OBS: Detta är utgåva 2022.1. Visa senaste utgåvan.

Ibland kan en dödsbodelägare eller en efterarvinge inte bevaka sin egen rätt och ska då företrädas av ett ombud eller en ställföreträdare.

Läs mer om vem eller vilka som ska kallas till en bouppteckningsförrättning.

En omyndig dödsbodelägare eller efterarvinge företräds av sin förmyndare

Om en dödsbodelägare eller efterarvinge är omyndig ska hen företrädas av sin förmyndare.

Om båda föräldrarna har vårdnaden om ett barn är båda föräldrarna förmyndare. Om båda föräldrarna är förmyndare utövas förmyndarskapet av dem gemensamt. Om endast en av föräldrarna har vårdnaden om ett barn är hen ensam förmyndare (10 kap. 2 § FB).

Om ingen av föräldrarna har vårdnaden om barnet är de inte heller förmyndare. Den som har förordnats till vårdnadshavare är då också förmyndare (10 kap. 3 § första stycket FB).

Om förmyndaren är delägare i samma dödsbo som barnet

Om en förmyndare eller en förmyndares make, maka eller sambo är delägare i samma dödsbo som barnet, får förmyndaren inte företräda barnet under boutredningen (11 kap. 2 § första stycket FB). Det innebär att förmyndaren inte kan företräda barnet vid bouppteckningsförrättningen. Anledningen till det är att förmyndaren och barnet i detta fall kan ha motstående intressen. Barnet ska i stället representeras av en god man som ska vara förordnad innan bouppteckningsförrättningen.

Skatteverket anser att bestämmelsen i 11 kap. 2 § första stycket FB får tolkas så att en god man ska utses även när den underåriga har en förmyndare som inte är gift eller sambo med den förmyndaren som har del i samma dödsbo som den underåriga. Den underåriga ska alltså företrädas av en god man vid bouppteckningsförrättningen även i denna situation.

Skatteverkets ställningstagande Underårigs företrädare vid bouppteckningsförrättning när den underåriga och en förmyndare för den underåriga har del i samma dödsbo innebär en ändrad bedömning jämfört med vad som tidigare framgått av Skatteverkets rättsliga vägledning.

Om förmyndaren eller barnet är efterarvinge

Om förmyndaren och barnet båda är efterarvingar, eller om en av dem är efterarvinge och den andra är dödsbodelägare, kan förmyndaren ändå företräda barnet. Om båda föräldrarna är förmyndare företräds barnet av båda förmyndarna.

Får förmyndaren avstå från arv eller godkänna testamente?

En förmyndare får inte avstå från ett arv eller testamente för barnets räkning (15 kap. 6 § första stycket FB).

Förmyndaren kan dock avstå ett arv eller testamente, för barnets räkning, till en efterlevande make enligt 3 kap. 9 § ÄB. Det kräver dock överförmyndarens samtycke (15 kap. 6 § andra stycket FB).

Förmyndaren får inte godkänna ett testamente för barnets räkning (RH 2005:41).

Om en delägare eller efterarvinge har en god man eller förvaltare

En god man kan förordnas när en person (huvudmannen) behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller sörja för sin person (11 kap. 4 § första stycket FB). Huvudmannen har kvar sin rättsliga handlingsförmåga även avseende det som godmanskapet omfattar.

En förvaltare kan förordnas när en person (huvudmannen) är ur stånd att vårda sig eller sin egendom (11 kap. 7 § första stycket FB). En förvaltare företräder huvudmannen i alla angelägenheter som omfattas av uppdraget (11 kap. 9 § första stycket FB). Huvudmannen är alltså fråntagen sin rättsliga handlingsförmåga i dessa hänseenden.

Om en god man eller förvaltare är delägare i samma dödsbo som huvudmannen

Om en god man eller förvaltare har del i samma dödsbo som sin huvudman, kan den gode mannen eller förvaltaren inte företräda huvudmannen vid bouppteckningsförrättningen. Detsamma gäller om en god mans eller förvaltares make, maka eller sambo, eller någon som den gode mannen eller förvaltaren företräder, har del i samma dödsbo som huvudmannen. En tillfällig god man ska då utses för att företräda huvudmannen vid förrättningen (11 kap. 2 § tredje stycket FB). När en tillfällig god man behövs ska hen ha varit förordnad innan bouppteckningsförrättningen.

Om den gode mannen, förvaltaren eller huvudmannen är efterarvinge

Om en god man eller förvaltare och huvudmannen båda är efterarvingar, eller om en av dem är efterarvinge och den andre är dödsbodelägare, kan den gode mannen eller förvaltaren ändå företräda huvudmannen.

Får den gode mannen eller förvaltaren avstå från arv eller godkänna testamente?

En god man eller förvaltare får inte avstå från ett arv eller testamente för huvudmannens räkning (15 kap. 6 § första stycket FB).

Om en god man eller förvaltare vill göra ett avstående för sin huvudmans räkning till den efterlevande maken eller makan enligt 3 kap. 9 § ÄB kan detta ske efter överförmyndarens samtycke (15 kap. 6 § andra stycket FB).

Den gode mannen eller förvaltaren får inte heller godkänna ett testamente för huvudmannens räkning (RH 2005:41).

Om en arvinge vistas på okänd ort eller är okänd

En god man ska förordnas i följande fall (11 kap. 3 § första stycket 1−4 FB):

  • om en till namnet känd arvinge vistas på okänd eller avlägsen ort
  • om det är ovisst om den döda har efterlämnat någon arvinge som har rätt till arv före Allmänna arvsfonden, eller före eller tillsammans med en känd arvinge
  • om det är känt att det finns en arvinge, men både namn och vistelseort är okända
  • om en testamentstagare vistas på okänd eller avlägsen ort, eller är okänd till namnet
  • om det i annat fall behövs för att bevaka den frånvarandes rätt.

Om den okända personen eller den person som finns på okänd ort är efterarvinge ska någon god man inte utses.

Om en arvinge är en blivande ägare enligt ett testamente

Om det enligt ett testamente beror på en framtida händelse vem som ska ärva den avlidna, ska en god man förordnas om det krävs för att bevaka den blivande ägarens rätt, eller för att förvalta egendomen för den blivande ägarens räkning. Detsamma gäller om egendomen först senare ska tillfalla någon med äganderätt (11 kap. 3 § 5 FB).

Om en juridisk person är dödsbodelägare eller efterarvinge

En juridisk person, t.ex. en välgörenhetsorganisation eller ett trossamfund, kan vara dödsbodelägare eller efterarvinge genom ett förordnande i ett testamente. Vem som är behörig att företräda den juridiska personen framgår normalt av stadgar, styrelseprotokoll eller liknande handlingar.

Om en delägare eller efterarvingen har lämnat en fullmakt eller framtidsfullmakt

En person som är dödsbodelägare eller efterarvinge kan lämna fullmakt åt någon annan att företräda personen vid en bouppteckningsförrättning efter en avliden person. Behörigheten måste framgå av fullmakten.

En person som är dödsbodelägare eller efterarvinge kan ha utfärdat en framtidsfullmakt. Om framtidsfullmakten inte är inskränkt och har trätt ikraft så ger den fullmaktshavaren behörighet att företräda personen vid en bouppteckningsförrättning (2 och 9 §§ lagen [2017:310] om framtidsfullmakter).

Anhörigbehörighet omfattar inte en rätt att företräda en anhörig som är delägare eller efterarvinge vid bouppteckningsförrättningen (17 kap. 1 § FB).

Om framtidsfullmaktshavaren och fullmaktsgivaren är delägare i samma dödsbo

Om en framtidsfullmaktshavare är delägare i samma dödsbo som personen som utfärdat framtidsfullmakten, får fullmaktshavaren inte företräda fullmaktsgivaren vid bouppteckningsförrättningen. Detsamma gäller om fullmaktshavarens make, maka eller sambo, barn eller någon som fullmaktshavaren företräder, har del i samma dödsbo som fullmaktsgivaren. En tillfällig god man ska då utses för att företräda fullmaktsgivaren vid förrättningen (17 § lagen [2017:310] om framtidsfullmakter). När en tillfällig god man behövs ska hen ha varit förordnad innan bouppteckningsförrättningen.

Om framtidsfullmaktshavaren och personen som utfärdat fullmakten båda är efterarvingar, eller om en av dem är efterarvinge och den andra är dödsbodelägare, kan framtidsfullmaktshavaren ändå företräda fullmaktsgivaren.

Referenser på sidan

Dom från underinstans

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Underårigs företrädare vid bouppteckningsförrättning när den underåriga och en förmyndare för den underåriga har del i samma dödsbo [1]