Yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet

Yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, förbrukning för drift av vissa motordrivna fordon

Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE (högbeskattad olja) förbrukas för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 1 930 kr per kubikmeter om det förbrukas i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet (6 a kap. 2 a § första stycket 1 LSE).

Ingen befrielse medges för energiskatten.

Bestämmelserna gäller även för skepp och vissa båtar. Information om denna skattebefrielse finns under Skepp och båtar.

När förbrukaren själv är skattskyldig för bränslet åstadkoms skattebefrielsen genom avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 2 LSE. När förbrukaren inte är skattskyldig för bränslet åstadkoms skattebefrielsen istället genom att förbrukaren ansöker om återbetalning enligt 9 kap. 2 § LSE.

Skattebefrielsen omfattas av reglerna om statligt stöd och utgör stödordning enligt 1 kap. 11 a § 3 LSE. Med anledning av reglerna om statligt stöd finns vissa villkor som måste vara uppfyllda. För att avdrag respektive återbetalning ska kunna medges krävs att den skattskyldiga respektive sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd (7 kap. 1 § andra stycket och 9 kap. 2 § andra stycket LSE). I vissa fall av återbetalning krävs dessutom att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet (9 kap. 2 § andra stycket LSE).

Den standard för svensk näringsgrensindelning som var den gällande versionen när reglerna om skattebefrielse för jordbruksverksamhet m.m. infördes, SNI 92, kan användas som en allmän vägledning vid bedömningen av vad som ska inrymmas i begreppet jordbruksnäring. Huvudgruppen 01 utgörs av jordbruk, jakt och service i anslutning härtill. Observera att service till jordbruk inte utgör skattebefriad verksamhet (jfr prop. 1999/2000:105 s. 90).

Även huvudgruppen 02, skogsbruk och service till skogsbruk är indelad i flera undergrupper.

I förarbetena anges också att i första hand bör en utgångspunkt för bedömningen vara att de jordbruksverksamheter som ryms under gruppen 01 i SNI 92 i energiskattesammanhang bör hänföras till jordbrukssektorn. Skattelättnaderna bör alltså inte tillämpas för sådana företag, som visserligen statistiskt är klassade under gruppen 01, men vars huvudsakliga verksamhet uppenbarligen inte faller inom vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk. Det rör sig om verksamheter där det bedrivs service till jordbruk samt jakt och viltvård och service i anslutning härtill. I övrigt bör utgångspunkten för beskattningsmyndighetens hantering vara att resterande undergrupper till gruppen 01 ryms inom begreppet jordbruksverksamhet i lagtexten (prop. 1999/2000:105 s. 91).

Exempel på verksamheter där det bedrivs service inom jordbruksnäringen kan vara företag som kyllagrar, sorterar, packar och säljer frukt och grönt (jfr prop.199/2000:105 s. 92).

Skatteverket gör följande bedömning avseende omfattningen av begreppet jordbruksverksamhet.

I de fall huvudsaklig verksamhet är hänförlig till annan SNI-kod inom grupp 01 än sådan som avser service till jordbruk eller jakt och viltvård och service i anslutning härtill, är verksamheten sådan jordbruksverksamhet som avses i 6 a kap. 1 § 11 och 14 (numera 2 a § 1), 9 kap. 5 § samt 11 kap. 12 § LSE.

Begreppet jordbruksverksamhet omfattar även växthusodling. Bestämmelserna i 6 a kap. 2 a § LSE om skattebefrielse för yrkesmässig jordbruksverksamhet gäller därmed även yrkesmässig växthusodling.

Skattebefrielsen för motordrivna fordon är begränsad till andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar. Skattebefrielsen omfattar därmed inte bränsle som förbrukas i personbilar, lastbilar eller bussar även om dessa fordon används i jordbruks- eller skogsbruksverksamheten.

Skattebefrielsen omfattar inte användning utanför jordbruks- eller skogsbruksverksamheten. Om exempelvis en jordbrukstraktor används utanför jordbruket, t.ex. för snöröjning, schaktningsarbete eller transporter, omfattas inte denna förbrukning av skattenedsättningen (jfr prop. 2004/05:1 s. 217).

Skatteverket anser att även annan än den som bedriver egen jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet kan ha rätt till koldioxidskattebefrielse för förbrukning i arbetsmaskiner inom jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet om arbetsmaskinen används för sådan verksamhet. Skatteverket bedömer att den som har köpt in bränsle är berättigad till återbetalning om hen antingen själv förbrukat bränslet eller tillhandahållit det tillsammans med den arbetsmaskin i vilken förbrukning skett för det skattebefriade ändamålet.

Skatteverket anser att skattebefrielsen även omfattar förbrukning av högbeskattad olja i påmonterade aggregat på arbetsmaskinen när fordonet med aggregatet används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet.

Yrkesmässig vattenbruksverksamhet, förbrukning för drift av vissa motordrivna fordon

Om bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE (högbeskattad olja) förbrukas för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar medges befrielse från koldioxidskatt med 1 930 kr per kubikmeter om det förbrukas i yrkesmässig vattenbruksverksamhet (6 a kap. 2 a § första stycket 2 LSE).

Ingen befrielse medges för energiskatten.

Bestämmelserna gäller även för skepp och vissa båtar. Information om denna skattebefrielse finns under Skepp och båtar.

När förbrukaren själv är skattskyldig för bränslet åstadkoms skattebefrielsen genom avdrag enligt 7 kap. 1 § första stycket 2 LSE. När förbrukaren inte är skattskyldig för bränslet åstadkoms skattebefrielsen istället genom att förbrukaren ansöker om återbetalning enligt 9 kap. 2 § LSE.

Skattebefrielsen omfattas av reglerna om statligt stöd och utgör stödordning enligt 1 kap. 11 a § 4 LSE. Med anledning av reglerna om statligt stöd finns vissa villkor som måste vara uppfyllda. För att avdrag respektive återbetalning ska kunna medges krävs att den skattskyldiga respektive sökanden inte är ett företag utan rätt till statligt stöd (7 kap. 1 § andra stycket och 9 kap. 2 § andra stycket LSE). I vissa fall av återbetalning krävs dessutom att sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet (9 kap. 2 § andra stycket LSE).

I den officiella statistiken används en näringsgrensindelning benämnd Svensk näringsgrensindelning (SNI). Under begreppet vattenbruk i SCB:s statistik ryms matfiskodling, sättfiskodling, kräftodling, blötdjursodling (t.ex. musslor) och vattenväxtodling (prop. 1999/2000:105 s. 92). I den mån bränsle förbrukas för dessa verksamheter omfattas bränslet av skattebefrielse.

Skattebefrielsen för motordrivna fordon är begränsad till andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar. Skattebefrielsen omfattar därmed inte bränsle som förbrukas i personbilar, lastbilar eller bussar även om dessa fordon används i vattenbruksverksamheten.

Skattebefrielsen omfattar inte användning utanför vattenbruksverksamheten. Om exempelvis en traktor används utanför vattenbruksverksamheten, t.ex. för snöröjning, schaktningsarbete eller transporter, omfattas inte denna förbrukning av skattenedsättningen (jfr prop. 2004/05:1 s. 217).

Skatteverket anser att även annan än den som bedriver egen jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet kan ha rätt till koldioxidskattebefrielse för förbrukning i arbetsmaskiner inom jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet om arbetsmaskinen används för sådan verksamhet. Skatteverket bedömer att den som har köpt in bränsle är berättigad till återbetalning om hen antingen själv förbrukat bränslet eller tillhandahållit det tillsammans med den arbetsmaskin i vilken förbrukning skett för det skattebefriade ändamålet.

Skatteverket anser att skattebefrielsen även omfattar förbrukning av högbeskattad olja i påmonterade aggregat på arbetsmaskinen när fordonet med aggregatet används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet.