Din webbläsare Internet Explorer är för gammal. För att vår webbplats ska fungera rekommenderar vi att du byter webbläsare.
Rekommenderade webbläsare
Stäng
När en person avlider i Sverige ska Skatteverket med stöd av ett dödsbevis registrera dödsfallet i folkbokföringen. Om den avlidne personen är folkbokförd ska hen avregistreras från folkbokföringen. Skatteverket registrerar även dödfödda barn som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan i folkbokföringen.
Uppdaterat denna sida
Utfärdande av dödsbevis
När en person avlider i Sverige ska en läkare utan dröjsmål (försening) utfärda ett dödsbevis (4 kap. 2 § BegrL och 15 § BegrF). Dödsbeviset ska enligt 13 § BegrF innehålla följande uppgifter:
- den avlidnes namn och personnummer, samordningsnummer eller födelsetid,
- uppgift om tid och plats för dödsfallet och
- läkarens uttalande om det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning av den döda kroppen.
Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter om vissa åtgärder i hälso- och sjukvården vid dödsfall (4 kap. 8 § BegrL och 19 § BegrF). Föreskrifterna publiceras på Socialstyrelsens hemsida (HSLF-FS 2015:15, 2016:85, 2017:5 och 2017:56).
Vid dödsfall i Sverige ska läkaren även utfärda ett intyg om dödsorsaken som därefter skickas till Socialstyrelsen (4 kap 2 och 5 §§ BegrL samt 16 § BegrF).
Dödsbevis ska lämnas till Skatteverket
Den sjukvårdsinrättning där den avlidne vårdades eller fördes till i anslutning till dödsfallet ska utan dröjsmål lämna dödsbeviset till Skatteverket. I andra fall ska dödsbeviset utan dröjsmål lämnas till Skatteverket av den läkare som utfärdat dödsbeviset (4 kap. 3 § BegrL).
Om det kan finnas skäl för en rättsmedicinsk undersökning enligt lagen (1995:832) om obduktion m.m. ska läkaren snarast möjligt anmäla dödsfallet och lämna dödsbeviset till Polismyndigheten. Skatteverket ska underrättas av Polismyndigheten om dödsfallet. När den rättsmedicinska utredningen är klar ska Polismyndigheten skicka dödsbeviset till Skatteverket tillsammans med ett tillstånd till gravsättning eller kremering (4 kap. 4 § BegrL).
Registrering av dödsfall i folkbokföringen
Efter att ett dödsbevis kommit in ska Skatteverket registrera dödsfallet i folkbokföringen. Det gäller samtliga dödsfall som inträffat i Sverige även om den avlidne inte är eller varit folkbokförd (1 § andra stycket FOL). Om den avlidne var folkbokförd vid tidpunkten för dödsfallet ska hen avregistreras från folkbokföringen (19 § FOL).
Dödsdatum i dödsbeviset
Ett dödsbevis ska innehålla tiden (dödsdatum) för dödsfallet (13 § BegrF).
Läkaren ska i dödsbeviset ange om dödsdatumet är säkert eller inte. Om dödsdatumet inte är säkert ska läkaren ange det datum när personen anträffades död. Det innebär att Skatteverket i vissa fall inte registrerar något fullständigt dödsdatum i folkbokföringen utan uppgift om månad och dag kan saknas.
Om ett dödsfall inträffar vid ett årsskifte och dödsåret inte är säkert ska den läkare som utfärdat dödsbeviset lämna kompletterande uppgifter om dödsåret.
Ändrat civilstånd och vårdnad
När en avliden person är registrerad som gift i folkbokföringen upplöses äktenskapet på grund av dödsfallet och den efterlevande makens civilstånd ändras till änka eller änkling (1 kap. 5 § ÄktB). Om makar har gemensam vårdnad om barn och den ene av dem avlider registreras den andra maken som ensam vårdnadshavare i folkbokföringen (6 kap. 9 § FB).
Nytt: 2022-02-21
Dödfödda barn
Anmälan om en dödfödd som avlidit i Sverige efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan ska göras till Skatteverket. Anmälan till Skatteverket ska normalt göras av det sjukhus eller enskilt sjukhem där barnet föds och den ska göras snarast möjligt (24 § FOL). Dödfödda barn ska inte folkbokföras (2 § FOL).
I folkbokföringsdatabasen registrerar Skatteverket det dödfödda barnets födelsetid, kön och dödsdatum samt fullständigt namn och personnummer alternativt enbart födelsetid avseende den förälder som fött barnet. Dessa uppgifter får behandlas i folkbokföringsdatabasen (1 kap. 1 § andra stycket, 1 kap. 4 § punkt 2 och 2 kap. FdbL). Det är enbart uppgifter som behövs för handläggningen av ett ärende som får behandlas i folkbokföringsdatabasen och det måste finnas tillämpliga materiella regler i lagstiftningen. Det innebär att Skatteverket saknar stöd i författning för att registrera för- och efternamn för det dödfödda barnet. Det samma gäller vid registrering av bekräftat faderskap, moderskap eller föräldraskap för barnet.
Skatteverket får i folkbokföringsdatabasen endast behandla uppgifter om en dödfödd som avlidit efter tjugoandra havandeskapsveckan (24 § fjärde stycket FOL). Det betyder att det saknas stöd i författning att behandla uppgifter om dödfödd som avlidit innan denna tidpunkt. Uppgifterna får därför inte behandlas i folkbokföringsdatabasen (1 kap. 4 § punkt 2, 2 kap. 3 och 4 §§ FdbL).
Läs mer i ställningstagandet Behandling av uppgifter i folkbokföringsdatabasen om dödfödda barn.
Tidigare:
Dödfödda barn
Med dödfött barn menas ett barn som inte har visat livstecken utanför moderlivet och som har avlidit efter utgången av den tjugoandra havandeskapsveckan. Ett dödfött barn ska inte folkbokföras (2 § FOL).
Anmälan om dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan ska göras till Skatteverket (24 § fjärde stycket FOL). I de flesta fall kommer uppgiften om ett dödfött barn från ett sjukhus eller enskilt sjukhem. Uppgiften kommer på samma blankett som används vid anmälan om födelse, men innehåller i stället uppgift om att barnet var dödfött. Både barnets och moderns personuppgifter ska framgå av anmälan.
Referenser på sidan
Lagar & förordningar
- Begravningsförordning (1990:1147) [1] [2] [3] [4] [5]
- Begravningslag (1990:1144) [1] [2] [3] [4] [5]
- Folkbokföringslag (1991:481) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]
- Föräldrabalk (1949:381) [1]
- Lag (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet [1] [2]
- Äktenskapsbalk (1987:230) [1]
Ställningstaganden
- Behandling av uppgifter i folkbokföringsdatabasen om dödfödda barn [1]
Referenser inom folkbokföring
Tillsammans gör vi samhället möjligt