OBS: Detta är utgåva 2022.3. Sidan är avslutad 2022.

När ett barn som har kommit till genom ett surrogatarrangemang flyttar till Sverige kan Skatteverket registrera uppgifter om vem eller vilka som är barnets rättsliga föräldrar i folkbokföringen.

Nytt: 2022-02-02

Sidan har arbetats om så att det tydligt framgår vad som är gällande rätt.

Vad är ett surrogatarrangemang?

Ett surrogatarrangemang innebär att en eller två personer (de tilltänkta rättsliga föräldrarna) anlitar en person (surrogatmodern) för att genomgå en graviditet som de själva inte vill eller kan genomgå. I arrangemanget är surrogatmodern inte tilltänkt som rättslig förälder.

Det vanligaste är att arrangemanget sker mot betalning, och att surrogatmodern inte har någon genetisk koppling till barnet (SOU 2021:56 s. 149).

Surrogatarrangemang är inte tillåtet att genomföra inom den svenska hälso- och sjukvården.

När ett barn som tillkommit genom ett surrogatarrangemang flyttar till Sverige aktualiseras här frågan om vem eller vilka personer som är barnets rättsliga föräldrar, men även frågor om vårdnad och barnets medborgarskap.

Föräldraskap för den som fött barnet

I Sverige saknas bestämmelser om erkännande av föräldraskap som fastställts i utlandet för den person som fött barnet. Därmed tillämpas svensk rätt när sådant föräldraskap ska fastställas. Detta innebär att den som fött barnet ska anses vara barnets rättsliga förälder, även i de fall där barnet tillkommit med surrogatarrangemang.

Föräldraskap för en person som inte fött barnet

Om surrogatmodern är eller har varit gift gäller bestämmelserna om presumtion för faderskap på samma sätt som i övriga fall.

Förutsättningarna för att en annan person som inte fött barnet ska fastställas som förälder, eller om en utländsk fastställelse kan anses gälla i Sverige, skiljer sig åt beroende på bland annat om personen är kvinna (moderskap) eller man (faderskap).

Moderskap

Svensk rätt saknar bestämmelser om fastställelse av moderskap när ett barn tillkommit genom surrogatarrangemang och om erkännande av utländska fastställelser av moderskap. Utgångspunkten är att erkännande inte kan ske utan uttryckligt lagstöd.

Högsta domstolen har emellertid i rättsfallen NJA 2019 s. 504 respektive NJA 2019 s. 969 beslutat att erkänna ett utländskt avgörande om moderskap för en kvinna som inte fött barnet. Båda fallen rörde en situation där en kvinna i ett utländskt avgörande fastställts som mor till ett barn efter ett surrogatarrangemang i utlandet. Rättsfallen innebär inte att det finns en generell rätt att få en utländsk dom om fastställt moderskap efter ett surrogatarrangemang erkänd i Sverige. Högsta domstolen understryker att utgångspunkten i svensk rätt fortfarande är att utländska domar inte kan erkännas utan uttryckligt stöd i lag. Erkännande kan dock i undantagsfall ändå komma i fråga om det är nödvändigt för att tillgodose barnets rätt till privatliv och identitet samt för att uppfylla principen om barnets bästa. För att erkännande ska vara nödvändigt krävs att barnet har etablerat en faktisk familjerelation till den utpekade modern och att barnets rätt inte kan tillgodoses på något annat sätt som är lämpligare och förenligt med barnets bästa.

Erkännande av utländska domar om fastställt moderskap kommer normalt inte att bli aktuellt inom ramen för folkbokföringsverksamheten. Detta med hänsyn till att handläggningen endast är av summarisk karaktär. Bedömningar av frågor som sammanhänger med barnets bästa görs lämpligen av domstol.

Faderskap

Om det finns en far genom presumtion för barnet kan sådant faderskap under vissa omständigheter hävas genom en tredjemansbekräftelse under medverkan av svensk socialnämnd eller genom ett svenskt eller utländskt domstolsavgörande.

Faderskap för en annan man än surrogatförälderns make kan under vissa omständigheter fastställas genom bekräftelse i Sverige eller genom ett avgörande i svensk domstol. Utländska fastställelser kan under vissa förutsättningar anses som gällande i Sverige.

Bekräftelse av faderskap i Sverige

Ett faderskap kan, enligt 3 a § första stycket IFL, fastställas genom bekräftelse av faderskapet under medverkan av en svensk socialnämnd om

  • barnet har sin hemvist utomlands,
  • fastställelsen avser en man som har sin hemvist i Sverige,
  • det påstås att barnet har tillkommit med mannens spermier, och
  • barnet inte har några andra rättsliga föräldrar i hemvistlandet än mannen och hans make, registrerade partner eller sambo.

Svensk lag ska tillämpas vid fastställande av faderskap enligt ovan (3 a § tredje stycket IFL). Detta innebär bland annat att om surrogatmodern är gift med en man, ska hennes make anses som barnets far. Det är då fråga om en bekräftelse som enligt 1 kap. 2 § andra stycket och 4 § FB måste godkännas av både surrogatmodern och hennes make, så kallad tredjemansbekräftelse (prop. 2017/18:155 s. 76). En tredjemansbekräftelse innebär att faderskapet genom bekräftelsen fastställs samtidigt som det hävs avseende maken.

Fastställelse respektive hävande av faderskap vid svensk domstol

En talan vid svensk domstol om fastställande av faderskap för ett barn som har sin hemvist utomlands kan, i enlighet med 5 § andra stycket IFL, väckas vid svensk domstol och ska prövas enligt svensk lag om

  • fastställelsen avser en man som har sin hemvist i Sverige,
  • det påstås att barnet har tillkommit med mannens spermier, och
  • barnet inte har några andra rättsliga föräldrar i hemvistlandet än mannen och hans make, registrerade partner eller sambo.

Frågan om huruvida ett faderskap genom presumtion enligt 2 § IFL ska anses hävt genom en fastställelse enligt ovan ska bedömas enligt svensk lag (5 § tredje stycket IFL).

Om en talan om fastställelse förs enligt 5 § andra stycket IFL får en talan om hävande av ett presumerat faderskap enligt 1 kap. 1 § FB tas upp i svensk domstol (5 a § första stycket IFL).

Adoption, vårdnad, medborgarskap och folkbokföring vid flytt till Sverige

Det finns inga särskilda bestämmelser i lag eller andra författningar som gäller för situationer där surrogatarrangemang förekommit i andra frågor än vad som framgår ovan. Detta innebär att samma regler ska tillämpas som gäller i övrigt avseende till exempel adoption, vårdnad, medborgarskap och folkbokföring vid flytt till Sverige.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 2019 s. 504 [1]
  • NJA 2019 s. 969 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2017/18:155 Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap [1]

Övrigt

  • SOU 2021:56 Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall [1]