OBS: Detta är utgåva 2022.12. Visa senaste utgåvan.

Sidan innehåller flera exempel på när jämkning ska ske efter en ändrad användning eller en överlåtelse och hur jämkningsbeloppet då ska beräknas.

Nytt: 2022-02-02

Exempel 6 är omarbetat med anledning av det nya rättsläget efter Högsta förvaltningsdomstolens dom HFD 2021 not. 26 om övertagande av jämkningsskyldighet. Sidan ses över vidare med anledning av denna dom. Sidan har även kompletterats med ett exempel på jämkning vid ändrad användning av laddstoplar vid försäljning av el, se exempel 12.

Tillägg 2022-10-25

Ett förtydligande har gjorts i exempel 10 med anledning av HFD 2021 not. 26. Skatteverket ser fortfarande över exempel 11.

Exempel 1: ändrad användning av lös egendom (maskin)

År 1

Ett företag med s.k. blandad verksamhet har under året köpt en maskin (lös egendom) för 500 000 kronor inklusive mervärdesskatt på 100 000 kronor. Avdrag för ingående skatt medges med 75 000 kronor, eftersom maskinen till 75 procent används i den del av verksamheten som medför skattskyldighet.

År 2

Användningen av maskinen förändras. Det konstateras vid årets slut att den till 79 procent använts i den del av verksamheten som medför skattskyldighet. Ingen jämkning ska göras eftersom förändringen understiger 5 procentenheter (8 a kap. 5 § 2 ML).

År 3

Användningen ändras så att maskinen konstateras ha använts till 90 procent i den del av verksamheten som medför skattskyldighet. Maskinen är en s.k. investeringsvara eftersom den ingående skatten vid köpet uppgick till minst 50 000 kronor (8 a kap. 2 § första stycket 1 ML). Jämkningsåret, år 3, är inom den s.k. korrigeringstiden. Ursprungsbeloppet uppgår till 100 000 kronor. Skillnaden mellan avdragsrätten vid korrigeringstidens början och avdragsrätten efter förändringen är 15 procentenheter (75 – 90). Korrigeringstiden är 5 år. Jämkningsbeloppet för år 3 beräknas därför till en femtedel av 15 procent av ursprungsbeloppet på 100 000 kronor d.v.s. till 3 000 kronor (8 a kap. 4 § första stycket 2 ML). Företaget ska redovisa jämkningen i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisningsperioden år 4 genom att öka sitt avdrag för ingående skatt med 3 000 kronor (13 kap. 28 a § första stycket ML).

År 4

Användningen ändras på nytt så att maskinen konstateras ha använts till 40 procent i den del av verksamheten som medför skattskyldighet. Skillnaden mellan avdragsrätten vid korrigeringstidens början och avdragsrätten efter förändringen är 35 procentenheter (75 – 40). Jämkningsbeloppet för år 4 kan därför beräknas till en femtedel av 35 procent av ursprungsbeloppet på 100 000 kronor d.v.s. 7 000 kronor (8 a kap. 4 § första stycket 1 ML). Företaget ska redovisa jämkningen i mervärdesskattedeklarationen för den första redovisningsperioden år 5 genom att minska sitt avdrag för ingående skatt med 7 000 kronor (13 kap. 28 a § första stycket ML).

År 5

Användningen under året konstateras ha varit densamma som under inköpsåret. Någon jämkning behöver därför inte göras.

År 6

Maskinen säljs under året. Eftersom korrigeringstiden gått till ända sker ingen jämkning (8 a kap. 6 § ML).

Exempel 2: ändrad användning av lös egendom (personbil)

År 1

Ett byggföretag köper år 1 en skåpbil. Skåpbilens totalvikt överstiger inte 3 500 kg och är därmed en personbil enligt 1 kap. 13 § ML. Byggföretaget gör därför inget avdrag för den ingående skatten (90 000 kronor) på inköpet.

År 3

Under året höjs totalvikten till över 3 500 kg. Fordonet blir därmed enligt ML:s mening en lastbil som inte omfattas av avdragsförbudet.

Genom totalviktsökningen ändrar skåpbilen karaktär till att medföra rätt till avdrag för ingående skatt. Byggföretaget kan då genom jämkning tillgodoräkna sig avdrag för delar av den ingående skatten för inköpet. Jämkningsbeloppet uppgår till en femtedel av ursprungsbeloppet, d.v.s. till 18 000 kronor (90 000/5) för år 3. Byggföretaget får därmed genom jämkning göra avdrag för ingående skatt med 18 000 kronor.

Byggföretaget redovisar jämkningen för år 3 i mervärdesskattedeklarationen för den första redovisningsperioden år 4 genom att göra avdrag för ingående skatt med 18 000 kronor (13 kap. 28 a § första stycket ML).

År 4 och 5

Byggföretaget får göra avdrag för ingående skatt med 18 000 kronor (90 000/5) för respektive år förutsatt att företaget fortfarande innehar fordonet under resten av korrigeringstiden och ingen ändrad användning i övrigt inträffar.

Exempel 3: försäljning av lös egendom

År 1

Ett företag har år 1 köpt en maskin för 925 000 kronor inklusive mervärdesskatt med 185 000 kronor. Eftersom företagets verksamhet är blandad har företaget vid inköpet gjort avdrag med 40 procent eller med 74 000 kronor.

Åren 4-5

Företaget säljer maskinen år 4 för 400 000 kronor exklusive mervärdesskatt och redovisar utgående skatt med 100 000 kronor, d.v.s. 25 procent av 400 000 kronor.

Maskinen är en s.k. investeringsvara eftersom den ingående skatten vid inköpet översteg 50 000 kronor. Försäljningen sker inom korrigeringstiden som är fem år (8 a kap. 6 § ML).

Jämkning ska göras vid försäljning av lös egendom om omsättningen är skattepliktig och inköpet av varan endast delvis har medfört avdragsrätt (8 a kap. 4 § första stycket 3 ML). Förutsättningar för jämkning på grund av försäljningen av maskinen finns alltså.

Ursprungsbeloppet är 185 000 kronor. Skillnaden mellan avdragsrätten vid korrigeringstidens början och avdragsrätten på grund av den skattepliktiga försäljningen är 60 procentenheter (40 - 100). Återstoden av korrigeringstiden är 2 år (åren 4 och 5).

Jämkningsbeloppet är två femtedelar (återstoden av tiden) av 60 procent av ursprungsbeloppet på 185 000 kronor d.v.s. 44 400 kronor. Eftersom detta jämkningsbelopp understiger det spärrbelopp för jämkning som anges i 8 a kap. 9 § ML får avdrag för ingående skatt göras med hela jämkningsbeloppet, d.v.s. med 44 400 kronor.

Säljaren ska redovisa avdraget (jämkningen) i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisningsperioden år 5 (året efter jämkningsåret).

Exempel 4: ändrad användning av fastighet

År 1

Fastighetsägaren genomför år 1 en ombyggnad av sin kontorsbyggnad. Fastighetsägaren bedriver bara mervärdesskatte­pliktig verksamhet i byggnaden. Fastighetsägaren gör därför avdrag för hela den ingående skatten på 200 000 kronor som löper på de utförda byggåtgärderna. Åtgärderna har berört byggnadens fyra lika stora lokaler i lika stor omfattning.

År 2

Det sker inte någon förändring av användningen av byggnaden. Någon jämkning ska därför inte göras.

År 3

Fastighetsägaren behöver inte längre en av lokalerna och hyr ut denna lokal till en hyresgäst som bedriver mervärdesskattefri verksamhet. Byggnadens användning i mervärdesskattepliktig verksamhet minskar alltså till 75 procent.

Fastigheten är en investeringsvara eftersom den ingående skatten på kostnaderna för ombyggnaden uppgått till minst 100 000 kronor. Den förändrade användningen sker inom korrigeringstiden. Grund för jämkning finns därför.

Ursprungsbeloppet för hela ombyggnaden uppgår till 200 000 kronor. Skillnaden mellan avdragsrätten vid korrigeringstidens början och avdragsrätten efter förändringen är 25 procentenheter (100 - 75). Jämkningsbeloppet för år 3 kan därför beräknas till en tiondel (korrigeringstiden är 10 år) av 25 procent av ursprungsbeloppet på 200 000 kronor, d.v.s. till 5 000 kronor.

Jämkningsbeloppet redovisas som en minskning av den ingående skatten med 5 000 kronor i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisningsperioden år 4.

Åren 4–10

Om samma förhållanden finns under dessa år som vid utgången av år 3 sker jämkning på motsvarande sätt genom att den ingående skatten minskas med 5 000 kronor för vart och ett av åren.

Exempel 5: överlåtelse av verksamhet

En fastighet används till 50 procent i företagets mervärdesskattepliktiga verksamhet. Fastigheten omfattas inte av frivillig skattskyldighet. På grund av tidigare ändrad användning med avseende på avdragsrätten för ingående skatt sker jämkning genom att företaget årligen återbetalar mervärdesskatt med 5 000 kronor.

Fastigheten överlåts inom korrigeringstiden i samband med att hela verksamheten överlåts. Överlåtelsen utgör inte omsättning enligt bestämmelserna i 2 kap. 1 b § ML.

Köparen är skattskyldig för mervärdesskatt och övertar därför säljarens rättighet och skyldighet att jämka avdrag för ingående skatt enligt bestämmelserna i 8 a kap. 11 § ML. Detta innebär också att köparen ska fortsätta den årliga jämkningen som säljaren varit skyldig att göra på grund av tidigare ändrad användning.

Säljaren ska till köparen lämna över en sådan särskild handling som avses i 8 a kap. 15 § ML. Av denna handling ska sådana uppgifter framgå att köparen kan fullgöra sin skyldighet att jämka tidigare avdrag för ingående skatt. Köparen ska också i förekommande fall kunna utnyttja sin rätt att genom jämkning göra ytterligare avdrag för ingående skatt.

Exempel 6: försäljning av fastighet till en skattskyldig köpare med avtal om att säljaren ska jämka

År 1

En byggnad uppförs under året och används i sin helhet i mervärdesskattepliktig verksamhet. Fastighetsägaren gör därför avdrag för hela den ingående skatten på 1 miljon kronor som löper på uppförandet av byggnaden.

År 2–4

Ingen försäljning eller ändrad användning sker. Någon jämkning ska därför inte göras.

År 5

Försäljning av fastigheten sker till en köpare som är skattskyldig för mervärdeskatt men som inte är intresserad av att ta över säljarens rättighet och skyldighet att jämka. Anledningen till att köparen inte vill överta ansvaret för jämkningen är att denne inte avser att använda fastigheten i mervärdesskattepliktig verksamhet. Parterna har därför i samband med fastighetsöverlåtelsen särskilt avtalat om att säljaren ska jämka (8 a kap. 12 § första stycket ML).

Fastigheten är en investeringsvara eftersom den ingående skatten på uppförandekostnaden uppgick till minst 100 000 kronor. Överlåtelsen sker inom korrigeringstiden.

Ursprungsbeloppet är 1 miljon kronor och skillnaden mellan avdragsrätten vid korrigeringstidens början och avdragsrätten efter försäljningen är 100 procentenheter (100 - 0). Fastighetsförsäljningen innebär ju att någon användning i mervärdesskattepliktig verksamhet inte längre sker och att avdragsrätten för ingående skatt avseende fastigheten därmed upphör.

Korrigeringstiden är 10 år. Det årliga jämkningsbeloppet utgör därför en tiondel av 100 procent av 1 miljon kronor, d.v.s. 100 000 kronor.

Vid överlåtelse av investeringsvaror ska jämkningen göras vid ett enda tillfälle och avse återstoden av korrigeringstiden enligt 8 a kap. 7 § andra stycket ML. Den återstående delen av korrigeringstiden är 6 år (åren 5–10). Säljarens totala jämkningsbelopp blir därför 600 000 kronor (6 år à 100 000 kr).

Säljaren ska redovisa jämkningsbeloppet som en minskning av den ingående skatten i den andra redovisnings­perioden efter den då överlåtelsen har skett (13 kap. 28 a § ML).

Köparen övertar inte rättigheten och skyldigheten att jämka. Köparen kan därför inte genom jämkning göra avdrag för säljarens jämkningsbelopp om köparen senare ändrar användningen av fastigheten.

Exempel 7: ändrad användning, minskad avdragsrätt vid frivillig skattskyldighet

År 1

En hyresvärd bygger om en lokal under året. Den ingående skatten för ombyggnaden uppgår till 200 000 kronor. Hyresvärden hyr ut lokalen till en person som är skattskyldig enligt ML och blir frivilligt skattskyldig för uthyrningen (9 kap. 1 § ML). Avdrag medges med 200 000 kronor. Räkenskapsår = kalenderår.

År -2-4

Det sker inte någon förändring av användningen av lokalen. Jämkning ska därför inte göras.

År 5

Under året flyttar hyresgästen ut. Hyresvärden börjar då hyra ut lokalen till en hyresgäst med verksamhet som inte medför skattskyldighet eller rätt till återbetalning enligt ML. Det innebär en ändrad användning (8 a kap. 4 § ML). Hyresvärden ska därför jämka den del av avdraget på 200 000 kronor som löper på år 5, d.v.s. 20 000 kronor (200 000/10) (8 a kap. 6 och 8 §§ ML). Hyresvärden ska redovisa jämkningen som en minskning av den ingående skatten i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisningsperioden under år 6 (13 kap. 28 a § ML).

År 6-10

Om den skattefria hyresgästen fortsätter att vara kvar i lokalen sker motsvarande jämkningsåtgärder för varje kvarstående år av korrigeringstiden (8 a kap. 7 § ML).

Exempel 8: ändrad användning, ökad avdragsrätt vid frivillig skattskyldighet

År 1

Under året färdigställs en byggnad. Den ingående skatten på kostnaderna för byggarbetena uppgår till 2 000 000 kronor. I byggnaden finns fem lika stora lokaler (lokalerna 1–5). Produktionskostnaden är lika hög för varje lokal. Det år byggnaden färdigställs medges delvis avdrag för ingående skatt eftersom fastighetsägaren då blir frivilligt skattskyldig för uthyrning av lokalerna 1–3 (9 kap. 1 § ML). Lokalerna 4–5 hyrs ut till personer med skattefri verksamhet.

Avdrag medges med 1 200 000 kronor (3 lokaler à 400 000 kronor).

År 5

Under året byts hyresgästen i lokal 4 ut. En hyresgäst med skattepliktig verksamhet flyttar in i denna lokal och fastighetsägaren blir frivilligt skattskyldig för uthyrningen (9 kap. 1 § ML).

År 5 medges därför genom jämkning ytterligare avdrag med 40 000 kronor (8 a kap. 4 § ML). Jämkningen avser den del av den ingående skatten för byggnationen av lokal 4 som löper på år 5. Mervärdesskatten på kostnaden för byggnationen av lokal 4 uppgår till 400 000 kronor och fördelas på 10 korrigeringsår med 40 000 kronor på varje sådant år (8 a kap. 6 § ML). Avdraget medges i mervärdesskatte­deklarationen som avser den första redovisnings­perioden under år 6 (13 kap. 28 a § ML).

År 6–10

Om den skattepliktiga hyresgästen fortsätter att vara kvar i lokalen medges ytterligare avdrag genom jämkning på motsvarande sätt för varje kvarstående år av korrigeringstiden.

Exempel 9: jämkning av retroaktivt avdrag vid frivillig skattskyldighet

År 1

A uppför en byggnad under år 1. Den ingående skatten uppgår till 500 000 kronor.

År 3

Byggnaden överlåts till B. A har inte tagit byggnaden i bruk före överlåtelsen. B blir frivilligt skattskyldig i juli år 3 för halva byggnaden. Resterande del av byggnaden förblir outhyrd. B har räkenskapsår som slutar den 30 april.

B medges avdrag med 250 000 kronor enligt bestämmelserna om retroaktivt avdrag i 9 kap. 8 § ML. Beloppet fördelas på 10 korrigeringsår (räkenskapsår) som en latent jämkningsskyldighet med 25 000 kronor per år.

År 6

Under hösten bygger B om hela byggnaden till bostad. Jämkning ska då ske på grund av ändrad användning (8 a kap. 4 § ML). Den ändrade användningen inträffar under räkenskapsåret 1 maj år 6–30 april år 7. Vid utgången av det räkenskapsåret är bostaden färdigställd och B blir skyldig att jämka 25 000 kronor (8 a kap. 8 § ML). B ska redovisa jämkningen som en minskning av den ingående skatten i mervärdesskattedeklarationen för den första redovisningsperioden efter den 30 april år 7 (13 kap. 28 a § ML).

År 7–12

Årlig jämkning ska sedan ske för varje kvarstående år av korrigeringstiden, trots att B inte längre är frivilligt skattskyldig (8 a kap. 7 § ML).

Exempel 10: överlåtaren slutför sin jämkning p.g.a. ändrad användning vid frivillig skattskyldighet

År 1

Under året blir A frivilligt skattskyldig (9 kap. 1 § ML). Mervärdesskatten på byggkostnaderna uppgår till 2 100 000 kronor.

I fastigheten finns tre lokaler (lokalerna 1–3). Av den ingående skatten löper 500 000 kronor på lokal 1, 700 000 kronor på lokal 2 och 900 000 kronor på lokal 3.

Lokal 1 hyrs ut till en läkare medan lokal 2 hyrs ut till en revisionsbyrå och lokal 3 till en möbelaffär.

Räkenskapsår = kalenderår.

A medges avdrag för ingående skatt med 700 000 kronor för lokal 2 och med 900 000 kronor för lokal 3. Mervärdesskatten på byggkostnaderna har debiterats i samma period som den frivilliga skattskyldigheten inträder. Det är alltså inte fråga om något retroaktivt avdrag.

År 3

Under året flyttar revisionsbyrån ut och en tandläkare med skattefri verksamhet hyr i stället lokal 2. A ändrar därmed användningen av lokalen från skattepliktig till skattefri verksamhet.

A blir skyldig att genom jämkning återbetala 70 000 kronor (8 a kap. 4, 6, 7 och 8 §§ ML).

A ska redovisa jämkningen som en minskning av den ingående skatten i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisnings­perioden under år 4 (13 kap. 28 a § ML).

År 4

Under året flyttar läkaren ut ur lokal 1 och en advokat flyttar in. A blir frivilligt skattskyldig för uthyrningen till advokaten. A ändrar därmed användningen av lokalen från skattefri till skattepliktig verksamhet.

A medges avdrag med 50 000 kronor för året genom jämkning för lokal 1. A ska även fortsätta att jämka till sin nackdel med 70 000 kronor för lokal 2 som hyrs ut till tandläkaren (8 a kap. 4, 6, 7 och 8 §§ ML).

A ska redovisa jämkningen i mervärdes­skatte­deklarationen för den första redovisnings­perioden under år 4 (13 kap. 28 a § ML).

År 5

Under året överlåter A fastigheten till B. Parterna avtalar inte att A ska jämka på grund av överlåtelsen och inte heller att den frivilliga skattskyldigheten ska upphöra (8 a kap. 12 § ML och 9 kap. 5 och 6 §§ ML). A ska dock ”slutföra” den jämkning som A har påbörjat på grund av ändrad användning (8 a kap. 7 och 12 §§ ML). Sådan har skett i lokalerna 1 och 2.

För lokal 1 får A genom jämkning ytterligare avdrag med 300 000 kronor (6 år à 50 000 kr). För lokal 2 ska A genom jämkning återbetala till staten 420 000 kronor (6 år à 70 000 kr). A ska redovisa jämkningsbeloppen i den andra redovisningsperioden efter den då överlåtelsen skedde (13 kap. 28 a § ML).

Nytt: 2022-10-25

Trots ordalydelsen i 8 a kap. 12 § ML anser Skatteverket att A inte måste slutföra den jämkning för lokal 2 som innebär att A ska återbetala 420 000 kronor till staten om fastigheten överlåts i samband med en verksamhets­överlåtelse. A har dock rätt att slutjämka till sin fördel för lokal 1.

År 6–10

Det presumeras att lokalerna under återstoden av korrigeringstiden kommer att ha den användning som de hade vid överlåtelsen av fastigheten. Det innebär att B vid en senare eventuell ändrad användning av lokalerna i fastigheten ska göra sin jämkningsbedömning utifrån uthyrningsförhållandena i lokalerna då B förvärvade fastigheten. Om B har övertagit skyldigheten att jämka och senare kommer att använda lokal 1 i skattefri verksamhet ska B jämka till sin nackdel. Om B kommer att använda lokal 2 i skattepliktig verksamhet har B rätt att jämka till sin fördel. Det förutsätts då att övriga krav för jämkning är uppfyllda.

Exempel 11: överlåtaren blir skyldig att jämka vid oriktig uppgift i jämkningshandling vid frivillig skattskyldighet

År 1

A uppför en byggnad år 1. Byggnaden kommer fr.o.m. samma år att helt omfattas av frivillig skattskyldighet. A gör avdrag för ingående skatt med 9 000 000 kronor avseende uppförandet. Samma år uppför A en tillbyggnad och gör avdrag för ingående skatt avseende denna med 1 000 000 kronor. Avdraget görs i samband med att A blir frivilligt skattskyldig även för tillbyggnaden.

År 4

Under året överlåter A fastigheten till B. B tar över den frivilliga skattskyldigheten (9 kap. 5 § ML). Parterna begär alltså inte att den frivilliga skattskyldigheten ska upphöra. Parterna avtalar inte heller enligt 8 a kap. 12 § ML att överlåtaren ska jämka på grund av överlåtelsen. Jämkningsskyldigheten på grund av överlåtelsen går därför enligt ML över på förvärvaren B.

Vid överlåtelsen lämnar A till B en jämkningshandling som avses i 8 a kap. 15 § ML. I denna tar A upp den ingående skatten om 9 000 000 kronor, men inte mervärdesskatten avseende tillbyggnaden.

År 6

Under året byter B ut den skattskyldiga hyresgästen i tillbyggnaden mot en hyresgäst som inte är skattskyldig.

Jämkning ska göras med 100 000 kronor för år 6 och senare med 100 000 kronor för varje återstående år av korrigeringstiden så länge lokalen inte används i skattepliktig verksamhet. Det är överlåtaren A som ska fullgöra jämkningen på grund av den bristfälliga handlingen (8 a kap. 12 § tredje stycket ML).

Exempel 12: ändrad användning av laddstolpar vid tillhandahållande av el, ökad avdragsrätt

År 1

En bostadsrättsförening har låtit installera laddstolpar för laddning av elfordon på föreningens fastighet där det både finns ett garage för medlemmarna och intilliggande bostadsbyggnader. Föreningens upplåtelse av parkeringsplatserna är underordnad tillhandahållandet av bostäderna. Laddstolparna är införlivade i byggnads­konstruktionen och anses vara fastighet enligt ML. Den ingående skatten på föreningens förvärv är 50 000 kronor. Under samma beskattningsår har föreningen också gjort en ombyggnation av en bostads­byggnad på samma fastighet. Den ingående skatten för ombyggnationen är 80 000 kronor.

Föreningen har inte debiterat sina medlemmar särskilt för elen från laddstolparna efter respektive medlems faktiska elförbrukning. Föreningen har i stället fått ersättning för elförbrukningen från de boende medlemmarna genom ett schablonmässigt belopp per parkeringsplats.

Eftersom föreningen inte har debiterat för elförbrukningen enligt varje medlems individuella förbrukning är tillhandahållandet av elen från laddstolparna underordnat fastighetsupplåtelsen. Föreningen har alltså använt dessa laddstolpar i den verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt, och saknar därmed rätt till avdrag för den ingående skatten under år 1.

År 2

År 2 börjar föreningen i stället ta betalt för elen från laddstolparna genom att debitera sina medlemmar utifrån deras faktiska elförbrukning. Föreningen debiterar för den individuellt uppmätta förbrukningen till respektive medlem så att tillhandahållandet anses vara separat från fastighetsupplåtelsen och därmed skattepliktigt.

I och med denna övergång till individuell mätning och debitering, s.k. IMD, har föreningen ändrat användningen av laddstolparna från skattefri till skattepliktig verksamhet. Det innebär att föreningen kan ha rätt att jämka den ingående skatten för installationen av laddstolparna (8 a kap. 4 § första stycket 2 ML).

Den ingående skatten på förvärvet av laddstolparna är 50 000 kronor. Det beloppet är inte tillräckligt stort för att fastigheten ska vara en sådan investeringsvara som medför att föreningen får rätt att jämka. Flera byggåtgärder på en och samma fastighet under ett beskattningsår ska dock läggas samman vid tillämpningen av beloppsgränsen för jämkning (8 a kap. 2 § första stycket 2 och andra stycket ML). Det innebär i detta fall att föreningen har rätt att jämka. Tillsammans med den ingående skatten för ombyggnationen är nämligen den ingående skatten för byggåtgärderna år 1 mer än 100 000 kronor. Fastigheten är därför en investeringsvara där den ingående skatten för de båda byggåtgärderna har en korrigeringstid på 10 år som börjar löpa år 1 (8 a kap. 6 § andra stycket 1 ML).

Ursprungsbeloppet för installationen av laddstolparna var 50 000 kronor. Jämkningsbeloppet för år 2 är därför 5 000 kronor, vilket motsvarar en tiondel av ursprungsbeloppet. Föreningen redovisar jämkningen för år 2 i mervärdesskatte­deklarationen för den första redovisnings­perioden år 3 genom att göra avdrag för ingående skatt med 5 000 kronor (13 kap. 28 a § ML).

År 3–10

Om föreningen fortsätter att använda laddstolparna för skattepliktig försäljning av el har föreningen rätt till avdrag genom jämkning på motsvarande sätt som för år 2 för varje kvarstående år av korrigeringstiden.

Kompletterande information

Referenser inom jämkning av ingående skatt