Beskattning av utdelning

Beskattning i inkomstslagen kapital respektive tjänst

Utdelning på en kvalificerad andel upp till beräknat gränsbelopp tas upp till två tredjedelar som inkomst av kapital (57 kap. 20 § IL). Detta motsvarar en skattesats på 20 procent. Om en utdelning överstiger gränsbeloppet ska det överskjutande beloppet tas upp i inkomstslaget tjänst. Anledningen till det framgår av Reglernas syfte och tillämpningsområde.

Det finns en takregel för beskattning av utdelning i inkomstslaget tjänst. Utdelning som ska tas upp som inkomst av tjänst är begränsad till 90 inkomstbasbelopp för beskattningsåret, se sidan Begränsning av beskattning som inkomst av tjänst.

Om utdelningen är lägre än gränsbeloppet så får den del som inte kan utnyttjas sparas, s.k. sparat utdelningsutrymme.

Ägare av utländskt fåmansföretag

Om en obegränsat skattskyldig person, som tidigare varit hemmahörande i ett land inom EES, äger ett utländskt fåmansföretag anser Skatteverket att bestämmelserna i 57 kap. IL om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag ska tillämpas utan avseende på att delägaren tidigare har varit bosatt i annat land inom EES och begränsat skattskyldig i Sverige. Gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme beräknas med beaktande av omständigheter som inträffat under den tid personen varit begränsat skattskyldig.

Utdelning på svenska aktier och andelar till en begränsat skattskyldig person

När en begränsat skattskyldig person får utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag, ett europabolag med säte i Sverige eller andelar i en svensk värdepappersfond eller specialfond beskattas utdelningen med kupongskatt. Vad som avses med utdelning i dessa fall framgår av KupL. Läs mer på sidan Vilka inkomster ska beskattas med kupongskatt?

Rätt till utdelning som erhållits i gåva

Frågan hur beskattningen ska ske när en ägare av en kvalificerad andel har gett bort sin rätt till utdelning på andelen har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen. HFD ansåg att mottagaren av gåvan skulle beskattas för utdelning i inkomstslaget tjänst.

Omständigheterna i målet var följande. Personen A avsåg att under några år ge bort sin rätt till utdelning på andelarna till sina två myndiga barn, B och C. Tanken var att A varje år skulle ta ställning till om han genom ett gåvobrev skulle skänka bort utdelningen till barnen innan bolagsstämman fattade beslut om utdelning. A hade även för avsikt att, om företagets ekonomi tillät, på en senare extra bolagsstämma ta ut ytterligare utdelning som skulle tillfalla honom. SRN ansåg att A, B och C skulle beskattas för den utdelning de skulle motta enligt reglerna i 57 kap. IL. Årets gränsbelopp tillgodoräknades A. Detta innebar att hela den utdelning som B och C skulle ta emot skulle beskattas i inkomstslaget tjänst. Högsta förvaltningsdomstolen utgick i sin bedömning från att utdelningen, liksom i RÅ 2009 ref. 68, skulle betalas ut mot överlämnande av en utdelningskupong, och gjorde samma bedömning som SRN (HFD 2011 ref. 24).

Utdelning efter andelsbyte eller partiell fission

När en andel tas emot vid ett andelsbyte eller en partiell fission så beräknar man ett tjänstebelopp för utdelning. Tjänstebeloppet utgör ett tak för framtida beskattning av utdelning på andelen som inkomst av tjänst. Detta gäller endast om andelen enbart är kvalificerad på grund av att den mottagits vid andelsbytet eller den partiella fissionen. En ackumulerad beräkning av belopp som tagits upp i inkomstslaget tjänst får göras. Du kan läsa mer om tjänstebelopp på sidorna Kvalificerad andel vid och efter ett andelsbyte respektive Kvalificerad andel vid och efter en partiell fission.

Avstående av utdelning till förmån för annan delägare

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett fastställt förhandsbesked prövat frågan om en delägares avstående av utdelning till förmån för den andre delägaren skulle beskattas på annat vis än som utdelning. I ärendet hade delägare A slutat arbeta i bolaget och avsåg sälja sina aktier till den andre delägaren, B. Båda delägarnas aktier var kvalificerade andelar och hade lika rätt till utdelning. Som en del av ersättningen för sina aktier skulle A få en utdelning. B skulle inte få utdelning. Den riktade utdelningen berodde således inte på skillnader mellan delägarnas arbetsinsatser.

Högsta förvaltningsdomstolen uppmärksammade den praxis som säger att det kan bli aktuellt att betrakta utdelning som ersättning för en arbetsprestation, om det finns en direkt koppling mellan en aktieägares arbetsinsatser i bolaget och den utdelning denne får på sina aktier, (jfr RÅ 2000 ref. 56 och HFD 2019 ref. 52). HFD delade Skatterättsnämndens bedömning att det saknades anledning att behandla den riktade utdelningen till A som en ersättning för arbetsprestation. HFD ansåg även att det saknades anledning att beskatta B för någon del av den utdelning han avstått från till förmån för A, (jfr RÅ 2006 ref. 45). Högsta förvaltningsdomstolen fastställde därmed Skatterättsnämndens förhandsbesked, (HFD 2020 ref. 1). 

I ett liknande förhandsbesked undrade två syskon, som ärvt kvalificerade andelar av närstående, om beskattningskonsekvenser om enbart det ena syskonet skulle få utdelning. Anledningen var att det syskonet ville lämna företaget och överlåta sina andelar. Skatterättsnämnden bedömde i enlighet med HFD 2020 ref. 1 att utdelningen inte skulle beskattas som ersättning för arbetsprestation. Inte heller skulle förfarandet medföra några beskattningskonsekvenser för den delägare som inte skulle få utdelning (SRN dnr 98-19/D).