OBS: Detta är utgåva 2022.3. Visa senaste utgåvan.

Ett barn har oftast en eller två vårdnadshavare, normalt barnets båda föräldrar eller en av föräldrarna. Vårdnadshavaren ansvarar för barnets personliga förhållanden och företräder barnet i personliga angelägenheter.

Nytt: 2022-02-03

Sidan har skrivits om för att bli tydligare. Med anledning av detta bör den läsas om i sin helhet.

Vårdnad enligt svensk lag

Vårdnad är ett juridiskt begrepp som innefattar rätt och skyldighet att besluta i ett barns personliga angelägenheter (6 kap. 11 § FB). Den som har vårdnaden om ett barn ansvarar för barnets personliga förhållanden och ska se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och god fostran blir tillgodosedda (6 kap. 2 § FB). Det är också vårdnadshavaren som företräder barnet vid kontakt med exempelvis myndigheter.

Ett barn står från födelsen alltid under någons vårdnad. Enligt svenska vårdnadsbestämmelser är det normalt båda eller en av föräldrarna som är vårdnadshavare. Genom avgörande från domstol kan vårdnaden för barnet i stället överlämnas till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller till en tillfällig vårdnadshavare (6 kap. 2 § första stycket FB). Läs mer under Hur uppstår och ändras vårdnad i Sverige?/Dom eller beslut.

Ett barn ska inte ha fler än två vårdnadshavare enligt svenska vårdnadsbestämmelser. Vårdnaden om ett barn upphör när barnet fyller 18 år. Registreringen av vem eller vilka som är ett barns vårdnadshavare avslutas automatiskt i folkbokföringsdatabasen på barnets 18-årsdag

Det i lagen använda begreppet vårdnad bör skiljas från den rent faktiska vården om ett barn. Med vårdnad avses det juridiska ansvaret för barnets person. Normalt ansvarar en vårdnadshavare också för den faktiska vården om barnet, men om föräldrarna inte bor tillsammans kan den faktiska vården – även om båda föräldrarna är vårdnadshavare i rättslig mening – komma att ligga huvudsakligen hos den ena av dem. Vårdnadshavaren kan också lämna den faktiska vården till en annan person, till exempel ett familjehem, utan att det medför någon ändring i vårdnadshavarens rätt att bestämma för barnet. I en sådan situation är det fortfarande vårdnadshavaren och inte familjehemsföräldrarna som exempelvis ska anmäla en flytt eller en namnändring för barnet (6 kap. 1 och 2 §§ FB).

Förmyndarskap

I folkbokföringsdatabasen registreras inte uppgifter om förmyndare. Den som är förmyndare för ett barn förvaltar barnets egendom och företräder barnet i ekonomiska angelägenheter. Normalt är föräldrarna både vårdnadshavare och förmyndare.

Regler om vårdnad finns i 6 kap. FB och regler om förmyndarskap finns i 10 kap. FB, 12 kap. FB och 13 kap. FB.

Gemensam vårdnad innebär att vårdnadshavarna företräder barnet tillsammans

Om ett barn har två vårdnadshavare ska de tillsammans utöva bestämmanderätten över barnet (6 kap. 13 § första stycket FB). Den ena av vårdnadshavarna kan inte ensam företräda barnet, utan de måste fatta gemensamma beslut och företräda barnet tillsammans. Av detta följer att båda vårdnadshavarna måste underteckna exempelvis en anmälan om barns flyttning. Ett beslut om barns folkbokföring kan dock överklagas av enbart en av vårdnadshavarna.

Om den ena vårdnadshavaren är frånvarande, sjuk eller av någon annan orsak förhindrad att fatta ett beslut som rör barnet får den andre vårdnadshavaren ensam fatta beslutet om det inte kan skjutas upp utan besvär. En vårdnadshavare får däremot inte ensam fatta några beslut av ingripande betydelse för barnets framtid, om det inte är uppenbart att barnets bästa kräver det (6 kap. 13 § andra stycket FB).

Läs mer om hur vårdnad uppstår och ändras i Sverige på sidan Hur uppstår och ändras vårdnad i Sverige.

Vårdnad enligt utländsk lag

Skatteverket behöver ofta ta ställning till om ett utländskt vårdnadsförhållande gäller i Sverige, till exempel vid registrering i folkbokföringsdatabasen av ett vårdnadsförhållande som har uppstått automatiskt enligt utländsk lag, vid registrering av ett utländskt vårdnadsavgörande och vid bedömning av vem som är behörig att företräda barnet i ett ärende där barnet är part.

En första förutsättning för att ett utländskt vårdnadsförhållande ska gälla i Sverige är att vårdnadshavaren har rätt att företräda barnet i juridiska frågor, exempelvis vid kontakt med myndigheter.

För att kunna bedöma om ett utländskt vårdnadsförhållande innefattar rätten att företräda barnet i juridiska frågor måste Skatteverket först kontrollera lagstiftningen i barnets hemviststat eller tidigare hemviststat. Inom EU finns t.ex. ett rättsligt nätverk där respektive medlemsstat har lämnat en kortfattad beskrivning av landets nationella lagstiftning (https://e-justice.europa.eu/ under Lagstiftning och rättspraxis > Nationell lagstiftning).

Läs mer om prövningen av utländska vårdnadsförhållanden på sidan Internationella förhållanden

Referenser på sidan

Lagar & förordningar