Övriga intäkter

Ränta, royalty och utdelning

Hur ränta, royalty och utdelning ska redovisas beror på vilken normgivning som företaget följer.

K1: förenklat årsbokslut

Ett företag som antingen tillämpar det allmänna rådet om enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2006:1) eller det allmänna rådet Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2010:1) får redovisa ränta samt utdelning från kooperativ förening som intäkt det år som företaget får ränta eller utdelning eller beloppet hålls tillgängligt för företagets räkning. Om de sammanlagda intjänade räntorna som ännu inte finns tillgängliga på kontot överstiger 5 000 kronor ska de dock redovisas som intäkt det år de avser (BFNAR 2006:1 punkt 7.6 respektive BFNAR 2010:1 punkt 7.9).

Det finns inga särskilda regler om royalty i de allmänna råden om förenklat årsbokslut.

Årsbokslut

I det allmänna rådet Årsbokslut (BFNAR 2017:3) ska intäktsredovisningen av räntor och utdelning ske enligt reglerna i kapitel 7 finansiella poster m.m. Ränta ska redovisas det räkenskapsår som räntan avser (BFNAR 2017:3 punkt 7.7).

Vinstutdelning, med undantag av utdelning som beräknats i förhållande till den omfattning i vilken andelsägaren har deltagit i företagets verksamhet, ska normalt redovisas som intäkt när behörigt organ har fattat beslut om att utdelning ska lämnas. Vinstutdelning från en ekonomisk förening eller ett noterat företag får redovisas som intäkt när företaget har fått utdelning (BFNAR 2017:3 punkt 7.6).

En emissionsinsats ska redovisas som intäkt när behörigt organ har fattat beslut om insatsemissionen (BFNAR 2017:3 punkt 7.5).

För enskild näringsverksamhet och stiftelser finns dessutom särskilda regler för finansiella poster.

Hur finansiella anläggningstillgångar och ränta på dessa tillgångar ska hanteras framgår av kapitel 10 i det allmänna rådet. Upplupen ränta som ingår i inköpspriset för en finansiell tillgång (t. ex en statsobligation) ska minska tillgångens anskaffningsvärde. Aktieutdelning som ingår i inköpspriset behöver dock inte minska tillgångens anskaffningsvärde (BFNAR 2017:3 punkt 10.9).

För en finansiell anläggningstillgång med garanterad avkastning (exempelvis en så kallad nollkupongsobligation eller en obligation med fast ränta) ska tillgångens redovisade värde successivt förändras med skillnaden mellan anskaffningsvärde och garanterat inlösenvärde. Fördelningen av tillgångens totala avkastning görs linjärt över den återstående löptiden (BFNAR 2017:3 punkt 10.15 med kommentar).

Royalty ska redovisas med utgångspunkt från den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. I princip finns två olika sätt att redovisa royalty på.

Royalty som baseras på mängden av försäljning eller användning redovisas löpande i takt med försäljning eller användning om företaget har, eller kan få, tillgång till de uppgifter som krävs i form av försäljningsstatistik eller statistik över användandet etc.

Royalty som är fast och oberoende av försäljning eller användning redovisas linjärt över avtalets löptid (BFNAR 2017:3 punkt 5.26 med kommentar).

K2: årsredovisning i mindre företag

I ett företag som tillämpar det allmänna rådet Årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10) ska intäktsredovisningen av räntor och utdelning ske enligt reglerna i kapitel 8 Finansiella poster m.m. Ränta ska redovisas det räkenskapsår som räntan avser (BFNAR 2016:10 punkt 8.7).

Vinstutdelning, med undantag av utdelning som beräknats i förhållande till den omfattning i vilken andelsägaren har deltagit i företagets verksamhet, ska normalt redovisas som intäkt när behörigt organ har fattat beslut om att utdelning ska lämnas. Vinstutdelning från en ekonomisk förening eller ett noterat företag får redovisas som intäkt när företaget har fått utdelning (BFNAR 2016:10 punkt 8.6).

En insatsemission ska redovisas som intäkt när behörigt organ har fattat beslut om insatsemissionen (BFNAR 2016:10 punkt 8.5).

Hur finansiella anläggningstillgångar och ränta på dessa tillgångar ska hanteras framgår av kapitel 11 i det allmänna rådet. Upplupen ränta som ingår i inköpspriset för en finansiell tillgång (t. ex en statsobligation) ska minska tillgångens anskaffningsvärde. Aktieutdelning som ingår i inköpspriset behöver dock inte minska tillgångens anskaffningsvärde (BFNAR 2016:10 punkt 11.10).

För en finansiell anläggningstillgång med garanterad avkastning (exempelvis en så kallad nollkupongsobligation eller en obligation med fast ränta) ska tillgångens redovisade värde successivt förändras med skillnaden mellan anskaffningsvärde och garanterat inlösenvärde. Fördelningen av tillgångens totala avkastning görs linjärt över den återstående löptiden (BFNAR 2016:10 punkt 11.16 med kommentar).

Royalty ska redovisas med utgångspunkt från den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. I princip finns två olika sätt att redovisa royalty på.

Royalty som baseras på mängden av försäljning eller användning redovisas löpande i takt med försäljning eller användning om företaget har, eller kan få, tillgång till de uppgifter som krävs i form av försäljningsstatistik eller statistik över användandet etc.

Royalty som är fast och oberoende av försäljning eller användning redovisas linjärt över avtalets löptid (BFNAR 2016:10 punkt 6.26 med kommentar).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Ett företag som tillämpar det allmänna rådet Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1) ska redovisa ersättning i form av ränta, royalty eller utdelning till följd av någon annans användning av företagets tillgångar som intäkt när kriterierna i BFNAR 2012:1 punkt 2.18 är uppfyllda (BFNAR 2012:1 punkt 23.28).

Ränta ska redovisas som intäkt enligt effektivräntemetoden enligt BFNAR 2012:1 punkt 11.12. Effektivräntemetoden är en metod för beräkning enligt vilken ränteintäkten ett räkenskapsår är lika med den finansiella tillgångens redovisade värde vid räkenskapsårets början multiplicerat med effektivräntan.

Royalty ska periodiseras i enlighet med överenskommelsens ekonomiska innebörd. Utdelning ska redovisas när ägarens rätt att erhålla betalning har säkerställts (BFNAR 2012:1 punkt 23.28).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Ett företag som följer internationella redovisningsregler ska för intäktsredovisning av royalty tillämpa IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och det finns inte något undantag i RFR 2 Redovisning för juridiska personer. För intäktsredovisning av ränta och utdelning används IFRS 9 Finansiella instrument. För utdelning på andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures tillämpas däremot IAS 27 Separata finansiella rapporter. Det finns ett flertal undantag och kompletterande regler i RFR 2 avseende ränta och utdelning.

Företag som tillämpar Finansinspektionens föreskrifter

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.

Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.

Medlemsavgifter

Hur medlemsavgifter ska intäktsredovisas beror på vilken normgivning företaget följer i sin redovisning.

K1: förenklat årsbokslut

En ideell förening och ett registrerat trossamfund ska redovisa en medlemsavgift som intäkt när avgiften betalas till föreningen (BFNAR 2010:1 punkt 7.1). Medlemsavgiften är en avgift till den allmänna föreningsverksamheten och innefattar inte avgifter för en specifik verksamhet, t.ex. terminsavgifter för kurser eller serviceavgifter, och inte heller försäljning till medlemmarna. Sådana inkomster redovisas istället som intäkt vid försäljning av varor eller vid tillhandahållande av tjänster.

I det allmänna rådet Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2006:1) finns inga regler om medlemsavgifter.

Årsbokslut

I en ideell förening ska en medlemsavgift redovisas som intäkt fördelad över den period den avser (BFNAR 2017:3 punkt 5.41).

Det allmänna rådet innehåller inga regler om medlemsavgifter för andra organisationsformer.

K2: årsredovisning i mindre företag

I en ekonomisk förening ska en årsavgift och medlemsavgift redovisas som intäkt fördelad över den period den avser (BFNAR 2016:10 punkt 6.33).

I en ideell förening ska en medlemsavgift redovisas som intäkt fördelad över den period den avser (BFNAR 2016:10 punkt 6.40).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Hur medlemsavgifter ska tas upp som intäkt finns endast reglerat i kapitel 37 som ska tillämpas av ideella föreningar, registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar. Där framgår att en förening ska redovisa en medlemsavgift som intäkt det räkenskapsår den avser (BFNAR 2012:1 punkt 37.11).

Även i övriga företag ska medlemsavgiften i regel redovisas som intäkt det räkenskapsår den avser. I t.ex. en ekonomisk förening där en medlemsavgift kan tas ut får bedömningen om vilket räkenskapsår som intäkten ska redovisas bestämmas genom att tillämpa de principer som finns för att lösa oreglerade frågor. I första hand ska man söka ledning i bestämmelser i det allmänna rådet som behandlar liknande eller relaterande transaktioner, händelser och förhållanden. I andra hand ska man söka ledning i definitioner, grundläggande principer samt värderingen av och kriterierna i kapitel 2 (BFNAR 2012:1 punkt 1.5). Det medför att den princip som finns i kapitel 37 för intäktsredovisning av medlemsavgifter även bör användas för företagsformer där frågan är oreglerad.

Företag som följer internationella redovisningsregler

Det finns inga särskilda regler i normgivningen från IASB om när medlemsavgifter ska redovisas som intäkt. Bedömningen av vilket räkenskapsår som en medelsavgift ska redovisas som intäkt skulle under vissa förutsättningar kunna bestämmas i enlighet med IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Alternativt med hjälp av den s.k. föreställningsramen. Av denna framgår att en intäkt ska redovisas i resultaträkningen när framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att en intäkt uppkommer samtidigt som en värdestegring på en tillgång respektive en värdeminskning på en skuld redovisas.

Gåvor

Hur intäktsredovisning av gåvor ska göras beror på vilken normgivning företaget följer i sin redovisning.

K1: förenklat årsbokslut

En enskild näringsidkare ska värdera och redovisa en gåva som intäkt till det värde som ska användas som anskaffningsvärde för tillgången vid beskattningen (BFNAR 2006:1 punkt 6.12 [byggnad och markanläggning], punkt 6.22 [mark], punkt 6.35 [maskiner och inventarier] och punkt 6.52 [varor]).

Ideella föreningar som upprättar förenklat årsbokslut ska redovisa en gåva som intäkt när gåvan överlämnas till föreningen på ett sakrättsligt bindande sätt (BFNAR 2010:1 punkt 7.2).

Gåvor är tillgångar, med undantag för bidrag enligt punkt 2.1, som utan krav på ekonomisk motprestation lämnas till en förening från en givare. Som gåvor räknas även förvärv genom testamente (BFNAR 2010:1 punkt 2.3). Intäkten ska motsvara tillgångens anskaffningsvärde beräknat enligt reglerna i punkt 3.6 och kapitel 6 i BFNAR 2010:1.

Anskaffningsvärdet beräknas på olika sätt beroende på vilken slags tillgång det är. En gåva av likvida medel tas upp till sitt nominella värde (BFNAR 2010:1 punkt 3.6). I övriga fall ska gåvan värderas till det verkliga värdet vid förvärvstillfället (BFNAR 2010:1 punkt 6.11 [byggnader], punkt 6.20 [mark], punkt 6.32 [maskiner och inventarier], punkt 6.44 [varor] och punkt 6.60 [finansiella placeringar]).

Årsbokslut

Intäkt från en gåva ska redovisas när tillgången erhålls. Under vissa förutsättningar behöver inte en gåva bokföras löpande under året. Det gäller under förutsättning att gåvans marknadsvärde är svårt att bestämma men kan antas vara lågt (5 kap. 1 § BFL). Har gåvorna inte bokförts löpande under räkenskapsåret, ska de tillgångar som finns kvar på balansdagen redovisas som intäkt (BFNAR 2017:3 punkt 5.26).

Anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång som förvärvats genom testamente eller gåva är tillgångens marknadsvärde eller om det inte kan fastställas, återanskaffningsvärdet. För fastighet får marknadsvärdet fastställas till taxeringsvärdet multiplicerat med 1,33. Anskaffningsvärdet för en omsättningstillgång är tillgångens nettoförsäljningsvärde eller det nominella värdet om tillgången är likvida medel (BFNAR 2017:3 punkterna 8.11 och 8.12).

Särskilda bestämmelser finns för enskilda näringsidkare och stiftelser i kap. 5 (BFNAR 2017:3 kap 5) samt för ideella föreningar och stiftelser i kap. 8 (BFNAR 2017:3 kap. 8).

K2: årsredovisning i mindre företag

Intäkt från en gåva ska redovisas när tillgången erhålls. Under vissa förutsättningar behöver inte en gåva bokföras löpande under året. Det gäller under förutsättning att gåvans marknadsvärde är svårt att bestämma men kan antas vara lågt (5 kap. 1 § BFL). Har gåvorna inte bokförts löpande under räkenskapsåret, ska de tillgångar som finns kvar på balansdagen redovisas som intäkt (BFNAR 2016:10 punkt 6.26).

Anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång är tillgångens marknadsvärde eller om det inte kan fastställas, återanskaffningsvärdet. För fastighet får marknadsvärdet fastställas till taxeringsvärdet multiplicerat med 1,33. Anskaffningsvärdet för en omsättningstillgång är tillgångens nettoförsäljningsvärde eller det nominella värdet om tillgången är likvida medel. En gåva får dock värderas och redovisas som intäkt till det värde som ska användas som anskaffningsvärde för tillgången vid beskattningen (BFNAR 2016:10 punkt 9.11 och punkt 9.12).

Särskilda bestämmelser finns för ideella föreningar och stiftelser i kap. 6 (BFNAR 2016:10 kap. 6) samt för ekonomiska föreningar, stiftelser och ideella föreningar i kap. 9 (BFNAR 2016:10 kap 9).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

En gåva ska värderas till tillgångens verkliga värde (BFNAR 2012:1 punkt 17.9 [materiella anläggningstillgångar] och punkt 18.16 [immateriella tillgångar]). I juridisk person får en gåva värderas till det värde som ska användas som anskaffningsvärde vid beskattningen (BFNAR 2012:1 punkt 17.25 [materiella anläggningstillgångar] och punkt 18.29 [immateriella tillgångar]).

För den ideella sektorn innehåller det allmänna rådet särskilda regler om gåvor i kapitel 36 för stiftelser och företag som drivs under stiftelseliknande former och i kapitel 37 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar. Kapitlen innehåller en definition på gåva som innebär en gränsdragning mellan gåva och bidrag.

En transaktion i vilken en stiftelse respektive en förening tar emot en tillgång eller en tjänst som har ett värde utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte är en gåva eller ett erhållet bidrag. Om stiftelsen respektive föreningen får tillgången eller tjänsten därför att de uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor och har en skuld till motparten om villkoren inte uppfylls, är det ett erhållet bidrag, i annat fall är det en gåva (BFNAR 2012:1 punkt 36.7 respektive 37.9).

En gåva i form av en tjänst får inte redovisas som intäkt (BFNAR 2012:1 punkt 36.9 respektive 37.12). En gåva ska redovisas som intäkt när den tas emot. En gåva som med stöd av 5 kap. 1 § andra stycket BFL inte löpande har bokförts men som finns kvar i stiftelsen respektive föreningen på balansdagen ska redovisas som intäkt per balansdagen (BFNAR 2012:1 punkt 36.12 respektive 37.14).

Gåvan ska redovisas till det verkliga värdet när gåvan togs emot (BFNAR 2012:1 punkt 36.10 respektive 37.13). En juridisk person får bestämma anskaffningsvärdet för en tillgång som förvärvats genom gåva till det värde som används beskattningen, under förutsättning att förvärvet sker i en skattepliktig verksamhet. (BFNAR 2012:1 punkt 36.38 respektive 37.35).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Det finns inga särskilda regler i normgivningen från IASB om när gåvor ska redovisas som intäkt. Bedömningen av vilket räkenskapsår som en gåva ska redovisas som intäkt får bestämmas med hjälp av den s.k. föreställningsramen. Av denna framgår att en intäkt ska redovisas i resultaträkningen när framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att en intäkt uppkommer samtidigt som en värdestegring på en tillgång respektive en värdeminskning på en skuld redovisas.

Skadestånd

Hur skadestånd ska intäktsredovisas beror på vilken normgivning företaget följer i sin redovisning.

K1: förenklat årsbokslut

En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska redovisa skadeståndsersättning som en intäkt när något av följande är uppfyllt:

• Ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek.
• Företaget kan disponera medlen eller på något annat sätt kan förfoga över inkomsten.

Om det är uppenbart att inkomsten avser mer än ett år ska intäkten fördelas på de år den avser. På motsvarande vis får inkomster redovisas som intäkt det år den avser om någon av punkterna ovan inträffar innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året (BFNAR 2006:1 punkt 7.2).

En ideell förening eller ett registrerat trossamfund ska ta upp ett skadestånd som intäkt när medlen kan disponeras eller föreningen på annat sätt kan förfoga över inkomsten (BFNAR 2010:1 punkt 7.7).

Årsbokslut

Ett skadestånd ska redovisas som intäkt när en överenskommelse om ett belopp har träffats med motparten eller när beloppet är fastställt i en lagakraftvunnen dom eller dom i överinstans med samma utfall som i underinstans (BFNAR 2017:3 punkt 5.26).

K2: årsredovisning i mindre företag

Ett skadestånd ska redovisas som intäkt när en överenskommelse om ett belopp har träffats med motparten eller när beloppet är fastställt i en lagakraftvunnen dom eller dom i överinstans med samma utfall som i underinstans (BFNAR 2016:10 punkt 6.26).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Det finns inga särskilda regler rörande intäktsredovisning av skadestånd i BFNAR 2012:1 vilket medför att tidpunkten får bestämmas genom att tillämpa de principer som finns för att lösa oreglerade frågor. I första hand ska man söka ledning i bestämmelser i det allmänna rådet som behandlar liknande eller relaterande transaktioner, händelser och förhållanden. I andra hand ska man söka ledning i definitioner, grundläggande principer samt värderingen av och kriterierna i kapitel 2 (BFNAR 2012:1 punkt 1.5).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Eventualtillgångar uppstår vanligen genom oplanerade eller andra oväntade händelser som ger upphov till möjligheten av ett inflöde av resurser till företaget. Ett exempel är ett anspråk framställt i en rättstvist med oviss utgång. Om det har blivit så gott som säkert att ett inflöde av resurser kommer att uppstå, redovisas tillgången och den därmed sammanhängande resultateffekten i de finansiella rapporterna då ändringen inträffar (IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar p. 32 och 35).

I övrigt finns det inga särskilda regler i normgivningen från IASB om när skadestånd ska redovisas som intäkt. Bedömningen av vilket räkenskapsår som skadestånd ska redovisas som intäkt kan därför i de situationer som inte innefattas av IAS 37 behöva bestämmas med hjälp av den s.k. föreställningsramen. Av denna framgår att en intäkt ska redovisas i resultaträkningen om framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att en intäkt uppkommer samtidigt som värdestegring eller värdeminskning på en tillgång respektive skuld redovisas.

Företag som tillämpar Finansinspektionens föreskrifter

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.

Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.

Försäkringsersättning

Hur en försäkringsersättning ska intäktsredovisas beror på vilken normgivning företaget följer i sin redovisning.

K1: förenklat årsbokslut

En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska redovisa försäkringsersättning som en intäkt när något av följande är uppfyllt:

• Ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek.
• Företaget kan disponera medlen eller på något annat sätt förfoga över inkomsten.

Om det är uppenbart att inkomsten avser mer än ett år ska intäkten fördelas på de år den avser. På motsvarande vis får inkomster redovisas som intäkt det år den avser om någon av punkterna ovan inträffar innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året (BFNAR 2006:1 punkt 7.2).

En ideell förening eller ett registrerat trossamfund ska ta upp en försäkringsersättning som intäkt när medlen kan disponeras eller föreningen på annat sätt kan förfoga över inkomsten (BFNAR 2010:1 punkt 7.7).

Årsbokslut

En försäkringsersättning ska redovisas som intäkt när en händelse har inträffat som omfattas av ett försäkringsavtal och försäkringsföretaget har fattat beslut om ersättning. Detta innebär att försäkringsavtalet i kombination med en inträffad skada normalt inte är tillräcklig information för att intäkt ska redovisas. Om en skada har inträffat under räkenskapsåret och företaget får beslut om ersättning först året efter, är beslutet sådan information som undanröjer den osäkerhet som fanns på balansdagen. Har företaget fått beslutet före årsredovisningens undertecknande ska intäkten periodiseras till det år då skadan inträffade (BFNAR 2017:3 punkt 5.26 med kommentar).

K2: årsredovisning i mindre företag

En försäkringsersättning ska redovisas som intäkt när en händelse har inträffat som omfattas av ett försäkringsavtal och försäkringsföretaget har fattat beslut om ersättning. Detta innebär att försäkringsavtalet i kombination med en inträffad skada normalt inte är tillräcklig information för att intäkt ska redovisas. Om en skada har inträffat under räkenskapsåret och företaget får beslut om ersättning först året efter, är beslutet sådan information som undanröjer den osäkerhet som fanns på balansdagen. Har företaget fått beslutet före årsredovisningens undertecknande ska intäkten periodiseras till det år då skadan inträffade (BFNAR 2016:10 punkt 6.26 med kommentar).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Det finns inga särskilda regler rörande intäktsredovisning av försäkringsersättning i BFNAR 2012:1 utan tidpunkten får bestämmas genom att tillämpa de principer som finns för att lösa oreglerade frågor. I första hand ska man söka ledning i bestämmelser i det allmänna rådet som behandlar liknande eller relaterande transaktioner, händelser och förhållanden. I andra hand ska man söka ledning i definitioner, grundläggande principer samt värderingen av och kriterierna i kapitel 2 (BFNAR 2012:1 punkt 1.5).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Ersättningar från tredje part avseende materiella anläggningstillgångar som har skadats eller gått förlorade ska inkluderas i resultatet när ersättningen går att fordra (IAS 16 p. 65-66). För andra slag av försäkringsersättningar kan bedömningen av vilket räkenskapsår som ersättningen ska redovisas som intäkt behöva bestämmas med hjälp av den s.k. föreställningsramen. Av denna framgår att en intäkt ska redovisas i resultaträkningen om framtida ekonomiska fördelar i form av ökning av värdet på en tillgång eller minskning av värdet på en skuld kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Detta innebär att en intäkt uppkommer samtidigt som värdestegring eller värdeminskning på en tillgång respektive skuld redovisas.

Företag som tillämpar Finansinspektionens föreskrifter

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa föreskrifterna.

Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa Finansinspektionens föreskrifter.

Kompletterande information

• Redovisning av inkomster av offentliga stöd och andra erhållna bidrag.