Dispens

Dispens enligt förordningen

Förordningen innehåller ett antal lagvalsregler för att underlätta för anställda att röra sig inom unionen. Reglerna anger vilket lands socialförsäkringslagstiftning som ska gälla när någon börjar arbeta i ett annat land än där personen senast arbetade. Socialavgifter ska betalas enligt reglerna som gäller i det land vars sociala trygghetssystem personen ska omfattas av.

Två eller flera medlemsstaters behöriga myndigheter kan komma överens om undantag från lagvalsreglerna i förordningen till förmån för vissa personer eller persongrupper (artikel 16 förordning 883/2004).I Sverige är det Försäkringskassan som är behörig institution att komma överens om dispenser. Dispens kan också ges retroaktivt. Retroaktiva överenskommelser bör dock enbart tillämpas i rena undantagsfall (avsnitt 12 i EU-kommissionens Praktisk vägledning).

När kan det bli aktuellt med dispens?

Ett exempel när det kan finnas skäl till att söka dispens kan vara i samband med att en anställd sänds ut för arbete i en annan medlemsstat för längre tid än 24 månader. För att den anställda ska kunna fortsätta att tillhöra utsändningslandets sociala trygghetssystem även efter 24 månader krävs en dispens. I det fall en utsändning, som från början är avsedd att pågå högst 24 månader blir förlängd över tidsgränsen, krävs också en dispens för att den utsända ska omfattas av det utsändande landets sociala trygghetssystem. Om dispens inte medges, kommer den anställde att efter 24 månader i stället omfattas av det sociala trygghetssystemet i det land där hen arbetar.

Enligt den administrativa praxis som finns brukar dispens inte ges för tidsperioder som överstiger fem år. Undantagsvis ges dispens för tid utöver fem år t.ex. om en person har kort tid kvar till sin pension.

Dispens för persongrupper

Förordningens dispensbestämmelse anger att dispens kan ges till förmån för vissa personer eller persongrupper. Exempel på en sådan dispens är den s.k. Öresundsöverenskommelsen men en sådan kan även avse ett antal personer anställda vid ett företag. Även här krävs dock ett medgivande från berörda anställda i varje enskilt fall. Det beror på att en överenskommelse om undantag alltid ska vara i den enskildes intresse (avsnitt 9.3.6 Försäkringskassans vägledning 2017:1).