Vissa bränslen är undantagna från skatteplikt avseende energiskatt och koldioxidskatt samt svavelskatt.
Vissa bränslen är undantagna från skatteplikt avseende energiskatt och koldioxidskatt (2 kap. 11 § första stycket 1–4 LSE).
Energiskatt och koldioxidskatt ska inte betalas för bränslen enligt KN-nr 4401 och 4402.
KN-nr 4401 omfattar
KN-nr 4402 omfattar träkol, inklusive kol av nötter eller nötskal, även agglomererat.
Energiskatt och koldioxidskatt ska inte betalas för bränslen enligt KN-nr 2705, som uppkommit vid en process som avses i 6 a kap. 1 § 1 eller i 11 kap. 9 § 2 LSE, när dessa är avsedda att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning.
KN-nr 2705 omfattar bl.a. masugnsgas, koksugnsgas och liknande gaser som framställs från kol.
De processer som avses i 6 a kap. 1 § 1 LSE är bl.a. metallurgiska processer.
De processer som avses i 11 kap. 9 § 2 LSE är kemisk reduktion och elektrolytiska processer.
Energiskatt och koldioxidskatt ska inte betalas för bränsle som tillhandahålls i en särskild förpackning om högst en liter (2 kap. 11 § första stycket 3 LSE).
Bränsleprodukter som säljs i småförpackningar har ett betydligt högre pris än produkter som säljs i större kvantiteter. Det kan därför antas att de är avsedda för skattefri användning, d.v.s. för andra ändamål än som motorbränslen eller för uppvärmning. En generell skattefrihet har därför inte ansetts strida mot unionsrätten (prop. 1994/95:54 s. 98).
Exempel på produkter som brukar säljas i småförpackningar är lysfotogen, tvättbensin och tändvätskor på petroleumbas.
Energiskatt och koldioxidskatt ska inte betalas för bränsle enligt 1 kap. 3 a § LSE som under ett uppskovsförfarande blivit fullständigt förstört eller oåterkalleligen gått förlorat och därigenom blivit oanvändbart som punktskattepliktigt bränsle på grund av
Genom att bestämmelsen är utformad på så sätt att den omfattar bränsle när det hanteras under ett uppskovsförfarande är bestämmelsen tillämplig oavsett i vilken typ av, eller hos vilken aktör i, uppskovsförfarandet bränslet befinner sig när den skattebefriande händelsen inträffar. Därmed behövs inte separata bestämmelser för olika aktörer (prop. 2009/10:40 s. 170 jämförd med s. 190).
Den som gör gällande att bränsle fullständigt förstörts eller oåterkalleligen gått förlorat, ska enligt 2 kap. 11 § andra stycket LSE på ett tillfredsställande sätt visa detta för Skatteverket om förstörelsen eller förlusten
Undantaget från skatteplikt för bränsle som förstörts eller förlorats under ett uppskovsförfarande gäller, enligt 2 kap. 11 § tredje stycket LSE, under vissa förutsättningar även beskattat bränsle under flyttning från ett annat EU-land till mottagare i Sverige.
För att undantaget ska gälla för den som för in eller tar emot beskattat bränsle på annat sätt än genom distansförsäljning ska denne ha fullgjort någon av följande skyldigheter:
För att undantaget ska gälla vid distansförsäljning ska någon av följande förutsättningar vara uppfyllda:
Av bestämmelsen följer att skatt inte ska betalas för beskattat bränsle som förstörts eller förlorats under flyttning till mottagare i Sverige. Det är således inte aktuellt att tillämpa bestämmelsen om beskattat bränsle förstörts eller förlorats efter det att bränslet nått mottagaren (prop. 2009/10:40 s. 171 jämförd med s. 190).
Samma undantag från skatteplikt för svavelskatt gäller som för undantag från skatteplikt avseende energi- och koldioxidskatt. Detta framgår av en hänvisning i 3 kap. 4 § LSE till 2 kap. 11 § LSE.
Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,05 viktprocent (3 kap. 2 § tredje stycket LSE).