OBS: Detta är utgåva 2022.1. Visa senaste utgåvan.

Växa-stödet har tillfälligt utvidgats för anställningar som påbörjas under perioden 1 juli 2021–31 december 2022. I förhållande till den permanenta lagen om växa-stöd har den tillfälliga lagen företräde under den tid den är i kraft och för de anställningar som påbörjas under den perioden. Det innebär att om en arbetsgivare anställer en person den 1 juli 2021 ska den tillfälliga lagen med dess villkor tillämpas före den befintliga lagen som ger rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda, (prop. 2020/21:118 sid. 23).

Växa-stödet har inrättats för att stimulera enmansföretag att göra sin första anställning. Stödet är utformat som en reduktion av den först anställdas arbetsgivaravgifter under de tjugofyra första månaderna, så att det under den tiden endast ska betalas ålderspensionsavgift på ersättningar upp till och med 25 000 kr. Den särskilda beräkningen omfattar enskilda näringsidkare, aktiebolag och handelsbolag som uppfyller kriterierna för att vara ett enmansföretag.

Växa-stödet har permanentats

Lag (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag, nedan kallad växa-stödslagen, har permanentats (prop. 2020/21:14). Lagändringarna gäller från den 1 januari 2021 och tillämpas på ersättning som utges från och med den dagen. Men för anställningar som påbörjats före den 1 januari 2021 ska äldre bestämmelser om vilken ersättning som kan grunda rätt till nedsättning fortsätta att gälla, se motsvarande avsnitt i 2020 års upplaga av Rättslig vägledning.

Det materiella innehållet i reglerna om växa-stödet har inte ändrats genom att lagen har permanentats. Däremot har de olika tidsgränserna i definitionen av enmansföretag och begränsningarna av vilka anställningar som kan ge rätt till nedsättning ersatts med gemensamma tidsgränser för de olika företagsformerna.

Vem kan få växa-stöd och från vilken tidpunkt?

För att kunna få växa-stöd måste arbetsgivaren sedan den 1 januari 2017 eller sedan verksamheten påbörjades och fram till dess anställningen påbörjas vara ett enmansföretag, (3 § växa-stödslagen).

Ett enmansföretag kan vara

  • en fysisk person som bedriver aktiv näringsverksamhet
  • ett aktiebolag som bedriver rörelse
  • ett handelsbolag som bedriver aktiv näringsverksamhet med högst två delägare.

Även motsvarande utländska företag kan vara enmansföretag.

För att anses som enmansföretag krävs emellertid även att företagen inte har utgett ersättning som medfört en skyldighet att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt. Undantag görs för aktiebolag som betalat sådan ersättning till endast en person som direkt eller indirekt äger andelar i aktiebolaget eller är närstående till en sådan person, (4 § första stycket växa-stödslagen).

Även företag som bedriver verksamhet utomlands är enmansföretag om motsvarande förutsättningar skulle vara uppfyllda om utbetald lön hade utgetts för arbete i Sverige, (4 § andra stycket växa-stödslagen). Vid bedömningen av om enmansföretaget varit skyldigt att betala arbetsgivaravgifter eller särskild löneskatt före den första anställningen ska man bortse från ersättningar till en och samma person som från den 1 januari 2017 eller sedan verksamheten påbörjades uppgår till högst 5 000 kr (4 § tredje stycket växa-stödslagen).

Enkelt bolag, medhjälpande make i enskild näringsverksamhet och huvudman/assistansberättigad

Skatteverket anser att den särskilda beräkningen enligt reglerna om växa-stöd inte kan tillämpas för ett enkelt bolag. Detta gäller oavsett om redovisningen görs av någon delägare i det enkla bolaget eller av en utsedd representant för bolaget.

Skatteverket anser att den som är medhjälpande make i en enskild näringsverksamhet inte kan tillämpa reglerna om växa-stöd, eftersom denna inte bedriver aktiv näringsverksamhet.

När en person som är huvudman eller assistansberättigad betalar ut ersättningar till gode män, förvaltare eller personliga assistenter ska de avgiftspliktiga ersättningarna redovisas i en arbetsgivardeklaration. I dessa fall anser Skatteverket att det normalt saknas förutsättningar att tillämpa de särskilda reglerna om växa-stöd, eftersom dessa arbetsgivare som regel inte bedriver någon näringsverksamhet.

Läs mer i Skatteverkets ställningstagande Fråga om växa-stöd i några fall.

Företag i intressegemenskap ska ses som en enda arbetsgivare

För företag i intressegemenskap gäller att dessa ska ses som en enda arbetsgivare vid tillämpningen av reglerna för växa-stöd. Med företag i intressegemenskap avses två företag som står under i huvudsak gemensam ledning (7 a § växa-stödslagen).

Det innebär att det inte är möjligt att starta upp flera aktiebolag och antingen flytta den anställda mellan dessa eller anställa en ny person i varje bolag.

Inte heller är det möjligt att starta upp flera handelsbolag och antingen flytta den anställda mellan dessa eller anställa en ny person i varje bolag.

Arbetsgivare som har flera verksamheter

En arbetsgivare kan bara få del av den särskilda beräkningen i en enda näringsverksamhet. Det innebär att en arbetsgivare som tidigare fått del av den särskilda beräkningen i en verksamhet inte kan få del av den särskilda beräkningen i en annan verksamhet (6 § andra stycket växa-stödslagen).

Hur länge kan man få växa-stöd?

När stödet infördes kunde man få växa-stöd i maximalt 12 månader i följd. Riksdagen har därefter beslutat att växa-stödet ska förlängas till att omfatta som längst 24 kalendermånader i följd. Beslutet innebär en ändring i 5 § första stycket växa-stödslagen. Ändringen trädde i kraft den 1 augusti 2019 men ska även tillämpas retroaktivt på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018.

För anställningar som har påbörjats före den 1 mars 2018 gäller fortfarande de äldre bestämmelserna om att växa-stödet som längst ska omfatta 12 kalendermånader i följd. Detta gäller oavsett om personen har varit i tjänst eller inte.

För enmansföretag som har anställt en första person efter den 28 februari 2018 men före den 1 augusti 2018 kommer den längsta perioden med växa-stöd enligt de gamla reglerna om 12 kalendermånader att löpa ut före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna. Under förutsättning att personen fortfarande är anställd i företaget vid ikraftträdandet av de nya bestämmelserna kan företaget ansöka om omprövning av arbetsgivaravgifterna hos Skatteverket för perioden från det att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda upphörde fram till ikraftträdandet.

Krav på den först anställda personens anställning

Arbetsgivare som uppfyller kraven på att vara ett enmansföretag kan använda reglerna om särskild beräkning under förutsättning att vissa krav är uppfyllda avseende den först anställda personen.

Krav på minsta arbetstid

Anställningsavtalet måste avse en anställning på minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. När en arbetstagare varit sjuk, tagit hand om sjukt barn eller liknande och fått ersättning för det från Försäkringskassan räknas även denna tid som arbetad tid. Om arbetstagaren inte arbetat minst 20 timmar per vecka, men istället tagit ut semesterledighet enligt bestämmelserna i semesterlagen (1977:470) under motsvarande tid, får förutsättningarna för växa-stöd ändå anses föreligga.

Exempel: Inget växa-stöd för en kalendermånad när kravet på 20 timmars arbete per vecka inte uppfylls

Ali är den först anställda medarbetaren i ett enmansföretag. Han börjar sin anställning i företaget den 1 september 2021. Ali arbetar 30 timmar i veckan, men i november har företaget mindre att göra och under två veckor kommer han inte upp i 20 arbetade timmar per vecka. Från december och framåt arbetar Ali 30 timmar i veckan igen. Arbetsgivaren kan få växa-stöd i september och oktober, men inte i november. Från december och framåt kan arbetsgivaren återigen få växa-stöd. Det sker dock ingen förlängning av avdragsperioden, utan växa-stödet kan endast medges som längst 24 månader räknat från den första löneutbetalningsmånaden.

Annan anställning hos samma arbetsgivare

Växa-stöd kan inte ges för en enskild näringsidkare om anställningen avser en person som under kalenderåret, eller något av de tre föregående kalenderåren, är eller har varit anställd i en annan näringsverksamhet som bedrivs eller har bedrivits, direkt eller indirekt, av arbetsgivaren eller någon närstående till arbetsgivaren (6 § första stycket 1 växa-stödslagen).

Samma princip gäller för aktiebolag och handelsbolag. Växa-stöd kan inte ges för aktiebolag och handelsbolag om anställningen avser en person som under kalenderåret eller något av de tre föregående kalenderåren är eller har varit anställd i en annan näringsverksamhet som, direkt eller indirekt, bedrivs eller har bedrivits av samma arbetsgivare eller någon närstående till en fysisk person som, direkt eller indirekt, äger del i enmansföretaget (6 § första stycket 2 a växa-stödslagen).

Begränsningar för delägare och företagsledare samt närstående till dessa

Växa-stöd kan inte ges för aktiebolag och handelsbolag om anställningen avser en person som under kalenderåret eller något av de tre föregående kalenderåren är delägare eller företagsledare i enmansföretaget enligt bestämmelserna i 56 kap. 6 § inkomstskattelagen, eller närstående till en sådan person (6 § första stycket 2 b växa-stödslagen).

När den anställda är född 1937 eller tidigare

Om den första anställda är född 1937 eller tidigare blir det inte aktuellt med något växa-stöd, eftersom arbetsgivaren inte ska betala vare sig arbetsgivaravgifter eller allmän löneavgift.

Hur beräknas växa-stödet?

På ersättningar som arbetsgivaren betalar ut till den först anställda medarbetaren ska arbetsgivaren bara betala ålderspensionsavgift. Växa-stödet gäller bara för den del av den avgiftspliktiga ersättningen som inte överstiger 25 000 kr per kalendermånad. På den avgiftspliktiga ersättningen som överstiger 25 000 kr per månad ska arbetsgivaren betala fulla arbetsgivaravgifter (5 § växa-stödslagen).

Exempel: beräkning av avgifterna

Edith har fått jobb som marinarkeolog hos ett aktiebolag som sysslar med bärgning av vrak. Bolaget har inte tidigare haft någon anställd. Edith kommer att få 34 000 kr i månadslön.

Ediths arbetsgivare ska då betala 10,21 procent i avgifter på bruttolönen upp till och med 25 000 kr. På resterande 9 000 kr ska arbetsgivaren betala fulla avgifter om 31,42 procent. Detta innebär att Ediths arbetsgivare ska betala totalt 5 379 kr (25 000 kr x 10,21 % + 9 000 kr x 31,42 %) i arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på Ediths lön.

Växa-stöd och andra stöd

Den ersättning som omfattas av den särskilda beräkningen får inte samtidigt ingå i underlaget för det särskilda avdraget för arbetsgivare inom ett stödområde enligt stödområdeslagen (2 § första stycket lag [2001:1170] om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen [1994:1920] om allmän löneavgift och socialavgiftslagen [2000:980]).

Den särskilda beräkningen enligt växa-stödslagen är ett statligt stöd och måste uppfylla kraven för att utgöra stöd av mindre betydelse enligt EU:s regler om statligt stöd. Arbetsgivaren måste lämna uppgift till Skatteverket i arbetsgivardeklarationen om hen har tagit emot något annat stöd av mindre betydelse under innevarande beskattningsår eller de närmast två föregående beskattningsåren. Arbetsgivaren ska i förekommande fall uppge vilken myndighet som har betalat ut stödet, utbetalade belopp och utbetalningsår.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]
  • Lag (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) [1]
  • Lag (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12]

Propositioner

  • Proposition 2020/21:118 Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda [1]
  • Proposition 2020/21:14 Bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda görs permanenta [1]

Ställningstaganden

  • Fråga om växa-stöd i några fall [1]