Vägrat tillgodoräknande av skatteavdrag i samband med beslut om slutlig skatt

Tillgodoräknande av gjorda skatteavdrag

Huvudregeln är att när en arbetsgivare gjort skatteavdrag och redovisat detta i arbetsgivardeklarationen ska den anställda tillgodoräknas (gottskrivas) skatteavdraget även om arbetsgivaren inte betalat in den avdragna skatten. Vilket belopp den anställda ska tillgodoräknas framgår normalt av de uppgifter som arbetsgivaren lämnat (individuppgifter eller kontrolluppgift) (jfr 56 kap. 9 § SFL).

Om arbetsgivaren inte har redovisat skatteavdraget i arbetsgivardeklaration på individnivå eller på kontrolluppgift måste den anställda själv genom exempelvis lönespecifikationer visa att skatteavdrag har gjorts för att skatten ska kunna tillgodoräknas.

Beviskrav för vanliga anställda för att tillgodoräknas avdragen skatt

En person utan eget eller närståendes ägarintresse hos arbetsgivaren (en vanlig anställd), ska tillgodoräknas avdragen skatt enligt lämnade individuppgifter, även om arbetsgivaren inte har betalat in den avdragna skatten till Skatteverket. En vanlig anställd ska inte behöva betala skatt två gånger på samma inkomst p.g.a. att arbetsgivaren brustit i sin skyldighet att betala in skatten, t.ex. i samband med konkurs.

Om arbetsgivaren varken redovisat eller betalat in den avdragna skatten måste den anställda själv visa att skatteavdrag har gjorts. Att skatteavdrag har gjorts kan styrkas exempelvis genom lönespecifikationer eller bankkontoutdrag.

Beviskrav för företagsledare i fåmansbolag för att tillgodoräknas avdragen skatt

För företagsledare ställs det höga krav på bevisning för att tillgodoräkna påstådd avdragen skatt när den varken har redovisats i arbetsgivardeklarationer eller betalats in.

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om en delägare i ett fåmansföretag skulle tillgodoräknas (gottskrivas) det på kontrolluppgiften angivna skattebeloppet trots att bolaget inte redovisat eller betalat något skatteavdrag för delägaren (RÅ 1987 ref 83). Domstolen, som fann att delägaren inte skulle tillgodoräknas beloppet, uttalade följande:

Frågan i målet är vilka krav som skall ställas på bevisningen om att skatt innehållits, då arbetsgivaren är ett fåmansföretag, i vilket den anställde har ett bestämmande inflytande. En anställd som har ett dylikt inflytande i ett fåmansföretag, får normalt antagas ha goda möjligheter att påverka löneuttag och skatteinbetalningar som företaget gör samt fullgörandet av företaget åvilande redovisnings- och uppgiftsskyldighet enligt skatte- och uppbördsförfattningarna. Stränga krav måste därför ställas på bevisningen om att skatteavdrag blivit verkställt för en sådan anställd. När arbetsgivaren varken enligt 55 § uppbördslagen i dess dåvarande lydelse har redovisat något skattebelopp som innehållet eller betalat detta, kan inte enbart den omständigheten att arbetsgivaren i kontrolluppgift till ledning för den anställdes taxering tagit upp beloppet som avdrag för preliminär skatt, anses utgöra bevis för att sådant avdrag verkligen verkställts.

Av domen kan man utläsa att det i dessa fall inte räcker med lönespecifikationer för att bevisa att skatteavdrag faktiskt har gjorts. Inte heller redovisning i arbetsgivardeklaration på individnivå räcker för att tillgodoräknas skatt när den redovisade avdragna skatten inte betalats in till Skatteverket. En företagsledare i ett fåmansföretag har ett bestämmande inflytande i sitt bolag vilket innebär att hen som regel själv avgör utbetalningsdag för lön, ränta eller utdelning, vilket skattebelopp som ska bokföras, när det ska bokföras, när inbetalning av skatt ska ske, med vilket belopp samt om redovisning sker i arbetsgivardeklarationen. Motsvarande kan i varierande mån även gälla för andra delägare med företagsledande ställning och närstående till dessa personer.

För att få avdragen skatt tillgodoräknad ska i normalfallet förutom redovisning i arbetsgivardeklaration, krävas att skatteavdraget är bokfört i bolaget samt att det vid löneutbetalningstillfället fanns likvida medel som täcker bruttolönen.