Inkomster från bankkonton och värdepapper

Ränteinkomster

Avkastning på tillgångar, t.ex. ränta på banktillgodohavanden och andra fordringar som hör till näringsverksamheten och räntor på kundfordringar, är enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § IL skattepliktiga inkomster i näringsverksamheten. Regeln innebär att avkastning i form av ränta normalt tas upp som inkomst i näringsverksamheten för fordringar som utgör kapitaltillgång. Ränteinkomster på fordringar som skattemässigt klassificeras som lagertillgångar ska också tas upp, samtidigt som fordran på balansdagen värderas enligt reglerna i 17 kap. IL.

Läs om gränsdragningen mellan privata tillgångar och tillgångar som hör till näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.

Resultatet av näringsverksamheten ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. När man beräknar resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inget annat är särskilt föreskrivet i lag (14 kap. 2 § IL).

För ränteinkomster finns förutom i 24 och 24 a kap. IL samt undantaget i 14 kap. 2 § tredje stycket IL för enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut inga särskilda skatteregler. Vid vilken tidpunkt ränteinkomster ska tas upp till beskattning är således beroende på vilken normgivning företaget följer i sina räkenskaper. Läs om hur övriga intäkter, bl.a. ränteintäkter, ska redovisas i företagets räkenskaper.

En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § BFL får i vissa fall göra avsteg från vad som räknas som bokföringsmässiga grunder. För ränteinkomster gäller detta avsteg dock endast om de sammanlagda ej inbetalda räntorna som hänför sig till beskattningsåret uppgår till högst 5 000 kronor (14 kap. 2 § IL).

Särskild behandling av ränteinkomster

Den som tar upp ränteinkomster enligt definitionen i 24 kap. 3 § IL ska beakta dessa vid beräkningen av räntenettot enligt bestämmelserna i 24 kap. 21-29 §§ IL om avdragsbegränsning för negativa räntenetton.

Utdelningsinkomster

En utdelning är en löpande avkastning på en tillgång som t.ex. en aktie. Även utdelningsinkomster omfattas av huvudregeln i 15 kap. 1 § IL och utgör en inkomst av näringsverksamhet.

För en enskild näringsidkare ingår aktier och andra värdepapper bara i inkomstslaget näringsverksamhet om de utgör lager, eller när särskilda bestämmelser hänför aktierna till näringsverksamheten (13 kap. 7 § IL). Läs om gränsdragningen mellan privata tillgångar och tillgångar som hör till näringsverksamheten för enskilda näringsidkare. Ovanstående innebär att fysiska personer praktiskt taget aldrig beskattas för inkomster från värdepapper i inkomstslaget näringsverksamhet, utan i inkomstslaget kapital.

Inkomster från värdepapper beskattas i juridiska personer däremot alltid i inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 2 § IL). Utdelning på aktier, andelar och liknande kan dock vara skattefria om de utgör näringsbetingade andelar. En utdelning som ett företag tar emot i en annan valuta än sin redovisningsvaluta ska räknas om till kursen per den dag som utdelningen ska tas upp i redovisningen. Läs också på samma sida om hur anteciperad utdelning i annan valuta ska omräknas.

Beskattningstidpunkten för skattepliktig utdelning bestäms av god redovisningssed (14 kap. 2 § IL) och är beroende av vilken normgivning företaget följer i sina räkenskaper. Läs om hur övriga intäkter, bl.a. utdelning, ska redovisas i företagets räkenskaper.

Kompletterande information

• Beskattning av utdelning på andelar i kooperativa ekonomiska föreningar.
• Värdepapper som utgör lager i näringsverksamhet på grund av reglerna om byggnadsrörelse och handel med fastigheter.
• Värdepapper som utgör lager i näringsverksamhet på grund av handel med värdepapper.