OBS: Detta är utgåva 2022.13. Sidan är avslutad 2023.
Handelsbolag, kommanditbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar är skattskyldiga för omsättning i den verksamhet de bedriver.
För såväl vanliga handelsbolag som kommanditbolag gäller att bolaget som sådant är skattesubjekt enligt ML (6 kap. 1 § första meningen ML). Det är alltså handelsbolaget och kommanditbolaget som är skattskyldigt för omsättning i den verksamhet de bedriver.
Vid inkomstbeskattningen är det däremot bolagets delägare som är skattesubjekt. När det gäller fastighetsskatt m.m. är handelsbolaget skattesubjekt.
Handelsbolag är juridiska personer som kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter. I ett handelsbolag är delägarna personligen och solidariskt ansvariga för bolagets åtaganden.
I ett kommanditbolag, som är en särskild form av handelsbolag, måste det finnas minst en delägare som är obegränsat ansvarig för bolagets åtaganden (komplementär). Övriga delägare (kommanditdelägare) ansvarar inte med mer än vad var och en satt in i bolaget.
För att ett handelsbolag ska uppkomma ställs två krav (1 kap. 1 § lag [1980:1102] om handelsbolag och enkla bolag, HBL):
Ett kommanditbolag är ett handelsbolag i vilket en eller flera bolagsmän har förbehållit sig att inte ansvara för bolagets förbindelser med mera än de satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget (1 kap. 2 § HBL).
Ett handelsbolag kan förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter (1 kap. 4 § HBL). Bolagets rättskapacitet uppkommer vid registreringen i handelsregistret, på samma sätt som för aktiebolag (2 kap. 25 § aktiebolagslagen [2005:551]) och ekonomiska föreningar (2 kap. 4 § lagen [2018:672] om ekonomiska föreningar).
Ett handelsbolag upphör att vara en juridisk person med rättskapacitet när bolaget är upplöst. För att ett handelsbolag ska anses vara upplöst krävs att en skriftlig skifteshandling upprättas (2 kap. 36 och 44 §§ HBL).
Reglerna om handelsbolag utgår från att bolagsmännen genom egna arbetsinsatser aktivt deltar i bolagets verksamhet. De tjänster som delägaren utför i handelsbolaget tillhandahålls av handelsbolaget som juridisk person och inte av delägaren. En förutsättning för att det ska vara fråga om ett handelsbolag är att delägarna avtalat om att bedriva en gemensam verksamhet i bolaget. Det får därför anses vara en presumtion att den ekonomiska verksamhet som enligt bolags- och delägaravtalen ska bedrivas i ett handelsbolag också faktiskt bedrivs gemensamt. Det är dock hur verksamheten faktiskt bedrivs och vem det är som i praktiken sköter och ansvarar för driften av verksamheten som är avgörande. I de enskilda fall som det finns anledning att ifrågasätta om det är handelsbolaget eller delägaren som faktiskt bedriver verksamheten ska en bedömning göras utifrån samtliga objektiva omständigheter. På sidan Vad är Omsättning? kan du läsa mer om bedömningen av om det är handelsbolaget eller delägaren som faktiskt bedriver verksamheten samt om under vilka förutsättningar en delägares tillhandahållande av tjänster ska anses utgöra en omsättning av tjänster till handelsbolaget.
En europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) är skattesubjekt enligt ML. Grupperingen är skattskyldig för omsättning i den verksamhet som bedrivs i grupperingen (6 kap. 1 § andra meningen ML). Grupperingen anses vara beskattningsbar person för levererans av varor och tillhandahållande av tjänster mot ersättning både till medlemmar i grupperingen och till tredje parter (artikel 5 i rådets genomförandeförordning [EU] nr 282/2011).
De särskilda bestämmelserna i SFL som tar sikte på handelsbolag gäller även i fråga om EEIG (3 kap. 6 § SFL).
En EEIG är en juridisk person och ett självständigt rättssubjekt som närmast kan liknas vid ett handelsbolag som verkar över nationsgränserna. Liksom för handelsbolag gäller att något eget kapital inte krävs och att medlemmarna är solidariskt ansvariga för skulderna.
Medlemmarna ska vara minst två fysiska eller juridiska personer som själva i olika medlemsländer bedriver ekonomisk verksamhet. Ändamålet är att främja medlemmarnas ekonomiska verksamhet och inte att bedriva egen näringsverksamhet. I det avseendet finns en viss likhet med en ekonomisk förening.
En EEIG ska registreras i den stat där den har sitt säte enligt avtalet. Den bildas genom att medlemmarna ingår avtal om bildandet och låter registrering ske. Bolagsverket är registreringsmyndighet för intressegrupperingar (11 § lag [1994:1927] om europeiska ekonomiska intressegrupperingar). Rättskapacitet erhålls från dagen för registrering. Närmare uppgifter framgår av rådets förordning (EEG) nr 2137/85 och prop. 1994/95:68.
En europeisk ekonomisk intressegruppering måste vara registrerad hos Bolagsverket för att bestämmelserna i ML och SFL ska vara tillämpliga på grupperingen.