OBS: Detta är utgåva 2022.13. Visa senaste utgåvan.

Fingerade personuppgifter innebär att en person blir registrerad i folkbokföringsdatabasen med andra personuppgifter än de verkliga. Någon koppling mellan de gamla och nya uppgifterna finns inte i databasen.

När kan en person få fingerade personuppgifter?

Den som är folkbokförd och riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet mot sitt liv, sin hälsa, sin frihet eller frid kan få medgivande att använda fingerade personuppgifter. Åtgärden kan medges om det med hänsyn till den enskildas förmåga och övriga förutsättningar antas tillgodose behovet av skydd. Ett medgivande får begränsas till viss tid (1 § första stycket lag [1991:483] om fingerade personuppgifter).

Om personen kan få ett tillräckligt skydd av sina personuppgifter genom att beviljas skyddad folkbokföring ska fingerade personuppgifter inte medges (1 § andra stycket lag [1991:483] om fingerade personuppgifter).

Polisen beslutar och meddelar Skatteverket

Det är Polismyndigheten som fattar beslut om att någon ska få använda fingerade personuppgifter (2 § första stycket lag [1991:483] om fingerade personuppgifter). Polisen ska meddela Skatteverket vilka fingerade uppgifter som ska registreras i folkbokföringsdatabasen (6 § lag [1991:483] om fingerade personuppgifter). Uppgifterna ska registreras så att sambandet mellan de verkliga och de fingerade personuppgifterna inte framgår i databasen.

Polismyndigheten meddelar även Skatteverket om ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har upphört att gälla. Skatteverket registrerar då ändringarna i folkbokföringsdatabasen (9 § lag [1991:483] om fingerade personuppgifter).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar