte meddelas senare än sex månader efter dödsfallet (66 kap. 32 § andra stycket SFL).

Denna bestämmelse kan endast tillämpas om det är så att det är aktuellt med en förlängning av efterbeskattningsfristen. Om sexårsfristen ännu inte gått ut är det regeln om förkortad tid för efterbeskattning i 66 kap. 29 § SFL som är tillämplig.

Skattebrott av företrädare för juridiska personer

Ett beslut om efterbeskattning som gäller en juridisk person får meddelas inom den tid som anges i 66 kap. 32 § SFL eller undanröjas enligt 66 kap. 33 § SFL om det som föreskrivs i nämnda paragrafer gäller den som har företrätt den juridiska personen (66 kap. 34 § SFL).

Med den som har företrätt den juridiska personen menas en faktisk ställföreträdare (prop. 1971:10 s. 264).