Revision ska ske i samverkan

Vad innebär revision i samverkan?

En revision ska genomföras i samverkan med den reviderade och på ett sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten hos denne (41 kap. 6 § första stycket SFL).

Revisorn och den reviderade bör planera revisionens genomförande med hänsyn till båda parters önskemål (jfr prop. 1993/94:151 s. 166). Som ett led i samverkan ska t.ex. revisor och den reviderade komma överens om tiden och platsen för revisionen.

Att revisionen ska genomföras under samverkan innebär bl.a. att den reviderade ska medverka så att Skatteverket får den hjälp och information som behövs för att genomföra revisionen. Kravet innebär att den reviderade i skälig omfattning ska medverka vid revisionen och ställa nödvändiga resurser till förfogande så att revisionen kan genomföras inom rimlig tid.

Kravet på samverkan innebär däremot inte att den reviderade har inflytande över om revisionen ska utföras eller inte. Den reviderade har inte heller inflytande över hur själva granskningen ska utföras, d.v.s. det är revisorn som avgör vilka kontroller som ska göras och hur de ska göras. Det innebär bl.a. att det är revisorn som avgör vilka handlingar som ska granskas och om granskningen ska ske med stöd av tekniska hjälpmedel eller inte.

Som en ram för samverkan finns regler om vilka befogenheter revisorn har och vilka skyldigheter den reviderade har vid revisionen.

Om den som revideras anser att vissa handlingar inte ska granskas så finns det regler om undantag av handling från granskning.

Inte onödigt hindra verksamheten

Revisionen ska bedrivas på sådant sätt att den inte onödigt hindrar verksamheten. Det innebär att revisorn är skyldig att göra en avvägning mellan den reviderades intresse av att inte på ett skadligt sätt bli störd i verksamheten och det allmännas intresse av att kunna genomföra en effektiv kontroll. Revisorn bör vara så öppen som möjligt i kontakterna med den reviderade utan att för den skull avslöja något som är till skada för den fortsatta utredningen. Det är också viktigt att revisorn lämnar klara besked till den reviderade om vilka handlingar och upplysningar samt vilken hjälp som behövs.

Bristande samverkan

Om den reviderade inte fullgör sina skyldigheter vid revisionen så är det en brist i samverkan. Vilka skyldigheter som den reviderade har i revisionen framgår av 41 kap. 8−11 §§ SFL.

Ett exempel på bristande samverkan kan vara om revisorn inte får tillträde till verksamhetslokalerna i önskad omfattning. I en sådan situation måste en bedömning göras i det enskilda fallet om det beror på bristande samverkan eller om det finns andra orsaker. Ett utslag av bristande samverkan kan också vara om den reviderade ställer orimliga krav på att Skatteverket ska ställa sina frågor skriftligt. Vad som är rimligt får avgöras i det enskilda ärendet. Skatteverket behöver inte acceptera att exempelvis löpande frågor måste ske skriftligen eller att genomgång av rutiner eller system måste ske tillsammans med företagets företrädare.

Ett annat exempel på bristande samverkan kan vara om den reviderade anger resursbrist som en anledning för att kräva att revisionen ska utföras vissa dagar eller för att fördröja revisorns tillgång till räkenskapsmaterialet. Att den reviderade på annat sätt hindrar revisorn från att genomföra revisionen effektivt kan också vara en brist i samverkan, t.ex. då den reviderade hindrar revisorn från att ta kopior av räkenskapshandlingar eller andra handlingar. I sammanhanget kan framhållas att kostnader för kopiering inte kan läggas på den reviderade.

Om den reviderade inte har avsatt tillräckliga resurser för revisionen så innebär det en fördröjning av Skatteverkets arbete, t.ex. om det tar veckor att få fram handlingar eller upplysningar som normalt bör kunna tas fram omedelbart eller under några dagar. Vad som är tillräckliga resurser får bedömas i varje enskilt fall. Av förarbetena framgår följande:

”Generellt sett utgör inte bristande resurser ett godtagbart skäl för att inte medverka i erforderlig omfattning. Det kan inte helt undvikas att en revision innebär ett visst besvär och vissa kostnader för den reviderade. På samma sätt som det är en medborgerlig skyldighet att lämna uppgifter till ledning för beskattningen är den enskilde skyldig att i skälig omfattning medverka vid kontroll av dessa uppgifter. Samtidigt är det viktigt att revisorn uppträder korrekt och ställer rimliga krav på den reviderade innan tvångsåtgärder övervägs.” (prop. 1993/94:151 s. 166).

Vid bristande samverkan kan tvångsåtgärder behöva användas. De tvångsåtgärder som kan bli aktuella att använda är dels vitesföreläggande som regleras i 44 kap. SFL och dels bevissäkring som regleras i 45 kap. SFL.

Samverkan vid oanmäld revision

Vid en oanmäld revision överlämnas revisionsbeslutet först i samband med verkställigheten. Detta innebär inte att revisionen bedrivs med tvång utan reglerna om samverkan gäller fortfarande. När Skatteverket överlämnar revisionsbeslutet i samband med verkställigheten så är det bara tidpunkten och sättet för överlämnande av revisionsbeslutet som skiljer sig mot när den reviderade underrättas om beslutet om revision per post.

Att den oanmälda revisionen genomförs i samverkan innebär att revisorn får granska räkenskaperna och andra handlingar som rör verksamheten, men bara om den reviderade går med på detta. Den oanmälda revisionen ger heller ingen rätt för revisorn att tvinga sig till en kassainventering eller någon annan åtgärd.

Undantag från samverkan

Kravet på samverkan vid revision gäller inte om tvångs­åtgärden bevissäkring har beslutats på grund av att det finns en påtaglig risk för sabotage enligt 45 kap. 2 § SFL (41 kap. 6 § andra stycket SFL). Undantaget från samverkan avser bara den åtgärd som beslutet om bevissäkringen avser. När tvångsåtgärden är genomförd sker revisionen i samverkan igen.

Kompletterande information

Revision i den reviderades verksamhetslokaler.