OBS: Detta är utgåva 2022.14. Visa senaste utgåvan.

Övergångsposten ska läggas till kapitalunderlaget varje år, utan någon tidsbegränsning.

Varför finns övergångsposten?

För att undvika att gamla förluster från tiden före räntefördelningens införande leder till negativ räntefördelning har man infört en regel som innebär att man lyfte upp kapitalunderlaget till en 0-nivå när näringsidkaren gick in i det nya regelsystemet. Detta skedde genom att man till kapitalunderlaget det året lade till ett belopp som motsvarade det negativa kapitalunderlaget (33 kap. 14 § IL). Detta tillagda belopp kallas övergångspost.

Övergångsposten ska läggas till kapitalunderlaget varje år, utan någon tidsbegränsning.

Exempel: övergångsposten

En näringsverksamhet har i deklarationen 1995 ett negativt kapitalunderlag på 100 000 kr före övergångsposten, men efter övriga justeringar. Eftersom detta belopp ska läggas till som övergångspost blir det slutliga kapitalunderlaget år 1995 0 kr. Året därpå är kapitalunderlaget efter andra justeringar - 70 000 kr. Efter tillägg för övergångsposten på 100 000 kr blir kapitalunderlaget det året 30 000 kr.

Justera övergångsposten för fastighet vid taxeringen 1999

Om det fanns en fastighet som utgjorde en kapitaltillgång i näringsverksamheten vid 1995 års taxering (eller vid förlängt räkenskapsår 1996 års taxering) då övergångsposten fastställdes, skulle denna post i vissa fall justerats vid taxeringen 1999 eller, om räkenskapsåret börjat före den 1 december 1997, vid taxeringen år 2000.

Om fastigheten tagits upp till ett lägre värde än det högsta av värdet enligt huvudregeln, och värdet enligt alternativregeln, ska övergångsposten minskas med mellanskillnaden. Denna nya, sänkta övergångspost ska användas fr.o.m. 1999 års taxering. Detta gäller även om fastigheten senare sålts.

För fastigheter som utgör lagertillgångar finns inget alternativt värde och någon omräkning behövs således inte.

Överlåta övergångsposten

Övergångsposten kan i vissa fall överlåtas till någon annan. För enskild näringsverksamhet gäller detta då näringsverksamheten överlåtits till en fysisk person eller till ett dödsbo på annat sätt än genom köp, byte eller dylikt. Överlåtelsen ska alltså ha skett på ett benefikt sätt, d.v.s. genom arv, testamente, gåva eller bodelning (33 kap. 14 § tredje stycket IL). Formuleringen i lagtexten tyder på att hela näringsverksamheten ska överlåtas för att övergångsposten ska kunna tas över av någon annan. Skatteverket anser att hela näringsverksamheten måste överlåtas för att övergångsposten ska få tas över, men även att fler än en person kan vara övertagare. Övergångsposten ska i sådant fall fördelas i förhållande till var och ens ideella andel av den övertagna näringsverksamheten.

Övergångsposten borde även kunna överlåtas i de fall då fastigheter vid överlåtelsen ändrar karaktär från lagertillgångar till kapitaltillgångar.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2]

Ställningstaganden

  • Övertagande av övergångspost [1]