OBS: Detta är utgåva 2022.14. Sidan är avslutad 2023.
Jämkning av ett avdrag för ingående skatt innebär att avdraget ökar eller minskar. Det finns särskilda bestämmelser om tidpunkten för redovisning av jämkning.
Vill du i stället veta när jämkning blir aktuell och hur den går till kan du läsa om det på sidan Jämkning av ingående skatt.
På sidan Hur jämkar man framgår att jämkning ska göras antingen med ett visst belopp årligen eller på en gång för den återstående korrigeringstiden. I 13 kap. 28 a § ML regleras för vilka redovisningsperioder jämkningen ska redovisas.
När ett tidigare avdrag för ingående skatt ska minskas genom jämkning sker detta genom att ingående skatt återförs på samma sätt som när mottagna kreditnotor bokförs. Återföringen sker alltså enligt bestämmelserna i 13 kap. 26 § ML (13 kap. 28 a § andra stycket ML).
Om den skattskyldige är berättigad till ytterligare avdrag för ingående skatt jämkas avdraget genom att redovisad ingående skatt för den aktuella redovisningsperioden ökas (13 kap. 28 a § andra stycket ML).
När det gäller maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar samt hyres- och bostadsrätter ska jämkning alltid ske för den första redovisningsperioden efter det räkenskapsår då användningen ändrats eller överlåtelsen skett (13 kap. 28 a § första stycket ML).
Om ett räkenskapsår omfattar tiden 1 juli–30 juni och en händelse som medför att jämkning ska ske inträffar under detta räkenskapsår (år 1) ska jämkningen alltså redovisas för redovisningsperioden juli år 2.
För fastigheter skiljer sig redovisningstidpunkten för jämkning åt beroende på om det är fråga om ändrad användning eller överlåtelse.
Jämkning på grund av ändrad användning ska ske för den första redovisningsperioden efter det räkenskapsår då användningen ändrats (13 kap. 28 a § första stycket ML). Jämkningen redovisas alltså vid motsvarande tidpunkt som för lös egendom.
Vid överlåtelse av fastighet ska jämkning ske för den andra redovisningsperioden efter den då överlåtelsen skett (13 kap. 28 a § första stycket ML). Överlåtelsen anses i regel ha skett vid tidpunkten för upprättande av ett köpekontrakt. Det är inte lämpligt att låta jämkningsskyldigheten anstå så lång tid som vid ändrad användning då det i dessa fall kan vara fråga om betydande skattebelopp och överlåtaren kanske inte ens är skattskyldig enligt ML efter överlåtelsen (jfr prop. 1999/2000:82 s. 113).
Om överlåtaren redovisar mervärdesskatt en gång per år ska jämkningen redovisas för den första redovisningsperioden efter det räkenskapsår då överlåtelsen skett (13 kap. 28 a § första stycket ML). För den som har redovisningsperioden beskattningsår gäller alltså den huvudregel som tillämpas för lös egendom och vid ändrad användning av fastighet.
Om den skattskyldige försätts i konkurs ska jämkning ske för den redovisningsperiod under vilken konkursbeslutet meddelats.
Tar konkursboet senare över rättigheter och skyldigheter att jämka ska ändring ske av det jämkningsbelopp som konkursgäldenären redovisade för den period konkursbeslutet meddelades. Konkursboet redovisar jämkning efter samma principer som gäller för övriga skattskyldiga, d.v.s. för de perioder som framgår ovan (13 kap. 28 a § tredje stycket ML).