OBS: Detta är utgåva 2022.13. Visa senaste utgåvan.

Den som är utländsk medborgare och som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, får inte folkbokföras om hen saknar uppehållstillstånd.

EES-medborgare och deras familjemedlemmar kan stödja sin rätt att vistas i Sverige på reglerna om uppehållsrätt. På grund av brexit gäller särskilda regler om uppehållsstatus för brittiska medborgare och deras familjemedlemmar.

Nytt: 2022-02-04

Sidan har skrivits om för att bli tydligare genom att flytta ihop texter som mer logiskt hör ihop. Rubriken Uppehållstillstånd för skyddsbehövande har lagts till för att samla information som logiskt hör ihop. I avsnittet Tidsbegränsade uppehållstillstånd som understiger ett år har det tillkommit information om vad som menas med tidsbegreppet ”ett år”. Ändringarna beror inte på någon regelförändring.

Uppehållstillstånd är ett villkor för folkbokföring

Om en person måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige kan hen folkbokföras endast om detta villkor är uppfyllt eller om det finns synnerliga skäl för att personen ändå ska folkbokföras (4 § första stycket FOL). För att en person ska kunna folkbokföras efter anmälan om flytt till Sverige krävs även att övriga krav för folkbokföring är uppfyllda, d.v.s. personen ska anses bosatt i Sverige eller ha dubbel bosättning med egentlig hemvist i Sverige.

Uppehållstillstånd är ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd) (2 kap. 4 § UtlL). Beslut om uppehållstillstånd meddelas som utgångspunkt av Migrationsverket (5 kap. 20 § första stycket UtlL).

För personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd gäller särskilda regler.

Vem måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige?

Utgångspunkten är att alla utlänningar som vistas i Sverige mer än tre månader ska ha uppehållstillstånd (2 kap. 5 § UtlL). Kravet på uppehållstillstånd gäller dock inte för utlänning som (2 kap. 8 b § UtlL):

Bevis om uppehållstillstånd

Bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i form av en sådan handling som avses i rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land (uppehållstillståndskort) (4 kap. 22 § UtlF).

Nytt: 2022-09-01

En utländsk medborgare som har beviljats uppehållstillstånd och som anmäler flytt till Sverige ska visa att hen har ett uppehållstillstånd för att kunna bli folkbokförd. Den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska på begäran överlämna sitt uppehållstillståndskort när personen inställer sig personligen hos Skatteverket för identitetskontroll (26 b § FOL).

Tidigare:

En utländsk medborgare som har beviljats uppehållstillstånd och som anmäler flytt till Sverige ska visa att hen har ett uppehållstillstånd för att kunna bli folkbokförd. Detta kan i första hand göras genom att personen visar upp sitt uppehållstillståndskort. Om uppehållstillståndskort inte har hunnit utfärdas av Migrationsverket kan annat underlag visas upp som exempelvis det skriftliga beslutet om uppehållstillstånd tillsammans med ett LMA-kort.

Uppehållstillståndskortet är inte någon identitetshandling, utan ett bevis om att personen har tillstånd att vistas i Sverige. Mer information om uppehållstillståndskortet och klassningskoder för uppehållstillstånd finns på Migrationsverkets webbplats.

Både permanenta och tidsbegränsade uppehållstillstånd kan under vissa omständigheter återkallas (7 kap. UtlL).

Permanent uppehållstillstånd och uppehållstillstånd som överstiger ett år

Om en person har beviljats ett permanent uppehållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som överstiger ett år kan Skatteverket normalt utgå från att personens vistelse i Sverige kan antas komma att uppgå till minst ett år (3 § FOL), om det inte finns omständigheter som talar för motsatsen.

Uppehållstillstånd för skyddsbehövande

Ett uppehållstillstånd som beviljas en flykting ska vara tidsbegränsat och gälla i tre år (5 kap. 1 a § första stycket UtlL). Ett uppehållstillstånd som beviljas en alternativt skyddsbehövande ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader (5 kap. 1 a § andra stycket UtlL). Personer som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller alternativt skyddsbehövande kan mot bakgrund av uppehållstillståndets längd normalt antas komma att vistas i Sverige i minst ett år.  

Rättsfall: Det är inte en nödvändig förutsättning för folkbokföring att uppehållstillståndet har en giltighetstid om minst ett år

I rättsfallet HFD 2017 ref. 32 klargör Högsta förvaltningsdomstolen att det inte är en nödvändig förutsättning för folkbokföring att personens uppehållstillstånd är giltigt i ett år.

Nytt: 2022-05-11

Målet gällde en person som hade beviljats ett uppehållstillstånd med en giltighetstid om nio månader. Personen var maka till en redan folkbokförd doktorand med uppehållstillstånd och uppgav i sin flyttanmälan att hon hade för avsikt att bosätta sig i Sverige och leva tillsammans med sin make här. Maken hade en anställning som innebar att han kunde antas komma att stanna i landet i minst ett år framöver. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade mot denna bakgrund att det vid tidpunkten för makans flyttanmälan inte hade framkommit något annat än att det kunde antas att hon skulle komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år. Hon skulle därför folkbokföras enligt sin anmälan.

Tidigare:

Målet gällde en person som hade beviljats ett uppehållstillstånd på grund av anknytning med en giltighetstid om nio månader. Personen var maka till en redan folkbokförd doktorand med uppehållstillstånd. Av utredningen i målet framgick att maken hade en anställning som doktorand som innebar att han kunde antas komma att stanna i landet i minst ett år framöver. Mot denna bakgrund fann Högsta förvaltningsdomstolen att det var antagligt att makan skulle kunna få förlängt uppehållstillstånd på sådant sätt att hon kunde antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år. Hon skulle därför folkbokföras enligt sin anmälan.

Tidsbegränsade uppehållstillstånd som understiger ett år

Nytt: 2022-05-11

Om en person har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som understiger ett år, eller där kortare tid än ett år av giltighetstiden återstår vid inresan till Sverige, måste Skatteverket bedöma om det finns omständigheter som innebär att personens vistelse i Sverige ändå kan antas komma att uppgå till minst ett år. Exempel på omständigheter som kan vara relevanta för bedömningen är personens anställnings- eller studieförhållanden.

För en person som fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till en annan person med uppehållstillstånd (anknytningsperson) är anknytningspersonens situation, till exempel dennes anställnings- eller studieförhållanden viktig för bedömningen av om personens vistelse i Sverige kan antas komma att uppgå till minst ett år.

Skatteverket kan vid bedömningen av personens vistelsetid ta hänsyn till att vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd inte kan förlängas, vilket kan medföra att det inte kan antas att vistelsen kommer att uppgå till minst ett år. Med tidsbegreppet ”ett år” avses tiden fram till och med den dag i månaden som motsvarar dagen från vilken tideräkningen börjar (1 § lagen [1930:173] om beräkning av lagstadgad tid). Exempelvis utgör tiden från den 12 februari 2022 till den 12 februari 2023 ett år.

Tidigare:

Om en person har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som understiger ett år, eller där kortare tid än ett år av giltighetstiden återstår vid inresan till Sverige, måste Skatteverket bedöma om det kan förmodas att tillståndet blir förlängt i sådan omfattning att personens vistelse i Sverige ändå kan antas komma att uppgå till minst ett år. Exempel på omständigheter som kan vara relevanta för bedömningen är personens anställnings- eller studieförhållanden.

För en person som fått ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till en annan person med uppehållstillstånd (anknytningsperson) är anknytningspersonens situation, till exempel dennes anställnings- eller studieförhållanden viktig för bedömningen av om, och i så fall hur länge, den enskilde kan antas få förlängt uppehållstillstånd.

Skatteverket kan vid bedömningen av personens vistelsetid ta hänsyn till att vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd inte kan förlängas, vilket kan medföra att det inte kan antas att vistelsen kommer att uppgå till minst ett år. Med tidsbegreppet ”ett år” avses tiden fram till och med den dag i månaden som motsvarar dagen från vilken tideräkningen börjar (1 § lagen [1930:173] om beräkning av lagstadgad tid). Exempelvis utgör tiden från den 12 februari 2022 till den 12 februari 2023 ett år.

Om det finns omständigheter som gör att det inte kan antas att personens vistelse i landet kommer att uppgå till minst ett år, ska Skatteverket inte folkbokföra personen. Det kan exempelvis gälla säsongsarbetare, eller andra arbetstagare som endast ska vistas i landet en kortare tid eller personer som ska studera en kortare tid och har ett uppehållstillstånd som är kortare än ett år. Ett tillstånd för säsongsarbete får inte beviljas för längre tid än anställningstiden och inte för längre tid än personens pass gäller. Den sammanlagda tillståndstiden får inte överstiga sex månader under en tolvmånadersperiod (6 c kap. 9 § UtlL).

Synnerliga skäl för folkbokföring när uppehållstillstånd saknas

En utländsk medborgare som måste ha uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige, men som saknar sådant tillstånd, får ändå folkbokföras om det finns synnerliga skäl (4 § första stycket FOL). Enligt förarbetena till folkbokföringslagen har synnerliga skäl ansetts finnas i följande fall:

  • Situationer där prövningen av uppehållstillståndet endast är av formell natur, till exempel när utländska adoptivbarn flyttar till sina adoptivföräldrar i Sverige eller när minderåriga barn återförenas med sina föräldrar som har uppehållstillstånd i Sverige (prop. 2012/13:120 s. 148).
  • Situationer där en person har utvisats från Sverige men genom särskilt beslut medgetts rätt att stanna i Sverige trots utvisningen och personen därför ändå kan antas komma att vistas i Sverige en längre tid på grund av att något avlägsnande inte ska ske (prop. 1990/91:153 s. 91 och s. 134). Det kan vara fråga om en situation när ett utvisningsbeslut inte kan verkställas på grund av risk för exempelvis dödsstraff, kroppsstraff eller tortyr (12 kap. UtlL).

Särskilda regler gäller för personer med uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd

En utländsk medborgare som har fått uppehållstillstånd med tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd efter tillfälligt skydd vid massflykt enligt 21 kap. UtlL ska inte folkbokföras, om personen kan antas komma att vistas i Sverige med stöd av det beviljade uppehållstillståndet under en kortare tid än tre år. Personen kan dock folkbokföras om hen har fått en flyktingstatusförklaring (4 kap. 3 c § UtlL) eller ett resedokument (4 kap. 4 § UtlL), eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring (4 § andra stycket FOL). Det är Europeiska unionens råd som under vissa förutsättningar kan besluta att det är en massflyktssituation (prop. 2001/02:185 s. 1).

Kompletterande information

  • SOU 2021:57

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2017 ref. 32 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1990/91:153 om ny folkbokföringslag [1] [2]
  • Proposition 2001/02:185 Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd vid massflykt [1]
  • Proposition 2012/13:120 Folkbokföringen i framtiden [1]

Övrigt

  • Migrationsverkets webbplats [1]
  • SOU 2021:57 Om folkbokföring, samordningsnummer och identitetsnummer [1]