Granskning av fysiska personers konton

Rapporteringspliktiga konton

Rapporteringsskyldiga finansiella institut ska granska befintliga och nya konton för att identifiera vilka konton som är rapporteringspliktiga konton. Om granskningen visar att kontot är ett rapporteringspliktigt konto ska det anses vara ett sådant ända tills kontohavaren inte längre har skatterättslig hemvist i något annat land (4 kap. 12 § IDKAL). Till skillnad från FATCA-reglerna finns här inte några beloppsgränser för när ett konto ska granskas. Detta gäller oavsett om kontot är befintligt eller nytt.

Vissa konton anses dock inte vara rapporteringspliktiga konton trots att de har identifierats som sådana (2 kap. 20 § IDKAL). Vissa andra konton har undantagits från definitionen av finansiella konton (3 kap. 2 § IDKAL). Detta innebär att de varken behöver granskas eller rapporteras.

I SFL och IDKAL används uttrycket ”annan stat eller jurisdiktion”. Med det menas en annan stat eller jurisdiktion än Sverige eller USA (2 kap. 22 § IDKAL). I stället för begreppet ”annan stat eller jurisdiktion” används här begreppet ”annat land”.

Särskilt om gruppförsäkringsavtal och grupplivränteavtal

Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut får under vissa förutsättningar som räknas upp i lagtexten betrakta ett konto som är en andel i ett gruppförsäkringsavtal med kontantvärde eller i ett grupplivränteavtal som ett konto som inte rapporteringspliktigt. Kontot är undantaget från rapporteringsplikt fram till dess att ett belopp ska betalas till den anställda eller försäkrade, eller till förmånstagaren (8 kap. 5 § första stycket IDKAL). Vad som avses med gruppförsäkringsavtal med kontantvärde och grupplivränteavtal framgår av 8 kap. 5 § andra och tredje styckena IDKAL.

Befintligt lågvärdekonto

Ett befintligt lågvärdekonto är ett konto som innehas av en eller flera fysiska personer och där saldot eller värdet på kontot inte översteg 1 000 000 US-dollar den 31 december 2015 (2 kap. 22 § IDKAL). Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut har två möjligheter att genomföra granskningen av dessa konton, antingen genom

• bostadsadresstestet, eller
• elektronisk sökning av uppgifter i databaser.

Granskningen av befintliga lågvärdekonton skulle ha genomförts senast den 31 december 2017 (punkt 3 av övergångsbestämmelserna till IDKAL).

Granskning av pensionssparkonton (IPS) och sådana pensionsförsäkringar som inte längre är undantagna av rapporteringsplikt skulle ha genomförts senast den 30 april 2020 (punkt 3 av övergångsbestämmelserna till SFS 2018:2036). Regeln är föranledd av att pensionssparkonton (IPS) och vissa pensionsförsäkringar från och med kalenderåret 2019 inte längre är undantagna från rapportering.

En vinstandelsstiftelse som är ett rapporteringspliktigt finansiellt institut skulle ha genomfört granskningen av befintliga konton senast den 31 december 2019 (punkt 4 av övergångsbestämmelserna till SFS 2018:2036). Regeln är föranledda av att vinstandelsstiftelser från och med kalenderåret 2019 inte längre är undantagna från rapporteringsskyldighet.

Bostadsadresstestet

Rapporteringsskyldiga finansiella institut får vid granskningen utgå från den bostadsadress som de har registrerad på kontohavaren. Om adressen är en aktuell bostadsadress som baseras på styrkande dokumentation, får institutet betrakta kontohavaren som en person som har hemvist i det land där adressen finns. Uppgifter i Statens personadressregister (SPAR) får användas som styrkande dokumentation. Detta innebär att om det finansiella institutet bara har registrerat en enda adress och det är en aktuell bostadsadress i Sverige hämtad från SPAR kan institutet utgå från att personen inte har hemvist i något annat land (prop. 2015/16:29 s. 182). En adress får anses vara en aktuell adress om det är den senaste adressen som registrerats i de finansiella institutets register. Adressen kan dock inte anses som aktuell om den har använts av det finansiella institutet och det som skickats till adressen kommit i retur (punkten 9 i kommentaren till avsnitt III i CRS, s. 112, 2:a utgåvan).

Grundregeln är att ett finansiellt institut ska kunna förlita sig på resultatet av ett bostadsadresstest för befintliga lågvärdekonton. Detta gäller dock inte om institutet känner till att kontohavaren utöver en svensk adress t.ex. har även en utländsk adress. Om det finansiella institutet har skäl att tro att resultatet av bostadsadresstestet inte är tillförlitligt måste de gå vidare i sin granskning och göra en elektronisk sökning av uppgifter i sina databaser (4 kap. 2 § och 8 kap. 8 § IDKAL).

Skulle omständigheterna senare förändras så att institutet har skäl att anta att uppgiften om bostadsadressen är oriktig eller otillförlitlig ska institutet inhämta ett nytt intygande med ny styrkande dokumentation från kontohavaren. Detta ska ske senast vid utgången av kalenderåret, eller annan lämplig rapporteringsperiod, från det att de förändrade omständigheterna upptäcktes. Det finansiella institutet har dock alltid minst 90 dagar på sig att hämta in uppgifterna (4 kap. 1 § IDKAL).

Elektronisk sökning av uppgifter i institutets databaser

När det rapporteringsskyldiga finansiella institutet inte kan betrakta kontohavaren som en person med hemvist i en viss stat enligt 4 kap. 1 § IDKAL, ska institutet granska den information som finns i institutets elektroniskt sökbara databaser. Institutet kan även välja att inte genomföra bostadsadresstestet och i stället genomföra den elektroniska sökningen av uppgifterna i databaserna för samtliga konton. Utgångspunkten är att ett konto ska anses vara ett rapporteringspliktigt konto i förhållande till varje land i vilket granskningen visar att någon av följande omständigheter är uppfyllda:

1. Kontohavaren har sin hemvist i landet.
2. Kontohavaren har en aktuell post-, bostads- eller boxadress i landet (prop. 2015/16:29 s. 183).
3. Kontohavaren har ett telefonnummer i landet samtidigt som telefonnummer saknas i det finansiella institutets hemvistland.
4. För andra konton än inlåningskonton finns det en stående instruktion om att överföra medel till ett konto i ett annat land.
5. En person med giltig fullmakt eller underteckningsrätt avseende kontot har adress i landet.
6. Kontohavaren har en c/o- eller poste restante-adress i landet som enda adress registrerad hos det finansiella institutet.

Om det vid sökningen framkommer en eller flera indicier (omständigheter) på att personen kan ha hemvist i ett annat land ska kontot anses vara rapporteringspliktigt om inte det finansiella institutet har eller hämtar in viss dokumentation som motsäger den eller de indicierna. Institutet ska hämta in intygande eller styrkande dokumentation enligt den granskning som ska göras enligt 4 kap. 6–7 §§ IDKAL beträffande befintliga högvärdekonton inom 90 dagar från det att institutet identifierade omständigheterna. Intygande behöver dock inte hämtas in om institutet redan har tillgång till den relevanta informationen (4 kap. 2–3 §§ IDKAL).

Om det inte framkommer några indicier enligt punkt 1–6 vid den elektroniska sökningen behöver inte det finansiella institutet genomföra någon ytterligare granskning av kontot. Detta gäller fram till dess att förhållanden ändras eller till dess att kontot blir ett högvärdekonto eftersom det finns andra krav på granskningen av ett sådant konto (prop. 2015/16:29 s. 78).

Rapporteringsskyldiga finansiella institut måste bevaka sina elektroniska register för att upptäcka förändringar i de uppgifter som krävs för granskningen.

Av CRS och kommentaren till CRS framgår att ett konto inte behöver betraktas som ett rapporteringspliktigt konto trots att det framkommit indikationer på hemvist i ett annat land. Detta gäller under förutsättning att den eller de indikationer som framkommit läks med viss specifik dokumentation (CRS section III B 4 och 6, kommentaren CRS section III B 2 p 16). Det rapporteringsskyldiga finansiella institutet får välja om det ska betrakta ett sådant konto som ett rapporteringspliktigt konto eller först tillämpa punkterna i sektion III B.6 för att därefter bedöma om kontot är ett rapporteringspliktigt konto. Den svenska lagstiftningen är dock utformat på så sätt att ett konto är rapporteringspliktigt endast om det finns en tydlig indikation på att kontohavaren har hemvist i ett annat land. För att minimera de situationer då ett konto är att anse som rapporteringspliktigt, trots att kontohavaren inte har faktisk skatterättslig hemvist i ett annat land, är det obligatoriskt för de rapporteringsskyldiga finansiella instituten att inte behandla ett konto som rapporteringspliktigt om de har tillgång till eller kan inhämta sådan relevant motsägande dokumentation som anges i 4 kap. 7 § IDKAL (prop. 2015/16:29 sid 79).

Odokumenterat lågvärdekonto

Det finns inget uttryckligt legalt krav på att ett finansiellt institut ska upprepa granskningen av ett odokumenterat lågvärdekonto fram till dess att kontot inte är ett odokumenterat konto längre. Det kan dock ligga i institutens intresse att återkommande försöka få in dokumentation om sådana konton. Enligt lagens förarbeten kan antalet odokumenterade konton ha betydelse för Skatteverkets granskning av om ett institut uppfyller sina skyldigheter (prop. 2015/16:29 s. 141 och 186).

Lågvärdekonto där saldot senare överstiger 1 000 000 US-dollar

Skulle saldot eller värdet på ett befintligt lågvärdekonto överstiga 1 000 000 US-dollar vid utgången av 2016 eller ett senare kalenderår, ska det finansiella institutet granska kontot enligt bestämmelserna för befintliga högvärdekonton i 4 kap. 5–11 §§ IDKAL. Den granskningen ska genomföras senast under det kalenderår som följer efter utgången av det kalenderår då saldot första gången översteg beloppsgränsen (4 kap. 4 § IDKAL). Detta innebär att om ett konto har ett saldo på 850 000 US-dollar vid utgången av år 2015 och vid utgången av år 2021 uppgår saldot för första gången till ett belopp överstigande 1 000 000 US-dollar, ska kontot granskas enligt bestämmelserna för högvärdekonton senast under år 2022.

Särskilt om förmånstagare av dödsfallsförmån

Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut får utgå från att en fysisk person inte har hemvist i något annat land om personen mottar en dödsfallsförmån i enlighet med

• ett försäkringsavtal med kontantvärde, eller
• ett livränteavtal (8 kap. 4 § IDKAL).

Personen ska vara förmånstagare men inte försäkringstagare.

Detta gäller dock bara om institutet inte känner till eller har skäl att anta att förmånstagaren har hemvist i något annat land. Om det finns skäl att anta att förmånstagaren har hemvist i en annan stat eller jurisdiktion, ska 4 kap. 1-4 och 7 §§ tillämpas med avseende på försäkringsavtalet eller livränteavtalet.

Ett institut har skäl att anta att en förmånstagare har hemvist i ett annat land om det finns indicier enligt 4 kap. 2 § första stycket IDKAL bland den information om förmånstagaren som institutet har tillgång till (prop. 2015/16:29 s. 202).

Befintligt högvärdekonto

Ett befintligt högvärdekonto är ett konto som innehas av en eller flera fysiska personer och där saldot eller värdet på kontot översteg 1 000 000 US-dollar den 31 december 2015 eller vid utgången av ett senare kalenderår (2 kap. 22 § IDKAL). Vid beräkning av gränsvärden ska som huvudregel saldo eller värde för samtliga konton som personen har hos det rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller hos närstående finansiella institut läggas samman.

Även vid granskning av ett befintligt högvärdekonto ska det rapporteringsskyldiga finansiella institutet börja med att granska den information som finns i de elektroniskt sökbara databaserna som institutet har (4 kap. 5 § IDKAL). Om informationen i dessa databaser inte är tillräckliga för att bedöma om det finns indicier enligt 4 kap. 2 § första stycket 1–6 IDKAL ska institutet även söka efter sådan information i huvudkundregistret och i pappersarkiv (prop. 2015/16:29 s. 184). Den elektroniskt sökbara informationen anses vara tillräcklig om institutets databaser innehåller fält för och fångar upp de indicier som framgår av 4 kap. 2 § första stycket IDKAL (prop. 2015/16:29 s. 184–185).

Om informationen inte heller finns i huvudkundregistret ska institutet även söka efter uppgifter bland följande handlingar som har kopplingar till kontot:

• Den senast inhämtade styrkande dokumentationen avseende kontot, som avses i 8 kap. 7 § IDKAL.
• Det senaste avtalet eller annan dokumentation avseende öppnandet av kontot.
• Den senaste dokumentation som hämtats in med stöd av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detsamma gäller dokumentation som inhämtats för att uppfylla någon annan lagstiftning.
• Gällande fullmakter eller handlingar avseende underteckningsrätt.
• Gällande stående instruktioner om att överföra medel från andra konton än inlåningskonton (4 kap. 6 § IDKAL).

Handlingarna som inte är elektroniskt sökbara ska institutet ha hämtat in under de senaste fem åren.

Om det finansiella institutet hittar en eller flera av de indicier som räknas upp i 4 kap. 2 § första stycket 1–6 IDKAL vid granskningen blir kontot rapporteringspliktigt om inte institutet har eller får in uppgifter som visar att indicierna inte innebär att kontohavaren har skatterättslig hemvist i det landet som indiciet pekar mot. De uppgifter som krävs är enligt huvudregeln både

1. ett intygande från kontohavaren om att hen bara har skatterättslig hemvist i Sverige eller USA, och
2. styrkande dokumentation som visar att kontohavaren inte har skatterättslig hemvist i det land som indikationen pekar mot.

Om indiciet gäller att det finns en giltig fullmakt eller underteckningsrätt för en person som har adress i ett annat land räcker det med antingen ett intygande enligt A. eller styrkande dokumentation enligt B.

Om det finansiella institutet inte får tillgång till intygandet respektive den styrkande dokumentationen inom 90 dagar från det att indiciet framkom, ska kontot anses vara ett rapporteringspliktigt konto (4 kap. 7 § IDKAL).

Granskningen enligt 4 kap. 5–7 §§ IDKAL behöver bara göras en gång per konto så länge inte omständigheterna förändras eller kontot betraktas som ett odokumenterat konto.

Granskningen av befintliga högvärdekonton skulle ha genomförts senast den 31 december 2016. Ett konto ska anses vara rapporteringspliktigt från och med det kalenderår då det har identifierats som ett rapporteringspliktigt konto (punkt 2 av övergångsbestämmelserna till IDKAL).

Granskning av pensionssparkonton (IPS) och sådana pensionsförsäkringar som inte längre är undantagna av rapporteringsplikt ska vara klar senast den 30 april 2020 (punkt 3 av övergångsbestämmelserna till SFS 2018:2036). Regeln är föranledd av att pensionssparkonton (IPS) och vissa pensionsförsäkringar från och med kalenderåret 2019 inte längre är undantagna från rapportering.

En vinstandelsstiftelse som är ett rapporteringspliktigt finansiellt institut ska ha genomfört granskningen av befintliga konton senast den 31 december 2019 (punkt 4 av övergångsbestämmelserna till SFS 2018:2036). Regeln är föranledda av att vinstandelsstiftelser från och med kalenderåret 2019 inte längre är undantagna från rapporteringsskyldighet.

Läs ovan om förmånstagare av dödsfallsförmån i enlighet med ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal.

Tjänsteman med särskilt ansvar för kundkontakter

Om det finns en tjänsteman som har särskilt ansvar för kontakterna med kontohavaren och denna tjänsteman har eller får kännedom om att kontohavaren har skatterättslig hemvist i ett annat land ska kontot anses vara ett rapporteringspliktigt konto. Detta gäller även om det inte framkommit några omständigheter som visar detta vid den andra granskningen av kontot (4 kap. 9 § IDKAL).

Det finansiella institutet måste ha sådana processer och rutiner så att en tjänsteman kan upptäcka om och när omständigheterna ändras på ett sådant sätt att kontot blir rapporteringspliktigt och att sådana ändrade omständigheter beaktas vid granskningen (prop. 2018/19:9 s. 57).

Odokumenterat högvärdekonto

Om det enda indicium som framkommit vid granskningen av ett konto är en c/o- eller en poste restante-adress ska det finansiella institutet kontakta kontohavaren.

Institutet ska begära in ett intygande från kontohavaren eller styrkande dokumentation som fastställer personens skatterättsliga hemvist. Om institutet inte får in något intygande eller styrkande dokumentation inom 90 dagar från det att institutet kontaktat kontohavaren ska kontot anses vara ett odokumenterat konto (4 kap. 11 § IDKAL).

Det finansiella institutet ska upprepa granskningen för odokumenterade konton en gång per år till dess att kontot inte längre är ett odokumenterat konto (4 kap. 8 § IDKAL).

Befintliga konton får granskas enligt reglerna för nya konton

Ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut får tillämpa reglerna för granskning av nya konton även för granskning av befintliga konton. Det finansiella institutet har även möjlighet att genomföra granskningen av lågvärdekonton enligt reglerna som gäller för granskning av högvärdekonton (8 kap. 6 § IDKAL).

När granskning av befintliga lågvärdekonton sker enligt bestämmelserna för befintliga högvärdekonton ska tidsfristerna som gäller vid granskningen av lågvärdekonton enligt bestämmelserna i 4 kap. 1–4 och 7 §§ gälla även i dessa fall (8 kap. 6 § IDKAL). Granskningen av befintliga lågvärdekonton skulle ha genomförts senast den 31 december 2017 och granskningen av befintliga högvärdekonton skulle ha genomförts senast den 31 december 2016 (punkt 3 och 4 av övergångsbestämmelserna till IDKAL samt prop. 2015/16:29 s. 203).

Sammanfattning över indicier och hur dessa kan läkas

Tabellen visar en sammanställning av vilka indicier som kan läkas på vilket sätt, när institutet måste ha uppgifterna och vad som händer om läkning inte sker.

Nya konton

När en fysisk person öppnar ett konto hos ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut ska institutet inhämta ett intygande från personen.

En lagändring har skett och för konton som öppnas efter den 31 december 2018 gäller att intygandet ska inhämtas innan kontot öppnas (5 kap. 1 § och 7 kap. 2 § IDKAL) (öb p 2 till SFS 2018:2036).

Nya regler har tillkommit från och med den 1 januari 2019 som innebär att pensionssparkonton (IPS) och vissa pensionsförsäkringar inte längre är undantagna från rapportering. För ett sådant konto som inte längre är undantaget från rapportering och som är öppnat efter den 31 december 2015 ska ett intygande inhämtas senast den 30 april 2020 (punkt 3 av övergångsbestämmelserna till SFS 2018:2036).

I intygandet ska personen uppge i vilket eller vilka länder som hen har sin skatterättsliga hemvist (5 kap. 1 § IDKAL). Om personen har skatterättslig hemvist i något annat land ska institutet även hämta in uppgifter om personens skatteregistreringsnummer i respektive hemvistland samt personens födelsedatum. Det finansiella institutet kan välja att begära in dessa uppgifter redan i det första intygandet. Ett konto är rapporteringspliktigt om intygandet visar att kontohavaren har hemvist i ett eller flera andra länder (5 kap. 3 § IDKAL).

Det rapporteringsskyldiga finansiella institutet har en utredningsskyldighet och måste göra en rimlighetsbedömning av riktigheten i inlämnade uppgifter. Om motstridiga uppgifter framkommer ska institutet gå vidare i sin utredning (prop. 2015/16:29 sid 83-84 samt punkt 2, 22 och 24 i kommentaren till avsnitt IV, CRS).

Exempel: motstridiga uppgifter

Om en kund öppnar ett konto och uppger i ett intygande att den skatterättsliga hemvisten är i Sverige men samtidigt uppger en adress i Tyskland måste institutet gå vidare i sin granskning. Institutet bör kontakta kunden och t.ex. be kunden komma in med något av följande:

• Ett nytt intygande där det framgår att kunden även har skatterättslig hemvist i Tyskland.
• En rimlig förklaring till varför kunden har en adress i Tyskland utan att ha skatterättslig hemvist där. Denna förklaring bör styrkas med lämplig dokumentation. Om exempelvis anledningen till adressen är att kunden ska studera en termin i Tyskland bör kunden t.ex. även skicka in antagningsbesked där det framgår vilken tidsperiod studierna omfattar. Om personen inte vet vad som gäller för att ha skatterättslig hemvist i Tyskland kan det finansiella institutet gå in på OECD:s webbsida och läsa vad som krävs eller hänvisa sin kund till denna sida.

Flera konton öppnas under kort tid

Det kan förekomma att en kund öppnar flera nya konton under en mycket kort tid, ibland t.o.m. under samma dag. Ibland kan ett konto öppnas som ett led i att ett annat konto öppnas d.v.s. det är mer fråga om en teknikalitet att det senare kontot öppnas. Frågan är om det finansiella institutet måste kräva in ett nytt intygande för varje nytt konto som öppnats eller om det finns fall där institutet kan förlita sig på ett tidigare inlämnat intyg.

Huvudregeln är att det finansiella institutet ska hämta in ett nytt intygande för varje nytt konto som öppnas. Det är dock Skatteverkets uppfattning att om en kund öppnar ett antal konton under en mycket kort tid kan det finansiella institutet förlita sig på det intyg som det har fått in i samband med att det första kontot öppnades. Detsamma gäller om ett konto öppnas på grund av ett annat konto. Till exempel om en kund öppnar ett depåkonto och det finansiella institutet även måste öppna ett inlåningskonto för att kunna ta ut och sätta in kontanta likvider som hör till depåkontot. Detta gäller under förutsättning att det rapporteringsskyldig finansiella institutet inte vet eller har anledning att tro att intygandet inte stämmer.

Nytt intygande

Om det finansiella institutet har eller får tillgång till ytterligare information som innebär att det finns skäl att anta att ett intygande inte är tillförlitligt ska institutet hämta in ett nytt intygande från kontohavaren. Institutet måste sen bedöma om detta nya intygande är tillförlitligt. Det kan också innebära att uppgifter om skatteregistreringsnummer och födelsedatum måste inhämtas i ett nytt intygande efter det att kontot har öppnats (5 kap. 2 och 4 §§ IDKAL). Att ett intygande inte längre är tillförlitligt kan bero på att institutet har fått reda på att vissa omständigheter har förändrats. Det kan också bero på uppgifter i annan information som institutet har hämtat in i samband med att kontot öppnades. Exempel på detta är information eller dokumentation som inhämtats enligt lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (prop. 2015/16:29 s. 188–189).

Om institutet inte kan få uppgifterna i det ursprungliga intygandet bekräftade eller få in ett nytt intygande inom 90 dagar ska institutet anse att kontohavaren har hemvist i det land där kontohavaren intygade att hen hade hemvist i det ursprungliga intygandet och i det land där kontohavaren kan ha sin hemvist enligt de förändrade omständigheterna (punkt 15 i kommentaren till avsnitt IV CRS, s. 131, 2:a utgåvan).

Ett nytt konto kan aldrig rapporteras som ett odokumenterat konto (prop. 2015/16:29 s. 85).

Nya konton får granskas som befintliga konton

Om en kontohavare vill öppna ett nytt konto hos ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut får institutet i vissa fall granska kontot enligt bestämmelserna i 4 kap. IDKAL som gäller för befintliga konton (5 kap. 5 § IDKAL).

Kontohavaren ska redan ha ett eller flera befintliga konton hos det rapporteringsskyldiga finansiella institutet eller hos en närstående enhet till det finansiella institutet. Om det befintliga kontot finns hos en närstående enhet måste denna vara en närstående enhet i Sverige.

Kontohavarens nya och befintliga kontons saldon eller värden ska räknas samman när det finansiella institutet beräknar saldon eller värden enligt bestämmelserna i 4–8 kap. IDKAL.

Det rapporteringsskyldiga finansiella institutet får använda intyganden och annan dokumentation som institutet har hämtat in eller har tillgång till vid granskning av samtliga kontohavarens konton. För att ett nytt konto ska få granskas som ett befintligt konto måste dock det finansiella institutet ha uppfyllt kraven enligt lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism för kontohavarens befintliga konton. När kontohavaren öppnar det nya kontot får det inte heller medföra att hen måste tillhandahålla nya, ytterligare eller ändrade kunduppgifter av andra skäl än för att institutet ska uppfylla kraven enligt IDKAL.

Om något av de konton som kontohavaren har hos institutet eller hos det närstående institutet är ett rapporteringspliktigt konto ska samtliga konton som personen innehar anses vara rapporteringspliktiga konton (5 kap. 5 § IDKAL).

Förändrade omständigheter

Om omständigheterna förändras så behöver vanligtvis det rapporteringsskyldiga finansiella institutet hämta in ett nytt intygande och ny styrkande dokumentation för att avgöra i vilka länder kontohavaren har sin skatterättsliga hemvist. Det finansiella institutet måste ha processer och rutiner för att kunna upptäcka när nya omständigheter tillkommer efter den inledande granskningen som kan innebära att ett konto blir ett rapporteringspliktigt konto (4 kap. 2 § andra stycket och 10 § IDKAL, prop. 2015/16:29 s. 186). Det kan t.ex. gälla uppgifter i såväl de elektroniskt sökbara databaserna som i huvudkundregister och i pappersarkiv.

Om förändringen innebär att kontot blir ett rapporteringspliktigt konto ska det anses vara ett sådant från och med det kalenderår då förändringen inträffar (4 kap. 2 § tredje stycket och 10 § IDKAL samt prop. 2015/16:29 s. 186).

Ändrade förhållanden är varje förändring eller tillägg av uppgifter avseende ett konto om detta påverkar kontohavarens status eller konto. Detsamma gäller om förändringen eller tillägget avser ett annat konto som är knutet till det kontot (prop. 2015/16:29 s. 182)(punkten 17 i kommentaren till avsnitt III i CRS, s.116, 2:a utgåvan).

Har det rapporteringsskyldiga finansiella institutet uppmärksammat en förändrad omständighet avseende en kontohavare ska institutet med hjälp av intygande och styrkande dokumentation försöka fastställa kontohavarens hemvist. Det finansiella institutet har därmed en skyldighet att göra en rimlighetsbedömning av de aktuella uppgifterna som tillhandahålls av kontohavaren. Om det råder tveksamheter t.ex. till följd av att uppgifterna i ett intygande inte stämmer med andra uppgifter som institutet har om kontohavaren är det Skatteverkets uppfattning att det finansiella institutet måste gå vidare i sin utredning av kundens hemvist.

Exempel: Om ett finansiellt institut har uppgift om en utländsk adress till kontohavaren kan inte institutet enbart förlita sig på ett nytt intygande där kontohavaren uppger Sverige som hemvistland. Ett svenskt pass eller en svensk id-handling är inte tillräckligt som styrkande dokumentation i detta fall. Kontohavaren måste även komma in med ett intyg om bosättning utfärdad av behörigt myndighetsorgan som styrker uppgiften om att den skatterättsliga hemvisten är i Sverige. Alternativt kan istället en godtagbar förklaring till varför den utländska adressen inte innebär att kontohavarens hemvist är i det landet accepteras. Till det senare ska även bifogas dokument som styrker förklaringen.

Sekretessmarkering i SPAR

Om en granskning har gjorts enligt 4 kap. 1 § IDKAL (bostadsadresstestet) och omständigheterna förändras så att det finns skäl att anta att den styrkande dokumentationen som bostadsadresstestet baseras på är oriktig eller otillförlitlig, ska det rapporteringsskyldiga finansiella institutet inhämta intygande och ny styrkande dokumentation från kontohavaren. Om kontohavaren inte kommer in med detta ska det finansiella institutet granska kontot vidare enligt bl.a. 4 kap. 2–11 §§ IDKAL.

Att en adressuppgift tas bort från SPAR och sekretessmarkeras är en sådan förändrad omständighet som leder till att det finansiella institutet ska inhämta ett intygande och ny styrkande dokumentation från kontohavaren. Om kontohavaren inte lämnar detta ska institutet i stället granska kontot enligt 4 kap. 2 § IDKAL.

Om det saknas aktuella adressuppgifter till kunden och det finansiella institutet har uppgifter om att posten ska skickas via Skatteverkets postförmedling, får detta enligt Skatteverket jämställas med en c/o adress eller poste restante-adress som det bl.a. står om i 4 kap. 2 § punkt 6 IDKAL.

Framkommer det ingen annan omständighet vid granskningen ska kontot enligt Skatteverket rapporteras som ett odokumenterat konto (4 kap. 3 och 11 §§ IDKAL).

När upphör ett konto att vara ett rapporteringspliktigt konto?

Om ett konto har identifierats som ett rapporteringspliktigt konto ska det anses vara ett sådant ända till dess att kontohavaren inte längre har skatterättslig hemvist i något annat land (4 kap. 2 § fjärde stycket och 4 kap. 12 § IDKAL). Detta kan bero på att det finansiella institutet får ny information eller dokumentation som visar att kontohavaren inte har hemvist i någon annat land trots att det har funnits indikationer på det. Ett konto som har bedömts vara ett rapporteringspliktigt konto ska nämligen inte längre anses vara det om det finansiella institutet senare får tillgång till sådan dokumentation som krävs (4 kap. 7 § IDKAL). Detta innebär att en kontohavare även senare kan läka kontots rapporteringsplikt genom att lämna in relevant dokumentation till det finansiella institutet (prop. 2015/16:29 s. 185). Det kan också vara så att kontohavaren tidigare har haft hemvist i något annat land men att detta har upphört. I ett sådant fall ska kontot anses ha varit ett rapporteringspliktigt konto fram till dess att kontohavaren upphör att ha hemvist i det andra landet (prop. 2015/16:29 s. 187).

Det framgår varken av lagtext eller av lagens förarbeten hur ett rapporteringspliktigt konto ska rapporteras det år som kontohavaren upphör att ha skatterättslig hemvist i ett annat land. Skatteverkets uppfattning är att ett konto inte ska rapporteras alls avseende uppgifter under det år som en fysisk person upphör att ha skatterättslig hemvist i något annat land (kommentaren till CRS, commentary on section II, paragraph A through C p. 2–3). Detta gäller även för de försäljningar som sker och den avkastning som tillgodoräknas eller betalas ut under året innan personen t.ex. flyttar hem.

Om däremot kontohavaren avslutar ett rapporteringspliktigt konto under den tid som hen har skatterättslig hemvist i ett annat land ska kontot rapporteras. Kontot ska då rapporteras som ett avslutat konto (kommentaren till CRS, commentary on section II, paragraph A through C p. 3).

Exempel: rapportering när skatterättslig hemvist i annat land upphör

Therese flyttade till Frankrike år 2 och har haft skatterättslig hemvist där. Den 24 mars år 4 flyttar hon hem till Sverige och hon anses inte längre ha någon skatterättslig hemvist i Frankrike. Det finansiella institutet ska inte lämna några kontrolluppgifter enligt 22 b kap. SFL avseende år 4 (som lämnas in under år 5). Däremot ska institutet lämna kontrolluppgifter enligt 17–22 kap. SFL.