OBS: Detta är utgåva 2022.1. Sidan är avslutad 2022.
Fysiska personer med arbetsinkomster som överstiger 60 000 kr och understiger 500 000 kr har rätt till skattereduktion för arbetsinkomster för att hantera ökade arbetskostnader till följd av pandemin. Skattereduktionen är tillfällig och gäller för beskattningsåren 2021 och 2022.
Skattereduktionen ska inte förväxlas med skattereduktion för arbetsinkomster (jobbskatteavdraget) eller skattereduktion för förvärvsinkomster.
Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret och som har inkomster som överstiger 60 000 kr och understiger 500 000 kr har rätt till skattereduktion (3 § första stycket lag [2021:930] om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster, LTSA).
Personer som har varit obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret har rätt till skattereduktion för den tid de varit obegränsat skattskyldiga. De får då skattereduktion med 1/12 av full skattereduktion för varje månad som de är obegränsat skattskyldiga. Om överskottet av deras förvärvsinkomster uteslutande eller så gott som uteslutande består av svenska förvärvsinkomster medges de dock full skattereduktion (5 § LTSA).
Även fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 IL kan få skattereduktionen om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige (3 § andra stycket LTSA). Läs mer om vad som gäller för begränsat skattskyldiga på sidan Skattereduktioner, allmänna avdrag och grundavdrag.
Med arbetsinkomster menas sådana inkomster som anges i och beräknas enligt 67 kap. 6 § IL som i sin tur hänvisar till 59 kap. SFB (2 § LTSA). Definitionen är därmed densamma som för jobbskatteavdraget. Inkomster som ger rätt till skattereduktionen är exempelvis:
inkomster av aktiv näringsverksamhet.
Med arbetsinkomst menas även inkomster från en aktivt bedriven självständig näringsverksamhet utomlands, under förutsättning att den skattskyldiga har arbetat i verksamheten i inte obetydlig omfattning.
Exempel på inkomster som inte ger rätt till skattereduktionen är:
När man beräknar skattereduktionen ska tjänsteinkomsterna minskas med kostnader som dragits av i inkomstslaget tjänst. Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet ska minskas med sjukpenning hänförlig till inkomster av annat förvärvsarbete. Arbetsinkomsterna ska också minskas med allmänna avdrag enligt 62 kap. IL och sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. IL. Inkomsterna ska sedan avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
Skattereduktionens storlek beror på hur hög inkomst personen har haft under året (4 § LTSA).
Arbetsinkomst |
Skattereduktion |
---|---|
60 001–239 999 kr |
1,25 procent av skillnaden mellan arbetsinkomsten och 60 000 kr |
240 000–300 000 kr |
2 250 kr |
300 001–499 999 kr |
2 250 kr minskat med 1,125 procent av den del av arbetsinkomsten som överstiger 300 000 kr |
För att skattereduktionen ska innebära en skattesänkning krävs att det finns tillräckligt med skatt att reducera (prop.2020/21:200 s. 18).
Skattereduktionen för arbetsinkomster ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt (7 § LTSA). Den räknas av sist av skattereduktionerna, d.v.s. efter de skattereduktioner som finns i IL och lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift. Se Avräkningsordning.
I vissa situationer ska man avräkna utländsk skatt mot den svenska skatten för att undvika att internationell dubbelbeskattning sker. Om den skattskyldiga har fått tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster ska även denna skattereduktion beaktas vid spärrbeloppsberäkningen (8 § LTSA). Läs mer om hur skattereduktioner påverkar de skatter som ska fördelas på de utländska inkomsterna.
I skattetabellerna tas ingen hänsyn till skattereduktionen. Om den skattskyldiga vill att skattereduktionen för arbetsinkomster ska beaktas redan vid preliminärskatteavdragen, som görs vid varje tillfälle då utbetalning sker (10 kap. 2 § andra stycket SFL), kan hen ansöka om jämkning. Oavsett om en jämkning har gjorts så kommer skattereduktionen att beaktas i beslutet om slutlig skatt, eftersom Skatteverket där ska göra de skattereduktioner som framgår av IL och andra lagar (56 kap. 7 § SFL).
Skattereduktionen gäller för arbetsinkomster som är hänförliga till beskattningsåren 2021 och 2022.
Lagen om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster träder i kraft den 1 december 2021 och tillämpas första gången för det beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2022.
Även efter att lagen upphört gäller den fortfarande för arbetsinkomster som kan hänföras till beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020 men avslutas före den 1 januari 2023.
Detta innebär att någon proportionering inte ska ske i de fall då beskattningsåret för en fysisk persons näringsverksamhet inte motsvarar ett kalenderår (prop. 2020/21:200 s. 17).