Gemensam omsättningströskel från och med 1 juli 2021

EU-gemensam omsättningströskel på 10 000 euro

Från och med den 1 juli 2021 gäller en EU-gemensam beskattningslandströskel på 10 000 euro för unionsintern distansförsäljning av varor och för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster (artikel 59c mervärdesskattedirektivet). Omsättningströskeln omfattar inga andra typer av tjänster än dessa nämnda tjänster (elektroniska tjänster m.m.). För andra typer av tjänster gäller vanliga bestämmelser om beskattningsland.

Europeiska kommissionen har även tagit fram förklarande anmärkningar om e-handel. Dokumentet syftar till att förklara och underlätta tolkningen av de nya bestämmelserna som träder i kraft den 1 juli 2021. De nya bestämmelserna ska enligt Skatteverket tolkas i enlighet med de förklarande anmärkningarna så långt det är möjligt.

Omsättningar upp till tröskelvärdet

Bestämmelserna om omsättningströskel finns i 5 kap. 20-21 §§ ML. De varor och tjänster som omfattas av bestämmelserna är omsatta inom landet om

• säljaren är etablerad bara i Sverige
• tjänsterna köps av en icke beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land, eller varorna sänds eller transporteras till ett annat EU-land
• det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av varorna och tjänsterna inte överstiger 99 680 kr under innevarande kalenderår och inte heller översteg det under det närmast föregående kalenderåret.

Säljaren ska vara etablerad, bosatt eller stadigvarande vistas här

Omsättningströskeln gäller för säljare som är etablerade i Sverige. Med etablering avses i detta sammanhang säte eller fast etableringsställe. Bestämmelsen är inte tillämplig om tillhandahållaren är etablerad i andra medlemsstater än Sverige. Om etablering saknas får omsättningströskeln i Sverige tillämpas om den beskattningsbara personen är bosatt eller stadigvarande vistas här men inte i ett annat EU-land.

Som säljare räknas även en beskattningsbar person som enligt 6 kap. 10 § ML anses själv ha köpt och sålt varan (plattformsföretag).

Säljaren kan inte samtidigt tillämpa unionsordningen

En säljare som vill tillämpa omsättningströskeln vid distansförsäljning från Sverige kan inte samtidigt använda unionsordningen för redovisning av distansförsäljning från lager i andra EU-länder (mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 118:e mötet den 19 april 2021, dokument D, punkten 6.2). En säljare som vill tillämpa omsättningströskeln måste därför registrera sig och redovisa mervärdesskatt i destinationslandet för eventuell distansförsäljning från andra EU-länder.

Skatteverket följer riktlinjen och inte exempel 4 i avsnitt 3.3 i förklarande anmärkningar om e-handel.

Exempel: distansförsäljning från både Sverige och annat EU-land

Ett företag med etablering i Sverige säljer varor inom landet. Företaget har även distansförsäljningar av varor till kunder i andra EU-länder som inte överstiger 99 680 kronor. Dessutom har företaget viss distansförsäljning till Tyskland från ett lager i Danmark. Lagret i Danmark utgör inte ett fast etableringsställe.

Eftersom försäljningen från Sverige inte överstiger omsättningströskeln är omsättningen gjord inom landet (5 kap. 20 § ML). Om företaget vill tillämpa omsättningströskeln och bli beskattad i Sverige för distansförsäljningen härifrån kommer det inte att kunna använda unionsordningen för att redovisa distansförsäljningen från Danmark till Tyskland. Företaget får i stället registrera sig i Tyskland och redovisa mervärdesskatten där enligt de allmänna bestämmelserna i Tyskland.

Ett alternativ för företaget är att välja att bli beskattad för distansförsäljning från Sverige i destinationslandet (5 kap. 21 § ML). Företaget har då möjlighet att redovisa såväl försäljningen från Sverige som från Danmark enligt unionsordningen.

Vilka omsättningar ska tas med?

I fråga om telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster gäller fortfarande att de ska tillhandahållas icke beskattningsbara personer som är etablerade, bosatta eller stadigvarande vistas i ett annat EU-land. Omsättningar till köpare i Sverige ska alltså inte tas med vid beräkningen av tröskelvärdet.

I fråga om distansförsäljning av varor ska de transporteras till ett annat EU-land. Leverans av varor, med eller utan transport, inom landet ska alltså inte tas med vid beräkningen av tröskelvärdet.

Tröskelvärdet i svenska kronor

Av artikel 59c.5 mervärdesskattedirektivet framgår att det belopp i nationell valuta som motsvarar det sammanlagda värdet av tillhandahållandena ska beräknas genom tillämpning av den växelkurs som Europeiska centralbanken (ECB) offentliggjorde på dagen för antagandet av rådets direktiv 2017/2455.

Denna dag var växelkursen för euro till svenska kronor 9,9680. Det innebär att tröskelvärdet i svenska kronor är 99 680 kronor. Det finns i detta sammanhang ingen bestämmelse om avrundning av beloppet. Det är därför inte möjligt att avrunda beloppet till t.ex. 99 700 kronor eller 100 000 kronor.

Vad ska ingå i beloppet?

Det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av de aktuella omsättningarna får inte överstiga 99 680 kronor under innevarande kalenderår och inte heller under föregående kalenderår. Beloppet avser värdet av samtliga omsättningar av de aktuella varorna och tjänsterna. Om säljaren har försäljning av både varor och tjänster till flera andra EU-länder ska samtliga dessa försäljningar således räknas ihop.

I beloppet ska inte ingå eventuell distansförsäljning från andra EU-länder (mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 118:e mötet den 19 april 2021, dokument D, punkten 6.2). Inte heller eventuell distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU ska ingå i beloppet.

Om omsättningströskeln överskrids

Om beloppet 99 680 kronor överskrids är tjänsterna eller varorna omsatta utomlands från och med den transaktion som medför att beloppet överskrids. Säljaren måste då fullgöra sina mervärdesskatteskyldigheter i den medlemsstat där köparen finns eller där varutransporten avslutas, genom att antingen registrera sig i det eller de EU-länder där omsättningarna har skett, eller ansöka om ett identifieringsbeslut hos Skatteverket för att få använda den särskilda ordningen (unionsordningen) för att redovisa mervärdesskatt på omsättningarna.

Säljaren kan välja att tillämpa huvudregeln

Säljaren kan alltid välja att platsen för tillhandahållandet ska bestämmas i enlighet med huvudregeln om omsättningsland för elektroniska tjänster till icke beskattningsbara personer eller för unionsintern distansförsäljning av varor. Tillämpningen av omsättningströskeln för bestämmande av beskattningsland är alltså frivillig.

Säljaren måste ansöka hos Skatteverket om att tillämpa huvudregel

En säljare som omfattas av omsättningströskeln men som vill tillämpa de vanliga reglerna ska ansöka hos Skatteverket om att inte längre omfattas av omsättningströskeln vid bestämmande av beskattningsland. Säljaren vill alltså att försäljningarna i stället ska anses omsatta enligt huvudreglerna om omsättningsland för varorna och tjänsterna.

Skatteverket ska besluta att varor och tjänster är omsatta utomlands

Skatteverket ska då besluta att varorna och tjänsterna är omsatta utomlands. Detta gäller oavsett om säljaren vill tillämpa unionsordningen eller registrera sig i de medlemsstater där köparna finns.

För tjänsterna är huvudregeln att de är omsatta där köparen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas. För varornas del är huvudregeln att de är omsatta där de befinner sig när transporten av varorna avslutas.

Beslutet gäller i minst två år

Beslutet gäller tills vidare. Säljaren får inte börja tillämpa bestämmelsen om beskattningsland som gäller när omsättningströskeln underskrids förrän efter utgången av det andra kalenderåret efter det kalenderår då beslutet fattades.

Exempel på hur bestämmelserna påverkar bedömningen av omsättningsland

Nedan finns några exempel på hur bestämmelserna gällande den gemensamma omsättningströskeln påverkar bestämmande av omsättningsland för olika situationer.

Det finns också många exempel på hur bestämmelserna om den gemensamma omsättningströskeln ska förstås under avsnitt 3.3 i kommissionens förklarande anmärkningar om e-handel.

Exempel: försäljning under tröskelvärdet

Ett företag med etablering endast i Sverige har unionsintern distansförsäljning av varor till kunder i Frankrike och Luxemburg. Försäljningen till andra EU-länder överstiger inte omsättningströskeln på 99 680 kronor. Eftersom den unionsinterna distansförsäljningen inte överstiger 99 680 kronor ska den beskattas på samma sätt som företagets försäljning till kunder i Sverige, alltså är den också omsatt inom landet.

Företaget kan dock välja att tillämpa huvudregeln för bestämmande av omsättningsland (jfr avsnitt 3.3 exempel 1 i förklarande anmärkningar om e-handel).

Exempel: försäljning över tröskelvärdet

Ett företag med etablering endast i Sverige har unionsintern distansförsäljning av varor till kunder i Tyskland, Österrike och Polen. Den sammanlagda unionsinterna distansförsäljningen överstiger 99 680 kronor. Eftersom företagets distansförsäljning per år till andra EU-länder överstiger tröskelvärdet är omsättningsland för distansförsäljningarna de länder dit varorna skickas. Företaget kan välja att registrera sig för mervärdeskatt i respektive land där omsättningarna sker (Tyskland, Österrike och Polen) eller tillämpa unionsordningen (jfr avsnitt 3.3 exempel 2 i förklarande anmärkningar om e-handel).

Exempel: försäljning från två etableringsställen inom EU

Ett företag med etablering i Sverige säljer varor inom landet. Företaget har även enstaka distansförsäljningar av varor till kunder i Tyskland som inte överstiger 99 680 kronor. Företaget har också ett fast etableringsställe i Ungern där det säljer diverse tjänster (bland annat elektroniska tjänster). Bestämmelsen om omsättningsland när försäljningen understiger tröskelvärdet kan bara tillämpas av en säljare som är etablerad i Sverige och saknar etablering i något annat EU-land (5 kap. 2 a § första stycket 1 och 5 kap. 20 § ML). Företagets unionsinterna distansförsäljning till Tyskland omfattas därmed av huvudregeln och är omsatt utomlands, d.v.s. i det land där varutransporten avslutas. Se även avsnitt 3.3. exempel 3 i förklarande anmärkningar om e-handel och mervärdesskattekommitténs riktlinje från det 118:e mötet den 19 april 2021, dokument D, punkten 6.2.

Exempel: unionsintern distansförsäljning genom elektronisk plattform

Ett företag (SE) med etablering endast i Sverige har unionsinterna distansförsäljningar till andra EU-länder. Försäljningarna möjliggörs av ett plattformsföretag som i SE:s namn och för SE:s räkning förmedlar varorna på sin webbsida.

I detta fall kan det inte bli aktuellt att anse att plattformsföretaget blir skattskyldigt för mervärdesskatten på försäljningarna eftersom säljaren är etablerad inom EU (jfr avsnitt 3.3. exempel 8 i förklarande anmärkningar om e-handel). Även om försäljningarna möjliggörs genom den elektroniska plattformen är det alltså SE som är säljare gentemot kunderna i de andra EU-länderna.

Den sammanlagda unionsinterna distansförsäljningen har hittills inte överstigit 99 680 kronor per år. Om den sammanlagda försäljningen överskrider tröskelvärdet senare under året måste SE redovisa mervärdesskatten i det land dit varorna sänds eller transporteras när tröskelvärdet överskrids. SE bör också ha dokumentation som styrker försäljningen som sker via plattformen.