Mervärdesskattesystemets allmänna uppbyggnad

Mervärdesskatt – en skatt på konsumtion

Mervärdesskatten är en allmän skatt på konsumtion. Det innebär att skatten betalas vid inköp av nästan alla varor och tjänster. Inbetalningen till staten görs dock av en beskattningsbar person.

Mervärdesskatt ska betalas till staten vid skattepliktig omsättning av varor och tjänster inom landet som görs av en beskattningsbar person i denna egenskap. Mervärdesskatt ska även betalas vid skattepliktiga unionsinterna förvärv, d.v.s. vid förvärv av varor från ett EU-land som beskattas hos köparen. Dessutom ska mervärdesskatt betalas vid import (1 kap. 1 § första stycket ML).

Skatteplikten vid omsättning av varor och tjänster är i det närmaste generell. All omsättning av varor och tjänster samt import är skattepliktiga om inget annat anges i 3 kap. ML.

Skattesatsen är i normalfallet 25 procent av beskattningsunderlaget. För viss omsättning m.m. är skattesatsen dock 12 procent eller 6 procent (7 kap. 1 § ML).

Skatteverket är beskattningsmyndighet för omsättningar inom landet och för unionsinterna förvärv.

Skatteverket är även beskattningsmyndighet för mervärdesskatt vid import, d.v.s. när varor förs in till Sverige från en plats utanför EU, (se 2 kap. 2 § Tullag, 2016:253), när:

• importören är registrerad till mervärdesskatt vid tidpunkten då Tullverket fattar ett tulltaxeringsbeslut, och
• importören agerar i egenskap av beskattningsbar person enligt ML vid importen eller införseln, eller
• importören är en juridisk person som inte agerar i egenskap av beskattningsbar person enligt ML vid importen eller införseln.

Tullverket är beskattningsmyndighet vid import i övriga fall. Tullverket och Skatteverket är även beskattningsmyndigheter i vissa fall vid lagring av varor.

Mervärdesskatten tas ut i varje led i tillverknings- och distributionskedjan och är därmed en s.k. flerledsskatt. Varje led i kedjan betalar mervärdesskatt på den värdetillväxt – mervärdet – som den egna verksamheten har tillfört. Varje led i en sådan kedja utgörs av en beskattningsbar person som får dra av den mervärdesskatt som denne betalt till tidigare led (den ingående skatten) från mervärdesskatten på den egna omsättningen (den utgående skatten). Den verkliga skattebördan skjuts härigenom framåt tills den träffar den slutlige konsumenten. Konsumenten kan vara en privatperson eller ett företag vars verksamhet inte medför skattskyldighet och inte heller rätt till återbetalning av mervärdesskatt.

Om ett företag under en viss redovisningsperiod har tagit ut mer mervärdesskatt från sina kunder än vad företaget fått betala till sina leverantörer, ska skillnaden betalas till Skatteverket. Om företaget i stället har betalat mer mervärdesskatt till leverantörerna än det tagit ut från kunderna, så ska Skatteverket återbetala skillnaden.

Schematisk bild över mervärdesskattesystemet

Nedan visas schematiskt hur företag i olika led tar ut mervärdesskatt från nästa led och drar av mervärdesskatten från det föregående ledet samt betalar in skillnaden.

Ovanstående innebär

• att företagen i varje led får göra avdrag i deklarationen för den mervärdesskatt som de påförts av närmast föregående led
• att det härigenom i varje led bara betalas in den mervärdesskatt till staten som motsvarar det egna mervärdet
• att summan av den till staten betalade mervärdesskatten från olika led (125 + 225 + 150) överensstämmer med den mervärdesskatt som kunden D fått betala, d.v.s. 500 kr
• att mervärdesskatten inte alls belastar de skattskyldiga företagen utan bara kunden D, som är slutkonsument.