Utländska diplomater i Sverige

Begränsad skattskyldighet

En person som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal är begränsat skattskyldig (3 kap. 17 § 2 IL). Detta gäller oavsett om personen vistas här tillfälligt eller är bosatt eller stadigvarande vistas här. Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och som var begränsat skattskyldig när han eller hon kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal. Detta gäller också personens make, barn under 18 år och personliga tjänare om de bor hos honom eller henne och inte är svenska medborgare (3 kap. 17 § 3–4 IL).

Om inte samtliga förutsättningar för begränsad skattskyldighet är uppfyllda, är personen obegränsat skattskyldig i Sverige.

Bestämmelser i IL och SINK

För de personer som är begränsat skattskyldiga tillämpas SINK för tjänsteinkomster och IL för inkomster av näringsverksamhet och kapital (3 kap. 18-20 §§ IL). De är skattskyldiga bl.a. för följande inkomster:

• Avlöning eller någon annan jämförlig förmån, som betalats ut för en anställning eller ett uppdrag hos svenska staten eller en svensk kommun (5 § första stycket 1 SINK).
• Avlöning eller någon annan jämförlig förmån, som betalats ut av en annan anställning eller ett annat uppdrag än hos svenska staten eller en svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet i Sverige (5 § första stycket 2 SINK). Lönen från beskickningen eller konsulatet är dock skattebefriad enligt 1961 års Wienkonvention respektive 1963 års Wienkonvention (se nedan).
• Arvode och annan ersättning för att vara ledamot eller suppleant i en styrelse eller något annat liknande organ i ett svenskt aktiebolag eller någon annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten har utövats (5 § första stycket 3 SINK).
• Pensioner, socialförsäkringsersättningar m.m. i den omfattning som anges i 5 § första stycket 4–12 SINK.
• Inkomster av näringsverksamhet som avser inkomster från en fastighet eller ett fast driftställe i Sverige (3 kap. 18 § första stycket 3 IL).
• Löpande inkomster från en privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt i Sverige (3 kap. 18 § första stycket 10 IL).
• Kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privatbostadsrätt eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätten till ett hus eller en del av ett hus i Sverige (3 kap. 18 § första stycket 11 IL).

För en fullständig uppräkning av vad dessa personer är skattskyldiga för enligt svensk rätt se SINK och 3 kap. 19-20 §§ IL.

Utländska diplomater m.fl. är inte skattskyldiga för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar (3 kap. 18 § tredje stycket IL).

En utländsk honorärkonsul beskattas inte för inkomst av tjänst hos den främmande staten, oavsett om det är en svensk eller utländsk medborgare (3 kap. 15 § IL). Observera att rent generellt gäller att personen inte är begränsat skattskyldig om hen är svensk medborgare eller var obegränsat skattskyldig när hen kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal. Personen är istället obegränsat skattskyldig och beskattas för alla inkomster enligt IL (3 kap. 8 § IL).

Andra bestämmelser som rör beskickningsmedlemmar

En begränsat skattskyldig person är skattskyldig för kupongskatt på utdelningsinkomst, men sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 3 kap. 17 § 2-4 IL är undantagna från detta (4 § KupL).

Personen är alltså inte begränsat skattskyldig om hen är svensk medborgare eller var obegränsat skattskyldig när hen kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal. För sådana personer gäller överhuvudtaget inte KupL, utan de beskattas för utdelningsinkomster enligt reglerna för obegränsat skattskyldiga i IL.

Det finns även speciella regler för fastighetsavgift och fastighetsskatt som rör utländska beskickningar och beskickningsmedlemmars fastigheter i Sverige.

Bestämmelser i IPL

I 2 § IPL framgår det att en främmande stats beskickning och beskickningsmedlemmar, deras familjer och betjäning samt diplomatiska kurirer har immunitet och privilegier enligt 1961 års Wienkonvention.

Det framgår vidare av 3 § IPL att även främmande staters konsulat och konsulatmedlemmar, deras familjer och betjäning samt konsulära kurirer (med vissa undantag) har immunitet och privilegier enligt 1963 års Wienkonvention.

Konventionernas bestämmelser ska gälla utan hinder av någon bestämmelse i någon annan författning (1 § IPL), vilket innebär att bestämmelserna därför går före svensk skattelagstiftning.

1961 års Wienkonvention

De skattemässiga privilegier som finns i 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser gäller dels beskickningslokaler, dels diplomatiska företrädare.

Beskickningslokalerna ska vara skattebefriade

Den sändande staten och beskickningschefen ska vara skattebefriade från alla statliga, regionala och kommunala skatter och avgifter avseende beskickningslokaler och beskickningschefens bostad, vare sig dessa ägs eller hyrs. Denna skattefrihet gäller inte fastigheter etc. som innehas av någon annan diplomatisk företrädare än beskickningschef men den kan dock följa av bestämmelserna i artikel 34 (se Diplomatiska företrädare m.fl. nedan).

Skattefriheten gäller inte sådana skatter och avgifter som enligt den mottagande statens lag ska betalas av den som ingår avtal med den sändande staten eller beskickningschefen (artikel 23 punkt 2). Skatteverket anser därför att det inte strider mot lagen om immunitet och privilegier eller mot Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser, att inte medge återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft till utländska beskickningar och konsulat eller till de personer som omfattas av konventionerna. Detta då det är elleverantören som är skyldig att betala energiskatten och inte ägaren/hyresgästen.

Skatteverket anser vidare att inkomster från försäljning av fastigheter som används för beskickningens eller konsulatets verksamhet, är undantagna från beskattning i Sverige. Detta gäller dock inte för de fastigheter som är avsedda för personalens boende. Med hänsyn till Wienkonventionerna från 1961 och 1963 är det dock inte möjligt för Sverige att beskatta vare sig löpande inkomster eller inkomster från en avyttring av beskicknings- eller karriärkonsulatschefens bostad.

Diplomatiska företrädare ska vara skattebefriade

Enligt artikel 34 ska diplomatiska företrädare vara befriade från alla statliga, regionala och kommunala skatter och avgifter, vare sig de avser person eller egendom. Undantag görs för följande skatter och avgifter:

• sådana indirekta skatter som vanligen är inräknade i varors eller tjänsters pris
• skatter och andra pålagor på privat fast egendom som är belägen på den mottagande statens område, såvida egendomen inte innehas av den diplomatiska företrädaren på den sändande statens vägnar för beskickningsändamål
• arvsskatter och kvarlåtenskapsskatter som tas ut av den mottagande staten. Det ska dock vara fråga om skatter på annan lös egendom än sådan som finns i den mottagande staten, uteslutande till följd av att den avlidne vistades där i egenskap av beskickningsmedlem eller som medlem av en beskickningsmedlems familj
• skatter och avgifter på privata inkomster från en källa i den mottagande staten, samt förmögenhetsskatt på investeringar i affärsföretag i den mottagande staten
• skatter och avgifter som är ersättning för lämnade särskilda tjänster
• stämpel- och lösenavgifter i ärenden för fast egendom om annat inte följer av bestämmelserna i artikel 23.

De nu redovisade bestämmelserna gäller också en diplomatisk företrädares familjemedlemmar, personer som tillhör företrädarens hushåll. Detta gäller under förutsättning att de inte är medborgare i den mottagande staten (artikel 37 punkt 1). Bestämmelserna gäller även för medlemmar av beskickningens administrativa och tekniska personal, och även de av personalens familjemedlemmar som tillhör samma hushåll. Förutsättning är att de varken är medborgare i eller stadigvarande bosatta i den mottagande staten (artikel 37 punkt 2).

Hemmavarande barn till någon som tillhör beskickningen eller beskickningens personal, omfattas av Wienkonventionen även om barnet är över 18 år. Om ett sådant barn har inkomster som enligt Wienkonventionen får beskattas i Sverige, beskattas barnet som obegränsat skattskyldig. Det är enbart hemmavarande barn till diplomatiska företrädare eller beskickningens personal och som är under 18 år, omfattas av IL:s definition av begränsat skattskyldig (3 kap. 17 § 3 IL). Sådana medlemmar av en beskicknings tjänstepersonal som inte är medborgare i eller stadigvarande bosatta i den mottagande staten ska vara befriade från skatter och andra avgifter på den lön som betalas ut med anledning av anställningsförhållandet (artikel 37 punkt 3).

Även en beskickningsmedlems privata tjänare ska vara befriad från skatter och andra pålagor på lönen som privat tjänare. Som privat tjänare räknas t.ex. personer som arbetar som au-pair eller kock hos en beskickningsmedlem. Detta gäller under förutsättning att hen inte är medborgare i eller stadigvarande bosatt i den mottagande staten (artikel 37 punkt 4).

Skatteverket anser att utländska beskickningar och konsulat samt dess personal inte kan få skatt på trafikförsäkringspremier återbetald. Försäkringsbolaget kan inte heller avstå från att kräva dem på skatten.

Om Sverige varken är utsändande eller mottagande land, hindrar 1961 års Wienkonvention inte svensk beskattning. I en sådan situation behöver en bedömning göras om svensk beskattning kan vara förhindrad av skatteavtal. Det kan dessutom vara fråga om att två skatteavtal är tillämpliga på inkomsten. Läs mer på sidan Article 19 Government Service.

1963 års Wienkonvention

De skattemässiga privilegier som finns i 1963 års Wienkonvention om konsulära förbindelser gäller dels konsulatlokaler, dels konsuler.

Konsulatslokaler ska vara skattebefriade

Den sändande staten och karriärkonsulatschefen ska vara befriad från alla statliga, regionala och kommunala skatter och avgifter avseende konsulatslokaler och karriärkonsulatschefens bostad, vare sig dessa ägs eller hyrs. Denna skattefrihet gäller inte fastigheter etc. som innehas av någon annan konsulär företrädare än karriärkonsulatschefen men den kan dock följa av bestämmelserna i artikel 49 punkt 1 (se Konsuler och konsulattjänstemän nedan).

Skattebefrielsen gäller inte sådana skatter och avgifter som enligt den mottagande statens lagar och förordningar ska betalas av den som ingått avtalet med den sändande staten, t.ex. uthyraren, eller med den person som handlat på dess vägnar (artikel 32 punkt 2). Skatteverket anser därför att det inte strider mot lagen om immunitet och privilegier eller mot Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser, att inte medge återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft till utländska beskickningar och konsulat eller till de personer som omfattas av konventionerna. Detta oavsett om lokalen ägs eller hyrs av konsulatet.

Skatteverket anser vidare att inkomster från försäljning av fastigheter som används för beskickningens eller konsulatets verksamhet, är undantagna från beskattning i Sverige. Detta gäller dock inte för de fastigheter som är avsedda för personalens boende. Med hänsyn till det som sägs i Wienkonventionerna från 1961 och 1963 är det dock inte möjligt för Sverige beskatta vare sig löpande inkomster eller inkomster från en avyttring av beskicknings- eller karriärkonsulatschefens bostad.

Konsuler och konsulattjänstemän ska vara skattebefriade

Enligt artikel 49 punkt 1 är konsuler och konsulatstjänstemän befriade från alla statliga, regionala eller kommunala skatter och andra pålagor, vare sig de avser person eller egendom. Detta gäller även de familjemedlemmar som tillhör deras hushåll. Undantag görs dock för följande skatter och avgifter:

• sådana indirekta skatter som vanligen är inräknade i varors eller tjänsters pris
• skatter och avgifter på privat fast egendom belägen på den mottagande statens område, med undantag för konsulatslokaler och karriärkonsulatschefens bostad
• arvsskatter och kvarlåtenskapsskatter samt skatter på förmögenhetsöverföring, som tas ut av den mottagande staten. Det ska dock vara skatter på annan lös egendom än sådan som finns i den mottagande staten uteslutande till följd av att den avlidne vistades där i egenskap av konsulatsmedlem eller som medlem av konsulatsmedlems familj
• skatter och avgifter på privata inkomster (inklusive kapitalvinster) från en källa i den mottagande staten, och förmögenhetsskatten på investeringar i affärsföretag i den mottagande staten
• skatter och avgifter som är ersättning för lämnade särskilda tjänster
• registrerings-, stämpel- och lösenavgifter, dock inte när det gäller konsulatslokaler och karriärkonsulatschefens bostad.

Hemmavarande barn till en konsul eller konsulattjänsteman, omfattas av Wienkonventionen även om barnet är över 18 år. Om ett sådant barn har inkomster som enligt Wienkonventionen får beskattas i Sverige, innebär dock detta att beskattas barnet som obegränsat skattskyldig. Det är enbart hemmavarande barn till en konsul eller konsulattjänsteman och som är under 18 år, som omfattas av definitionen av begränsat skattskyldig (3 kap. 17 § 3 IL).

Medlemmar av tjänstepersonalen ska vara befriade från alla skatter och andra pålagor på de löner som de uppbär för sina tjänster (artikel 49 punkt 2).

Skatteverket anser att utländska beskickningar och konsulat samt dess personal inte kan få skatt på trafikförsäkringspremie återbetald. Försäkringsbolaget kan inte heller avstå från att kräva dem på skatten.

Om Sverige varken är utsändande eller mottagande land, hindrar 1963 års Wienkonvention inte svensk beskattning. I en sådan situation behöver en bedömning göras om svensk beskattning kan vara förhindrad av skatteavtal. Det kan dessutom vara fråga om att två skatteavtal är tillämpliga på inkomsten. Läs mer på sidan Article 19 Government Service.

Jämförelse av Wienkonventionerna och intern svensk rätt

En jämförelse av de regler som finns i intern svensk rätt och Wienkonventionerna. För de kategorier som omfattas av Wienkonventionerna ska dessa alltid gälla utan hinder av svensk rätt.

Kompletterande information

• Svenska diplomater i utlandet.