Sekretessmarkering

Sekretessmarkeringen är en varningssignal

Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får en myndighet markera detta genom att en särskild anteckning, en sekretessmarkering, görs på handlingen eller införs i den databas där den elektroniska handlingen hanteras. Den tillämpliga bestämmelsen ska anges (2 kap. 2 § TF, 2 kap. 20 § TF och 5 kap. 5 § OSL).

Under vissa förutsättningar och efter särskild ansökan kan en person få sina uppgifter i folkbokföringsdatabasen skyddade genom att en sekretessmarkering förs in i folkbokföringsdatabasen. Sekretessen för uppgifter i ärenden om sekretessmarkering regleras i 22 kap. 1 § OSL. En sekretessmarkering är enbart en varningssignal om behovet av att göra en noggrann skadeprövning när någon begär att få ut en sekretessmarkerad uppgift. Den har alltså ingen egen självständig betydelse. Markeringen, som också förs in i beskattningsdatabasen, överförs till de myndighetsregister som aviseras från folkbokföringsdatabasen. Ett beslut om sekretessmarkering är enbart en administrativ åtgärd.

Skatteverkets utredning

Det finns inga formella krav eller andra materiella bestämmelser i lag om vad som krävs för att få en sekretessmarkering. Detta beror på att ett beslut om sekretessmarkering är en administrativ åtgärd som innebär att det görs en särskild anteckning i folkbokföringsdatabasen. Den som vill ha en sekretessmarkering ger in en skriftlig ansökan till Skatteverket med motivering till varför personuppgifterna i folkbokföringsdatabasen ska sekretessmarkeras. Någon form av handling eller intyg som stöder behovet av en sekretessmarkering ska finnas med som underlag för Skatteverkets bedömning.

Familjemedlemmar

Skatteverket måste i varje enskilt fall pröva om även övriga familjemedlemmar i hushållet behöver omfattas av sekretessmarkeringen för att den ska få avsedd effekt.

Skatteverket kan ta bort en sekretessmarkering

Om Skatteverket bedömer att sekretessmarkeringen inte längre uppfyller syftet att skydda den enskildes personuppgifter, kan verket besluta att ta bort markeringen i folkbokföringsdatabasen.

Överklaga ett beslut om sekretessmarkering

Skatteverkets beslut att inte registrera en sekretessmarkering kan inte överklagas eftersom det rör en administrativ åtgärd. Det är inte heller möjligt att överklaga Skatteverkets beslut att ta bort en sekretessmarkering (RÅ 2005 ref. 12 och RÅ 2006 ref. 61).

Prövning av vilka uppgifter som kan lämnas ut för den som har en sekretessmarkering

När en begäran om att lämna ut sekretessmarkerade uppgifter kommer in prövar Skatteverket om uppgiften kan lämnas ut eller inte. Skatteverket gör en s.k. skadeprövning och bedömer om den enskilde eller någon närstående till denne kan lida skada eller men av att uppgiften lämnas ut. Vid denna bedömning tas hänsyn till de omständigheter som är orsak till sekretessmarkeringen. Skatteverket måste pröva varje enskilt fall. I många fall är de skäl som låg till grund för införandet av sekretessmarkeringen tillräckliga för att vägra lämna ut den begärda uppgiften för en sekretessmarkerad person, men om Skatteverket exempelvis finner att den begärda uppgiften är harmlös eller det finns en tillämplig sekretessbrytande regel kan den ändå lämnas ut.

Sekretessmarkering till andra myndigheter

Uppgifterna i folkbokföringen aviseras till andra myndigheter genom Skatteverkets centrala aviseringssystem Navet. Även uppgiften att någon har en sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen aviseras tillsammans med övriga uppgifter för den personen. Sekretessmarkeringen är en varningssignal för andra myndigheter om att de måste göra en noggrann skadeprövning om någon begär att den sekretessmarkerade uppgiften ska lämnas ut. Olika myndigheter kan ha olika sekretessregler för uppgifterna i sin verksamhet.

På Skatteverkets webbplats finns information om hur andra myndigheter bör agera för att skyddet för en persons sekretessmarkerade uppgifter ska fungera.