Din webbläsare Internet Explorer är för gammal. För att vår webbplats ska fungera rekommenderar vi att du byter webbläsare.
Rekommenderade webbläsare
Stäng
Offentlighetsprincipen gäller i alla Skatteverkets verksamheter. Den innebär att var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar och uppgifter om de inte är sekretessbelagda. Det finns olika sekretessbestämmelser för olika verksamheter, men det finns också sekretessbestämmelser som gäller oavsett i vilken verksamhet som uppgifterna förekommer. Även om uppgifter är sekretessbelagda kan det finnas en uppgiftsskyldighet för Skatteverket eller sekretessbrytande bestämmelser som gör att uppgifterna ändå får lämna ut.
Uppdaterat
-
- 2022-09-01 Nya uppgiftsskyldigheter för vissa myndigheter i förhållande till Skatteverkets folkbokföringsverksamhet
- Sekretess / Sekretessbrytande regler / Mellan Skatteverket och andra myndigheter
-
- 2022-05-30 Sidan Stöd vid korttidsarbete tillkommit
- Sekretess / Sekretessregler / Stöd vid korttidsarbete
-
- 2022-04-08 Lagändring: Skyldigheten för myndigheter att göra en anmälan till Fastighetsmäklarinspektionen framgår av en ny paragraf i en ny förordning.
- Sekretess / Sekretessbrytande regler / Mellan Skatteverket och andra myndigheter
-
Vad är en allmän handling?
Handlingsoffentligheten är en del av offentlighetsprincipen. Genom handlingsoffentligheten ges allmänheten rätt att ta del av allmänna handlingar. Rättigheten omfattar bara allmänna handlingar som inte är sekretessbelagda. En handling blir allmän genom att den antingen kommer in till en myndighet eller upprättas av myndigheten. Handlingen måste också vara förvarad hos myndigheten. -
Vad innebär sekretess?
Sekretess innebär ett förbud mot att röja en uppgift vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på annat sätt. -
Vem ska iaktta sekretess?
Tystnadsplikt innebär att den som är anställd på en myndighet inte får röja sekretessbelagd information. Meddelarfrihet innebär en möjlighet att muntligen lämna sekretessbelagda uppgifter till media utan att bryta mot tystnadsplikten. Anställda inom Skatteverket har meddelarfrihet i väldigt liten utsträckning. -
Hantera en begäran om att ta del av en allmän handling
En begäran om att del av en allmän handling ska hanteras omedelbart. En viktig del i hanteringen är att avgöra om det är en begäran enligt offentlighetsprincipen (TF) eller om det är en begäran om partsinsyn enligt FL. Den som gör prövningen ska också pröva vilken typ av begäran det är, om begäran är tillräckligt specificerad, om den sökande begär ut en handling eller uppgifter och om handlingen är allmän. Därutöver ska Skatteverket pröva om det finns några sekretessbestämmelser som hindrar ett utlämnande. I vissa fall kan den sökande få ett beslut som går att överklaga. -
Hantera allmänna handlingar hos en myndighet
Skatteverket ska hålla en god offentlighetsstruktur. Det innebär bl.a. att Skatteverket ska hantera allmänna handlingar på ett sätt som gör det lätt för allmänheten att söka efter och ta del av handlingarna, i de delar som de är offentliga. Skyddet för sekretessbelagda uppgifter ska vara ordnat på ett sätt att allmänhetens insyn inte försvåras. -
Registrera och arkivera
En viktig del av Skatteverkets hantering av allmänna handlingar är registrering och arkivering. Såväl registreringen som arkiveringen är en förutsättning för att allmänheten ska kunna ta del av allmänna handlingar. -
Sekretessregler
Offentlighetsprincipen innebär bl.a. att allmänna handlingar är offentliga. Denna grundläggande princip får bara begränsas när det gäller vissa särskilt skyddsvärda intressen. Dessa begränsningar framgår av offentlighets- och sekretesslagen, OSL. Sekretess innebär ett förbud mot att röja en uppgift vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på annat sätt. Olika sekretessregler gäller för de olika delarna av Skatteverkets verksamhet. -
Sekretessbrytande regler
För att en myndighet eller en självständig verksamhetsgren inom en myndighet ska kunna lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan myndighet eller självständig verksamhetsgren krävs att det finns en bestämmelse som tillåter detta. Detsamma gäller om en myndighet eller självständig verksamhetsgren vill lämna sekretessbelagda uppgifter till en enskild. -
Sekretess i förhållande till parter
Sekretess till skydd för en enskild gäller i princip inte i förhållande till den enskilde själv. En enskild har därför rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter om sig själv. Vem som får ta del av sekretessbelagda uppgifter avgörs av vem som sekretessen avser att skydda och av vem som är att anse som en behörig företrädare. Frågor om företrädarskap i sekretessammanhang aktualiseras både när det gäller juridiska personer och enskilda. -
Sekretess för ärenden i domstol
I en domstol finns det generella bestämmelser om sekretess. Beroende på måltyp finns det också kompletterande bestämmelser om sekretess.
Referenser inom dataskydd & sekretess
Rättslig vägledning, länk till startsidan
Tillsammans gör vi samhället möjligt