Organisationskostnader m.m.

Transaktioner med aktier

Transaktioner med aktier som genomförs av en beskattningsbar person i denna egenskap omfattas av beskattningsområdet för mervärdesskatten (se C-77/01 EDM punkt 59, C-155/94 Wellcome Trust punkt 35 och C-29/08 AB SKF punkt 31 samt nedan försäljning av aktier).

Köp, innehav och försäljning av aktier som sker bara i syfte att få utdelning och annan avkastning är inte en ekonomisk verksamhet, se bl.a. EU-domstolens domar i målen C-80/95 Harnas & Helm och C-77/01 EDM. Den som uteslutande bedriver en sådan verksamhet omfattas därför inte av mervärdesskattesystemet. Detta innebär att avdragsrätt saknas för kostnader i samband med inköp och försäljning av aktier i en sådan verksamhet (C-155/94, Wellcome Trust).

Rättsfall: kostnader för förvärv av ett bolag med outnyttjat underskott

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att ett aktiebolag har rätt till avdrag för ingående skatt som gäller kostnader för inköp av andelar i ett bolag vars enda tillgång är ett vid inkomstbeskattningen outnyttjat underskott. Kostnaderna avsåg skatterådgivning, s.k. due diligence, och kostnader för att finna ett lämpligt bolag att förvärva. I sin motivering har domstolen bl.a. sagt att bolagets inköp och innehav av andelar i ett underskottsbolag i sig inte är en ekonomisk verksamhet och därför inte omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt. Den ingående skatt som gäller de tjänster som bolaget ska köpa i samband med anskaffningen kan dock ändå vara avdragsgill om kostnaderna är sådana allmänna omkostnader som är komponenter i priset för bolagets skattepliktiga omsättningar. Sådana allmänna omkostnader kan exempelvis vara kostnader som syftar till att stärka ett företags kapital till förmån för dess ekonomiska verksamhet i allmänhet. Bolagets inköp av andelar i ett underskottsbolag görs i syfte att vid inkomstbeskattningen utnyttja det förvärvade bolagets outnyttjade underskott av näringsverksamhet. Syftet är alltså att minska bolagets inkomstskatt och på så sätt öka verksamhetens resultat efter skatt. I och med detta får inköpet anses vara av betydelse för bolagets hela ekonomiska verksamhet, vilken enligt vad som uppgetts i sin helhet medför skattskyldighet till mervärdesskatt (RÅ 2009 not. 76).

Särskilt om holdingbolag och riskkapitalbolag

Skatteverket har i sitt ställningstagande Holdingbolag – avdragsrätt för mervärdesskatt tagit ställning till rätten och omfattningen av avdraget för ingående skatt hos holdingbolag och riskkapitalbolag.

Ett aktivt holdingbolag

Holdingbolag är bolag som äger andelar i andra företag. För att kunna bedöma avdragsrätten hos ett holdingbolag måste man först avgöra om bolagets innehav kan anses vara en ekonomisk verksamhet eller inte.

Enbart ett förvärv, innehav eller en försäljning av andelar i ett bolag utgör inte ett utnyttjande av en tillgång avsedd att fortlöpande ge intäkter, eftersom en eventuell utdelning är resultatet av själva ägandet av tillgången. Ett holdingbolag vars enda syfte är att inneha andelar i andra företag utan att direkt eller indirekt delta i förvaltningen av dessa ska därmed inte betraktas som en beskattningsbar person. Ett sådant egendomsinnehav anses inte utgöra en ekonomisk verksamhet i den mening som avses i mervärdesskattedirektivet (se bl.a. de förenade målen C-108/14 Larentia + Minerva punkterna 18–19 och C-77/01 EDM punkt 57).

Ett holdingbolag som däremot deltar i förvaltningen av de bolag i vilka det har förvärvat andelar bedriver en ekonomisk verksamhet i den utsträckning som detta innebär genomförandet av transaktioner som är skattepliktiga. Sådana transaktioner kan bl.a. vara administrativa tjänster, finansiella tjänster, affärstjänster och tekniska tjänster som holdingbolaget tillhandahåller till sina dotterbolag (de förenade målen C-108/14, Larentia + Minerva, punkterna 20–21 och där angiven praxis samt C-320/17, Marle Participations). Ett holdingbolag är ett aktivt holdingbolag om det deltar i förvaltningen av de bolag som det äger andelar i. Ett holdingbolag anses delta i förvaltningen om det utför skattepliktiga tjänster åt de ägda bolagen och tar betalt för dessa tjänster. Enligt Skatteverkets uppfattning krävs det även att tjänsterna på något sätt innebär att holdingbolaget direkt eller indirekt tar aktiv del i förvaltningen av dotterbolaget.

Ett aktivt holdingbolag har i normalfallet rätt till avdrag för ingående skatt på kostnader som har samband med skattepliktiga tjänster som utförs åt dotterbolagen. Avdragsrätt finns dock inte till den del kostnaderna avser en skattefri eller icke-ekonomisk verksamhet. Om den ingående skatten avser kostnader som är gemensamma ska den ingående skatten fördelas (se Avdragsrätt vid blandad verksamhet).

Ett exempel på när den ingående skatten ska fördelas är om holdingbolaget bedriver en omfattande skattefri utlåningsverksamhet till dotterbolagen, utöver den skattepliktiga verksamheten, t.ex. genom en internbank/treasuryavdelning. Däremot bör ett enstaka lån till ett dotterbolag som inte kräver någon större arbetsinsats eller aktiva åtgärder inte påverka holdingbolagets avdragsrätt.

Ett passivt holdingbolag

Ett holdingbolag kan ha som enda verksamhet att äga andelar i andra bolag utan att direkt eller indirekt delta i förvaltningen av dessa. Ett sådant holdingbolag är ett passivt holdingbolag. Ett passivt holdingbolag är inte en beskattningsbar person, och andelsinnehavet ingår inte i en ekonomisk verksamhet. Det innebär att avdragsrätt saknas för kostnader som har samband med denna icke-ekonomiska verksamhet.

Ett holdingbolag med delvis passiv och delvis aktiv verksamhet

Om ett holdingbolag tillhandahåller skattepliktiga tjänster mot ersättning till något eller några av dotterbolagen men inte till alla, anses bolaget delvis som ett passivt och delvis som ett aktivt holdingbolag (de förenade målen C-108/14, Larentia + Minerva, punkt 27–31).

Ingående skatt på kostnader som är gemensamma för all verksamhet som bedrivs i holdingbolaget ska fördelas efter skälig grund (se Avdragsrätt vid blandad verksamhet). En sådan fördelning ska så långt möjligt motsvara resursförbrukningen i de olika verksamhetsgrenarna. Det är ofta svårt att avgöra hur ett holdingbolags inköp används i den passiva icke-ekonomiska verksamheten, eftersom det saknas omsättningar i denna verksamhet. Enligt Skatteverkets uppfattning bör en utgångspunkt för att kunna beräkna en skälighetsbedömd användning vara att jämföra antalet dotterbolag som omfattas av det aktiva ägandet med det totala antalet dotterbolag. Denna utgångspunkt är enbart en presumtion som kan frångås eller korrigeras beroende på övriga omständigheter.

Rättsfall: holdingbolag – avdragsrätt för mervärdesskatt

Kammarrätten har prövat en fråga om avdragsrätt för ett holdingbolag avseende ingående skatt på kostnader i samband med en börsintroduktion och nyemission. Holdingbolaget var moderbolag i en koncern som består av cirka 75 bolag. Närmast under holdingbolaget fanns endast ett dotterbolag och inga tjänster mot ersättning hade tillhandahållits detta dotterbolag. Kammarrätten ansåg dock att bolaget hade tillhandahållit tjänster till samtliga rörelsedrivande bolag i koncernen även om det bara hade erhållit betalning ifrån ett av bolagen (ett dotter­dotter­dotter­bolag) och att detta innebar att bolaget hade en aktiv förvaltning gentemot dessa bolag. Bolaget hade därför rätt till avdrag för den ingående skatten såsom för en allmän omkostnad i verksamheten.

Skatteverket överklagade domen till Högsta förvaltningsdomstolen men fick inte prövningstillstånd. Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning och tolkning av EU-domstolens praxis, och anser att avdragsrätten ska bedömas i enlighet med de kriterier som Skatteverket ställt upp i det ovan nämnda ställningstagandet.

Se vidare Skatteverkets rättsfallskommentar KRNS, mål nr 10056 —10057-18, Holdingbolag - avdragsrätt för mervärdesskatt.

Riskkapitalbolag

Ett riskkapitalbolag eller fondbolag har en verksamhet som är inriktad på att köpa, förädla och sälja andelar och göra vinst på andelsförsäljningen. Dessa bolag har specialiserat sig på investeringar i onoterade företag utifrån en i förväg bestämd tidshorisont för att därefter likvideras. Förutom verksamheten som består av skattefri försäljning av andelar tillhandahåller riskkapitalbolagen ofta skattepliktiga tjänster mot ersättning till dotterbolagen. Genom dessa tjänster får riskkapitalbolagen anses aktivt delta i förvaltningen av dotterbolagen, även om dessa företag inte kan anses som traditionella holdingbolag. Sådana riskkapitalbolag anses därmed bedriva ekonomisk verksamhet och innehavet av andelarna ingår i den ekonomiska verksamheten.

Enligt Skatteverkets uppfattning bedriver riskkapitalbolag s.k. blandad verksamhet vilket innebär att den ingående skatten på kostnader som är gemensamma för hela verksamheten ska fördelas. Denna bedömning gäller enligt Skatteverkets uppfattning även om den skattefria aktieförsäljningsverksamheten är i ett uppstartsskede och ännu inte lett till några omsättningar. Kammarrätten har i flera rättsfall prövat frågan om avdragsrätt och fördelning för ett bolag som hade som verksamhet att köpa, äga och sälja andelar i intressebolag och dotterbolag, KRNG 2014-01-23, mål nr 5192-5193-13, KRNS 2014-03-13, mål nr 311-316-13, KRNG 2016-07-05, mål nr 3550-15. Skatteverket har beskrivit sin tolkning av dessa rättsfall i ställningstagande Holdingbolag – avdragsrätt för mervärdesskatt, avsnitt 3.2.3.

Inköp av andelar

Ett befintligt eller blivande holdingbolag eller riskkapitalbolag kan ha kostnader i samband med inköpet av bolagsandelar.

Holdingbolag

De kostnader som uppstår för ett holdingbolag för olika tjänster som det har fått i samband med inköp av andelar i ett dotterbolag är allmänna omkostnader. Det finns alltså i princip ett direkt och omedelbart samband mellan dessa kostnader och holdingbolagets ekonomiska verksamhet. Om holdingbolaget samtidigt genomför transaktioner som ger rätt till avdrag och transaktioner som inte ger rätt till avdrag, framgår det av artikel 173.1 första stycket i mervärdesskattedirektivet att det bara är den andel av mervärdesskatten som gäller de förstnämnda transaktionerna som är avdragsgill (C-16/00, Cibo).

Allmänna omkostnader som har samband med en klart avgränsad del av den beskattningsbara personens ekonomiska verksamhet i vilken alla transaktioner är skattepliktiga kan ge rätt till fullt avdrag för ingående skatt (C-408/98, Abbey National, punkterna 37–40).

Enligt Skatteverkets uppfattning ska bedömningen av om avdragsrätt finns för ingående skatt på kostnaderna göras med utgångspunkt i avsikten med den verksamhet som ska bedrivas med anledningen av inköpet, och inte utifrån eventuell annan verksamhet som holdingbolaget bedriver. I normalfallet ska bedömningen alltså utgå från den verksamhet som ska bedrivas gentemot det inköpta bolaget.

Bedömningen av avdragsrätten ska göras med beaktande av avsikten vid inköpstillfället. Om holdingbolagets avsikt vid inköpstillfället är att aktivt delta i förvaltningen av dotterbolaget, har holdingbolaget avdragsrätt för ingående skatt på kostnader som har samband med inköpet. Denna avsikt måste kunna styrkas med objektiva omständigheter. Om holdingbolagets avsikt är att tillhandahålla både skattepliktiga och skattefria tjänster till dotterbolaget, ska holdingbolaget fördela den ingående skatten (se Avdragsrätt vid blandad verksamhet).

Om holdingbolagets avsikt vid inköpstillfället är att enbart passivt inneha andelarna, saknar bolaget avdragsrätt för ingående skatt på kostnader som har samband med inköpet. Det innebär att holdingbolaget inte har avdragsrätt för kostnader i samband med inköpet av andelarna, även om bolaget vid ett senare tillfälle börjar tillhandahålla skattepliktiga tjänster mot ersättning till dotterbolaget. Holdingbolaget har då inte gjort förvärvet i egenskap av beskattningsbar person. Vid den tidpunkt då bolaget börjar tillhandahålla de skattepliktiga tjänsterna till dotterbolaget övergår dock verksamheten till en ekonomisk verksamhet. Det innebär att holdingbolaget från och med denna tidpunkt blir en beskattningsbar person (ett aktivt holdingbolag).

Skatteverket anser att denna bedömning även kan tillämpas på ingående skatt i samband med kostnader för ej genomförda inköp. Detta innebär att avsikten med inköpet får bedömas och avdragsrätten avgörs i enlighet med de principer som nämnts ovan (jfr C-249/17, Ryanair).

EU-domstolen har dock slagit fast att om den faktiska användningen av en inköpt vara eller tjänst inte överensstämmer med den ursprungliga avsikten ska istället den faktiska användningen ha företräde framför den ursprungliga avsikten. Målet rörde ett holdingbolag som köpte in olika tjänster inför en investering. EU-domstolen konstaterade att oavsett vad avsikten varit med inköpen så kunde det konstateras att den faktiska användningen av de inköpta tjänsterna avsåg en lånetransaktion som är undantagen från skatteplikt. Holdingbolaget saknade därför avdragsrätt för ingående skatt på de inköpta tjänsterna (C-42/19, Sonaecom).

Riskkapitalbolag

Även när ett riskkapitalbolag köper andelar i ett blivande dotterbolag måste man bedöma om det finns avdragsrätt för kostnader i samband med inköpet av andelarna. Bedömningen ska göras med utgångspunkt i avsikten med den verksamhet som ska bedrivas med anledningen av inköpet. Ett riskkapitalbolags syfte med inköpet är att det ska användas i bolagets hela riskkapitalverksamhet, d.v.s. för förädling och försäljning. Kostnader i samband med inköpet kommer därmed att förbrukas både för skattefria andelsförsäljningar och skattepliktiga tjänster till dotterbolagen. I dessa fall får kostnaderna som har samband med inköpet anses som allmänna omkostnader i hela bolagets verksamhet. Det innebär att även ingående skatt på kostnader i samband med ett riskkapitalbolags inköp av andelar i ett blivande dotterbolag ska fördelas. Denna bedömning gäller enligt Skatteverkets uppfattning även om den skattefria aktieförsäljningsverksamheten är i ett uppstartsskede och ännu inte lett till några omsättningar.

När det inte går att koppla en kostnad till en viss verksamhetsdel får kostnaden normalt anses avse den totala verksamheten. Om den faktiska användningen av inköpet inte är känd, ska en fördelning i stället ske efter skälig grund (se Avdragsrätt vid blandad verksamhet).

Försäljning av aktier

Nedan följer en redogörelse för i vilken mån och i vilka situationer avdragsrätt för kostnader i samband med försäljning av aktier kan finnas.

Ekonomisk verksamhet

EU-domstolen har slagit fast att ett moderbolags försäljning av aktier i dotterbolag till vilka moderbolaget tillhandahållit skattepliktiga tjänster är en ekonomisk verksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt och undantaget från skatteplikt i artikel 135.1 f i mervärdesskattedirektivet (C-29/08, AB SKF). I ett annat fall har EU-domstolen ansett att försäljning av aktier i koncernbolag inte omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt (C-502/17, C&D Foods Acquisition).

Avdragsrätt för kostnader i samband med försäljning av aktier

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har ansett att avdragsrätt saknas för ingående skatt på kostnader i samband med försäljning av aktier. Målet avsåg ett moderbolag som tillhandahållit skattepliktiga tjänster mot ersättning till dotterbolaget. Domstolen konstaterade att de inköpta tjänsterna var direkt och omedelbart hänförliga till den skattefria försäljningen av aktier (RÅ 2010 ref. 56).

Högsta förvaltningsdomstolen har därefter prövat en fråga om avdragsrätt för ingående skatt avseende kostnader som har samband med försäljning av dotterbolagsaktier vid en omstrukturering (HFD 2017 ref. 20). Målet avsåg ett bolag som både före och efter aktieförsäljningarna bedrev skogsförvaltning. Bolagets försäljningar föranleddes av en omstrukturering som hade till syfte att effektivisera bolagets verksamhet genom att fokusera på skogsrörelsen och frigöra kapital för den kvarvarande skattepliktiga verksamheten. Domstolen ansåg att kostnaderna för aktieförsäljningarna hade ett direkt och omedelbart samband med bolagets samlade ekonomiska verksamhet, d.v.s. kostnaderna utgjorde allmänna omkostnader. Det förutsattes även att kostnaderna inte kunnat övervältras på köparna av aktierna utan kommit att ingå i priset på bolagets produkter i skogsrörelsen. Bolaget hade därför rätt till avdrag för ingående skatt på kostnaderna i samband med aktieförsäljningarna.

Domen innebär att avdragsrätt för ingående skatt i vissa fall kan finnas när det gäller kostnader som har samband med aktieförsäljningar.

Med anledning av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande har Skatteverket i ett ställningstagande förtydligat sin uppfattning (Avdragsrätt för mervärdesskatt på inköp i samband med försäljning av aktier i dotterbolag).

En försäljning av aktier är en transaktion som antingen inte omfattas av tillämpningsområdet för mervärdesskatt eller är undantagen från skatteplikt. Det innebär att i båda dessa situationer är det frågan om en utgående transaktion som inte ska beskattas. Avdrag för ingående skatt kan inte medges för inköp som har ett direkt och omedelbart samband med själva aktieförsäljningen som inte ska beskattas. Däremot kan avdrag medges om kostnaderna istället har ett direkt och omedelbart samband med den beskattningsbara personens samlade ekonomiska verksamhet, d.v.s. när kostnaderna är allmänna omkostnader.

Enligt Skatteverkets uppfattning är utgångspunkten att kostnader som uppkommer i samband med en försäljning av aktier har ett direkt och omedelbart samband med den obeskattade aktieförsäljningen eftersom förvärven har gjorts i samband med genomförandet av denna transaktion. Om ett företag däremot kan styrka att kostnaderna istället har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten kan avdragsrätt föreligga. Det krävs då att det objektiva syftet med inköpet beaktas. Enbart ett vagt, otydligt eller ett indirekt samband mellan tjänsten och den samlade ekonomiska verksamheten är inte tillräckligt (se även C-104/12, Becker, C-432/15, Bastová, och C-132/16, Iberdrola).

I mervärdesskattehänseende ska varje bolag i en koncern bedömas för sig, som självständiga beskattningsbara personer. Det förhållandet att ett holdingbolag säljer aktier i ett dotterbolag i syfte att gynna verksamheten i ett annat bolag i koncernen eller att försäljningen indirekt kan leda till att kapital frigörs som kan användas av ett annat bolag i koncernen saknar därför betydelse för avdragsrätten hos holdingbolaget. Kostnader för försäljning av aktierna i ett dotterbolag kan inte heller anses ha ett direkt och omedelbart samband med holdingbolagets deltagande i förvaltningen av andra dotterbolag. Även om en sådan aktieförsäljning görs i syfte att frigöra kapital så innebär det i normalfallet inte att holdingbolagets förvaltning av övriga dotterbolag effektiviseras eller att holdingbolaget kan öka avsättningen av förvaltningstjänsterna till övriga dotterbolag. En kostnad för en aktieförsäljning som görs av ett holdingbolag som inte har någon egen rörelse vid sidan av deltagandet i förvaltningen av dotterbolag får därför normalt anses ha ett direkt och omedelbart samband med försäljningen av aktierna.

Enligt Skatteverkets uppfattning kan avdragsrätt för ingående skatt på kostnader för en aktieförsäljning endast komma ifråga när ett företag har anskaffat tjänster för att göra en omstrukturering i syfte att effektivisera och frigöra kapital till en egen kvarvarande rörelse som ligger vid sidan av aktieinnehavet och deltagandet i förvaltningen av ägda bolag. Det innebär att avdragsrätt kan föreligga för den ingående skatten på dessa kostnader. Det gäller dock endast i den mån kostnaderna är hänförliga till en sådan omstrukturering. Det krävs att företaget kan styrka syftet med objektiva omständigheter. En sammantagen bedömning får göras i varje enskilt fall av samtliga omständigheter kring aktieförsäljningen. Hur stor del av den ingående skatten på kostnaderna för försäljningen som är avdragsgill beror på hur stor del av rörelsen som medför skattskyldighet. Någon fördelning av den ingående skatten på dessa kostnader ska inte göras med anledning av den obeskattade aktietransaktionen.

Rättsfall: avdragsrätt för ingående skatt på kostnader i samband med försäljning av aktier

Kammarrätten har prövat en fråga om avdragsrätt för ingående skatt på kostnader i samband med försäljning av dotterbolagsaktier mot bakgrund av Högsta förvaltningsdomstolens dom HFD 2017 ref. 20. Domstolen ansåg att ett aktivt holdingbolag  som säljer dotterbolagsaktier i syfte att frigöra kapital för att fokusera på förädling av ett kvarvarande dotterbolag har rätt till avdrag för ingående skatt på konsultkostnader i samband med försäljningen, trots att det inte var frågan om någon tydlig omstrukturering. Kammarrätten ansåg att konsulttjänsterna hade ett direkt och omedelbart samband med bolagets samlade ekonomiska verksamhet. Skatteverket har överklagat domen, men Högsta förvaltningsdomstolen har beslutat att inte meddela prövningstillstånd. Skatteverket anser att kammarrätten har gjort en för vid tolkning av HFD 2017 ref. 20. Denna tolkning står inte heller i överensstämmelse med EU-domstolens praxis. (Skatteverkets rättsfallskommentar Avdrag för ingående mervärdesskatt vid försäljning av dotterbolagsaktier)

Kammarrätten har även i ett annat mål prövat frågan om avdragsrätt för ingående skatt i samband med försäljning av dotterbolagsaktier. I målen gällde frågan ett s.k. aktivt holdingbolags avdragsrätt för ingående skatt på tjänster som köpts in i samband med en omstrukturering av verksamheten inom en koncern och som innefattat försäljning av aktierna i ett dotterbolag. Kammarrätten konstaterade att bolaget, till skillnad från avgörandet HFD 2017 ref. 20, inte bedriver någon annan mervärdesskattepliktig verksamhet än den som består i att tillhandahålla koncerngemensamma tjänster i förhållande till dotterbolagen. Kammarrätten uttalade att det därför saknar betydelse för bolagets avdragsrätt om aktieförsäljningen gjorts i syfte att frigöra kapital som kan användas i andra bolag i koncernen eftersom varje bolag mervärdesskatterättsligt ska bedömas för sig (KRNG 2021-12-17, mål nr 6091-19, 6092-19 och 6094-19). Skatteverket delar kammarrättens bedömning (se Skatteverkets ställningstagande Avdragsrätt för mervärdesskatt på inköp i samband med försäljning av aktier i dotterbolag).

Kan försäljning av aktier likställas med verksamhetsöverlåtelse?

EU-domstolen har i målet C-651/11, X BV utvecklat sin syn på om försäljning av aktier kan likställas med en verksamhetsöverlåtelse. I detta mål har EU-domstolen kommit fram till att en överlåtelse av 30 procent av aktierna i ett bolag, till vilket överlåtaren har tillhandahållit skattepliktiga tjänster, inte kan likställas med en verksamhetsöverlåtelse. Härefter har även Högsta förvaltningsdomstolen prövat frågan om verksamhetsöverlåtelse (HFD 2014 ref. 1).

En slutsats av EU-domstolens och Högsta förvaltningsdomstolens domar är att en försäljning av enbart aktierna i dotterbolag, till vilket skattepliktiga koncerngemensamma tjänster tillhandahållits, inte är en verksamhetsöverlåtelse i den mening som förstås i 2 kap 1 b § ML.

Nyemissionskostnader

EU-domstolen har konstaterat att kostnader för transaktioner som syftar till att förstärka ett företags kapital till förmån för dess ekonomiska verksamhet kan hänföras till företagets allmänna omkostnader. Avdragsrätt för ingående skatt föreligger därför vid inköp av tjänster i samband med nyemission och börsintroduktion (C-465/03, Kretztechnik, punkterna 36–38).

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att ett bolag hade rätt till avdrag för den ingående skatten för kostnader för nyemission av aktier och börsintroduktion. Domstolen uttalade att de kostnader bolaget haft för börsintroduktionen måste anses vara sådana allmänna omkostnader som är komponenter i priset på de skattepliktiga varor och tjänster som bolaget tillhandahåller (RR 2006-05-16, mål nr 1337-04).

Högsta förvaltningsdomstolen har även fastställt ett förhandsbesked, där Skatterättsnämnden bedömt att mervärdesskatt på ett bolags kostnader för nyemission av aktier och för utgivning av konvertibla skuldebrev var avdragsgill. Kostnaderna var avdragsgilla eftersom de ansågs vara allmänna omkostnader i verksamhet som i sin helhet medförde skattskyldighet. Kostnaderna var bl.a. tryck- och annonseringskostnader vid utgivande av prospekt och kostnader för diverse rådgivnings- och konsulttjänster i anknytning till kapitalanskaffningen. De konvertibla skuldebreven var inte s.k. personalkonvertibler. Ansökan om förhandsbesked avsåg inte heller kostnader för att omvandla skuldebreven till aktier (RÅ 2004 ref. 60).

Bolags ägandefunktion

Ingående skatt på avgifter till Stockholms fondbörs får enligt Högsta förvaltningsdomstolen anses vara sådana allmänna omkostnader som är komponenter i priset på de skattepliktiga varor och tjänster som bolaget tillhandahåller. Domstolen beviljade därför avdragsrätt för den ingående skatten (RÅ 2006 ref. 19 [I]).

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt ett bolags ingående skatt för konsultkostnader i samband med ett offentligt uppköpserbjudande vara avdragsgill. Kostnaderna, som avsåg rådgivning (bl.a. i form av värdering) till styrelsen och information till bolagets aktieägare, har av domstolen ansetts vara sådana allmänna omkostnader som är komponenter i priset på de skattepliktiga varor och tjänster som bolaget tillhandahåller (RÅ 2006 ref. 19 [II]).

Med anledning av ovanstående domar från Högsta förvaltningsdomstolen har Skatteverket bedömt att avdrag ska beviljas för ingående skatt på andra jämförbara kostnader som gäller ett bolags aktiekapital m.m. Exempel på detta är kostnader vid inlösen av aktier och nedsättning av aktiekapitalet. Avdrag ska också beviljas för framtagande av årsredovisning, genomförande av bolagsstämma, förande av aktiebok samt för kallelser och meddelanden till aktieägare och liknande åtgärder. Ett bolag har även rätt till avdrag för kostnader som gäller administration av vinstutdelning och genomförande av fondemission.

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till att ingående skatt för kostnader för administration av aktier som betalas till central värdepappersförvarare är avdragsgill (RÅ 2009 ref. 6).

Förvaltning av kommanditbolag

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där Skatterättsnämnden har uttalat sig om avdragsrätten för ingående skatt på allmänna omkostnader. I det fallet bedrev sökanden dels en verksamhet som medförde skattskyldighet, dels deltog i förvaltningen av ett kommanditbolag under sådana förhållanden att sökanden inte kunde anses omsätta några tjänster i den delen. De allmänna omkostnaderna hänförde sig såväl till den del av sökandens verksamhet som medförde skattskyldighet som till de aktiviteter som inte var omsättning av varor eller tjänster. Skatterättsnämnden uttalade, mot bakgrund av EU-domstolens praxis, att sökanden bara hade rätt till avdrag för den ingående skatt på de allmänna omkostnader som kunde kopplas till den del av verksamheten som medförde skattskyldighet. Högsta förvaltningsdomstolen instämde i Skatterättsnämndens bedömning att sökanden inte hade rätt till avdrag för ingående skatt för inköp som gällde allmänna omkostnader för deltagande i förvaltningen av kommanditbolaget (RÅ 2004 not. 6).

Kompletterande information

• Beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet.