OBS: Detta är utgåva 2022.14. Visa senaste utgåvan.

Varje års avsättning till en periodiseringsfond bildar en egen fond. Storleken på avsättningen är beroende av hur stort överskottet är i näringsverksamheten och om verksamheten drivs av en fysisk person, direkt eller indirekt via handelsbolag, eller av en juridisk person.

Vad är en periodiseringsfond?

En periodiseringsfond är en avsättning i inkomstslaget näringsverksamhet som ger personen som driver näringsverksamheten en möjlighet att utjämna resultaten mellan olika beskattningsår.

Vem får göra en avsättning?

Den som redovisar inkomst av näringsverksamhet får när den skattemässiga inkomsten ska beräknas göra avdrag för en avsättning till en periodiseringsfond (30 kap. 1 § IL).

Följande personer kan göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond:

  • fysiska personer
  • dödsbon
  • juridiska personer.

Detta gäller inte för

Delägare i svenskt handelsbolag

För delägare i handelsbolag ska avdrag och avsättning göras hos delägaren (30 kap. 2 § IL). Avdraget beräknas på delägarens del av bolagsinkomsten enligt vad som gäller för delägaren.

Delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person

Enligt bestämmelserna om periodiseringsfonder finns det inte någon möjlighet för en delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person att göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond (30 kap. IL).

Skatteverket anser att obegränsat skattskyldiga personer som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som är hemmahörande i en stat inom EES, med stöd av den fria etableringsrätten i EUF-fördraget och EES-avtalet, kan få göra avsättning till periodiseringsfond enligt samma principer som gäller för delägare i svenska handelsbolag (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och deras delägare, avsnitt 4.11.1).

Göra avdrag och avsättning

Hur avdrag och avsättningar ska göras skiljer sig beroende på vilken person som avses.

Fysiska personer och dödsbon

För fysiska personer och dödsbon ska avsättning och avdrag göras i inkomstdeklarationen. Varje års avsättning i näringsverksamheten bildar en egen fond (30 kap. 4 § IL).

Juridiska personer

För en juridisk person som är skyldig att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen ska avsättningen göras i räkenskaperna, 30 kap. 3 § IL. Varje års avsättning i näringsverksamheten utgör en egen periodiseringsfond. Om avsättningen inte bokförs så får heller inga avdrag göras.

Rätten till avdrag för en gjord avsättning går inte förlorad för att en juridisk person i resultaträkningen endast redovisar förändringen av periodiseringsfonder avseende återförd och gjord avsättning till periodiseringsfond i årsredovisningen eller årsbokslutet. För att få göra avdrag måste årets avsättning till periodiseringsfond och årets återföring av periodiseringsfond framgå av grundboken och huvudboken för den obeskattade reserven i balansräkningen.

För en gjord avsättning till periodiseringsfond ska även en schablonintäkt beräknas.

Av Högsta förvaltningsdomstolens dom, RÅ 2010 ref.10, framgår att avdrag för en avsättning får återföras till beskattning utan att motsvarande upplösning av fonderna görs i räkenskaperna. Syftet bakom kravet på avsättning i räkenskaperna är framför allt att förhindra utdelning av obeskattade vinstmedel.

Skatteverket anser att periodiseringsfonden ska stå kvar i räkenskaperna så länge det skattemässiga avdraget inte återförts.

Juridisk person som är delägare i ett handelsbolag med annat räkenskapsår

För en juridisk person som är delägare i ett handelsbolag och som inte har samma räkenskapsår som handelsbolaget, kommer rätten till det skattemässiga avdraget respektive skyldigheten för delägaren att göra avsättning i räkenskaperna att sammanfalla med det räkenskapsår (beskattningsår) som delägaren beskattas för.

Detta hänger samman med att delägaren vid sin beskattning ska ta upp handelsbolagets inkomst för det beskattningsår som går ut närmast efter handelsbolagets räkenskapsår (1 kap. 14 § IL). Avdraget och avsättningen för periodiseringsfonden på inkomsten från handelsbolaget kommer därmed skattemässigt att ske vid beskattningen av delägarens räkenskapsår.

Exempel: juridisk person har annat räkenskapsår än handelsbolaget

För beskattningsåret 1 juli år 1 – 30 juni år 2 kommer AB att redovisa ett skattemässigt överskott på 1 000 000 kr före avsättning till periodiseringsfond, eftersom resultatandelen för HB per den 31 december år 2 redovisningsmässigt ska tas upp i AB först i nästföljande beskattningsår för AB.

Vi bokslutet den 30 juni år 2 gör bolaget avdrag för en bokförd avsättning till periodiseringsfond med 250 000 (1 000 000 x 25 %). För beskattningsåret 1 juli år 1 – 30 juni år 2 har bolaget ingen rätt att göra någon ytterligare avsättning till periodiseringsfond för resultatandelen i HB. Resultatandelen från HB per den 31 december år 2 kommer först att kunna redovisas i AB för beskattningsåret 1 juli år 2 – 30 juni år 3.

Maximalt avdrag för avsättning till periodiseringsfond för AB för beskattningsåret 1 juli år 1 – 30 juni år 2 blir då 250 000 kr.

Hur stor avsättning får man göra?

Juridiska personer, förutom dödsbon, får dra av högst ett belopp som motsvarar 25 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget (30 kap. 5 § IL).

Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp som motsvarar 30 procent av ett positivt resultat som justerats för en periodiseringsfond (30 kap. 6 § IL).

Den tillfälligt utökade avdragsrätten för avsättning till periodiseringsfond med anledning av corona

För att lindra de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset infördes i april 2020 en retroaktiv rätt till ett förhöjt avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Denna avdragsrätt gällde bara för beskattningsår som avslutades 2019. Läs mer om tillfälligt utökad avdragsrätt i 2019 års utgåva.

Justerat resultat för enskild näringsverksamhet och för fysisk person som är delägare i handelsbolag

Att ett resultat justerats för en periodiseringsfond innebär att resultatet av näringsverksamheten, före avdrag för avsättning till periodiseringsfond, ökats med

Återföringar av avdrag för insättningar på skogskonto och skogsskadekonto (21 kap. 21–40 §§ IL) och upphovsmannakonto (32 kap. IL) ingår i underlaget, medan avsättningar till något av dessa konton minskar underlaget (1993/94 SkU 25 s. 76).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2010 ref. 10 [1]

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Beskattning av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och deras delägare [1]
  • Periodiseringsfond - frågan om överensstämmelse mellan avdrag och avsättning i räkenskaperna [1]

Övrigt

  • 1993/94 SkU 25 [1]