Rätten att lämna muntliga uppgifter

En enskild part har rätt att lämna muntliga uppgifter

Handläggningen av ärenden är som huvudregel skriftlig (9 § andra stycket FL). En enskild part har emellertid rätt att lämna uppgifter muntligt om detta inte framstår som obehövligt (24 § FL).

Det är Skatteverket som bestämmer hur det muntliga uppgiftslämnandet ska ske. Uppgifterna kan exempelvis lämnas vid ett telefonsamtal som dokumenteras genom en tjänsteanteckning som tillförs ärendet. Ett annat alternativ är att Skatteverket spelar in samtalet. Inspelning får endast användas om den enskilda samtyckt till detta (prop. 2016/17:180 s. 152).

Behovet styr möjligheten till muntlighet

Rätten att lämna uppgifter muntligt är inte ovillkorlig. Den gäller bara om det inte framstår som obehövligt. Muntligt uppgiftslämnande kan exempelvis anses obehövligt om informationen redan är känd för Skatteverket. Skatteverket kan då besluta att uppgifterna inte får lämnas muntligt (prop. 2016/17:180 s. 309 f)

Rätten att lämna muntliga uppgifter innebär inte heller att den enskilda får avgöra handläggningens form. Avsikten är att säkerställa att den enskilda ges möjlighet att, vid behov, lämna muntliga uppgifter för att ta tillvara sin rätt (prop. 2016/17:180 s. 153). Rätten att lämna muntliga uppgifter ger vidare inte någon obegränsad rätt till att föra diskussioner med handläggaren.

Skatteverket kan, för att uppfylla sin utredningsskyldighet, begära att den enskilda på ett lämpligt sätt kompletterar det muntliga uppgiftslämnandet med skriftliga underlag (prop. 2016/17:180 s. 153). Detta kan bli aktuellt om det är fråga om omfattande eller komplicerade uppgifter eller uppgifter som måste ses i sitt rätta sammanhang, såsom avtal, fakturor, bokföring m.m.

Vem är enskild part?

Rätten att lämna uppgifter muntligt gäller en enskild part. Uttrycket enskild part i FL avser till en början en fysisk eller privaträttslig juridisk person som är part i ett ärende. Om ett statligt eller kommunalt organ uppträder som part i ett ärende hos Skatteverket kan organet i vissa fall vara att betrakta som enskild. Det gäller när organet inte fullgör en offentligrättsligt reglerad uppgift utan agerar som företrädare för ett rent privaträttsligt intresse. Så kan vara fallet om en myndighet uppträder i sin egenskap av t.ex. fastighetsägare eller arbetsgivare (se prop. 2016/17:180 s. 261 och 333). I sådant fall gäller rätten att lämna muntliga uppgifter även för myndigheten.