EU

Anställnings- och uppdragsform avgör hur ersättningen beskattas

Det finns flera olika anställnings- och uppdragsformer vid arbete för EU:s institutioner, organ eller byråer. Eftersom anställnings- eller uppdragsform har betydelse för om ersättningen för arbetet får beskattas enligt nationell lagstiftning eller inte, är det viktigt att ta reda på vilken kategori av anställda som personen tillhör.

Inom EU-rätten finns bestämmelser om immunitet och privilegier i både protokoll till grundläggande fördrag och i förordningar och avtal. En förordning har allmän giltighet och är bindande och direkt tillämplig i varje medlemsland.

Immunitet och privilegier i de bestämmelser som ska tillämpas i Sverige enligt lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen gäller trots bestämmelser i andra författningar (1 § IPL).

På webbplatsen EUR-Lex finns förordningar att läsa i konsoliderad form. Av den konsoliderade utgåvan framgår alla de ändringar genom förordningar som har gjorts till den ursprungliga rättsakten. Den konsoliderade utgåvan är i sig ingen rättsakt, utan endast ett sätt att samla en grundläggande rättsakt med alla ändringsakter och rättelser i en text för att göra regelverket mer överskådligt.

Andra inkomster än ersättningen för arbetet för EU

Om ersättningen för arbetet för EU inte får beskattas enligt nationell lagstiftning, kan övriga inkomster beskattas enligt svensk lagstiftning och med hänsyn till skatteavtal. Om de särskilda reglerna om skatterättslig bosättning är tillämpliga, kan dessa dock påverka hur övriga inkomster beskattas (3 kap. 6 § IL).

Om ersättningen för arbetet för EU inte är undantagen nationell beskattning, kan svensk lagstiftning och skatteavtal innebära att ersättningen ändå inte ska beskattas i Sverige.

EU:s tjänstemän och övriga anställda

För tjänstemän och övriga anställda vid EU:s institutioner, organ eller byråer finns särskilda regler om beskattning och skatterättslig bosättning i protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier (protokollet).

Tjänstemän och övriga anställda som omfattas av protokollet betalar skatt till EU på sin anställningsinkomst från EU och är befriade från nationell beskattning av inkomsten (artikel 12 i protokollet).

Tjänstemän och övriga anställda som omfattas av protokollet omfattas av särskilda regler om skatterättslig bosättning. Det innebär att anställda, som enbart på grund av sin anställning i Europeiska unionen bosätter sig i en annan medlemsstat, ska betraktas som skatterättsligt bosatta i den medlemsstat där de var bosatta innan de tillträdde sin anställning i unionen (3 kap. 6 § IL och artikel 13 i protokollet). Enligt protokollet gäller detta även för makar, om de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och barn som man försörjer och har hand om. Det innebär då att de också behåller sin skatterättsliga bosättning i den medlemsstat där de var skatterättsligt bosatta innan tillträdet (jfr EU-domstolens förhandsavgörande C-270/10, Gistö, som gällde tolkningen av artikel 13 första stycket i protokollet för medföljande maka).

De grupper av anställda (och pensionärer) som omfattas av protokollet framgår av förordning nr 549/69. Enligt förordningens artiklar 2 a och 3 omfattas de anställda som omfattas av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän (officials) i unionen, samt de personer som omfattas av anställningsvillkoren för övriga anställda (other servants) i unionen, förutom lokalt anställda (local staff). De övriga anställda som omfattas av anställningsvillkoren är, förutom lokalt anställda, parlamentsassistenter, tillfälligt anställda, kontraktsanställda och särskilda rådgivare.

Tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren (Staff Regulations of officials and the conditions of employment of other servants) är fastställda genom flera förordningar och har ändrats vid åtskilliga tillfällen (förordning nr 259/68 och ändringsförordningar).

Medlemsstaternas regeringar ska regelbundet underrättas om namn, ställning och adress på de tjänstemän och övriga anställda som omfattas av protokollet (artikel 15 i protokollet). Om en person omfattas av artikel 12 eller 13 i protokollet, så kan hen visa detta genom exempelvis kontrakt och anställningsvillkor eller intyg från EU. Den nationella skattefriheten är även kopplad till betalning av skatt till EU (förordning nr 260/68). Motsvarande uppräkning som görs i artikel 2 i förordning nr 549/69 och ändringsförordningar finns därför i förordning nr 260/68 och ändringsförordningar.

Kommissionens ledamöter

Av artikel 19 i protokollet framgår att artiklarna om beskattning och skatterättslig bosättning ska tillämpas på Kommissionens ledamöter (kommissionärerna).

Andra som omfattas av de skatterättsliga privilegierna

Av artiklarna 19 och 20 i protokollet framgår att artiklarna om beskattning och skatterättslig bosättning också är tillämpliga på Europeiska rådets ordförande, Europeiska unionens domstols domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter.

Vidare framgår av artiklarna 21 och 22 att protokollet är tillämpligt på Europeiska investeringsbankens ledamöter och personal, samt företrädare för medlemsstaterna som deltar i bankens arbete, och på Europeiska centralbankens personal och medlemmar av dess beslutande organ.

Anställda vid ECDC

I flera städer runt om i Europa har EU så kallade organ eller byråer. I Solna finns t.ex. ECDC (Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar) som bildades av EU genom förordning nr 851/2004. Av förordningen framgår att ECDC:s personal omfattas av de tjänsteföreskrifter och andra förordningar som gäller för tjänstemän och övriga anställda vid EU (artikel 29 punkt 1 i förordning nr 851/2004).

Det innebär att reglerna om nationell skattefrihet och skatterättslig bosättning i protokollet är tillämpliga på ECDC:s personal. En förutsättning för att tillämpa protokollet är då att personen omfattas av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i unionen, eller av anställningsvillkoren för övriga anställda i unionen, med undantag för lokalt anställda (förordning nr 549/69).

Pension från EU

Även personer som får ålderspension, invaliditetspension eller efterlevandepension från EU omfattas av nationell skattefrihet, men inte av bestämmelserna om skatterättslig bosättning (artikel 2 b i förordning nr 549/69).

En tjänsteman som slutar sin anställning vid EU kan föra över sin pensionsrätt från EU till Sverige med stöd av överföringslagen. En sådan överföring handhas av Pensionsmyndigheten. Pensionen som förs över från EU beskattas inte när den förs över. Pensionen beskattas istället som svensk socialförsäkringspension eller tjänstepension när den betalas ut eftersom den då inte betalas ut från EU. Läs mer på sidan Beskattning av pension.

Andra ersättningar efter avslutad anställning

Av artikel 2 i förordning nr 549/69 framgår att särskilda ersättningar i samband med framför allt avslutad anställning också omfattas av den nationella skattefriheten. I den ursprungliga rättsakten framgår endast ersättning efter avslutad anställning enligt artikel 2 punkt c), medan det genom ändringsförordningar har tillkommit ytterligare punkter d) till r).

Praktiktjänstgöring vid en EU-institution

Stipendier som betalas ut till praktikanter inom ramen för Europeiska kommissionens officiella praktikprogram jämställs med lön och är skattepliktiga enligt 10 kap. 1 § IL och 11 kap. 1 § IL.

Europaparlamentarikerna

Av Europaparlamentets ledamotsstadga (2005/684/EG, Euratom) framgår att Europaparlamentet står för alla ersättningar och andra förmåner till sina ledamöter och före detta ledamöter. Ledamotsstadgan gäller från den 14 juli 2009. De ersättningar och förmåner som omfattas är

• arvode
• övergångsersättning
• ålderspension, invaliditetspension och efterlevandepension
• vissa kostnadsersättningar och förmåner.

Ledamöterna betalar skatt till EU på arvode, övergångsersättning samt ålders-, invaliditets- och efterlevandepension. Dessa ersättningar får dock beskattas även av medlemsstaterna, förutsatt att dubbelbeskattning undviks (2005/684/EG, Euratom). Alla dessa ersättningar är skattepliktiga i Sverige (11 kap. 1 § IL och 10 kap. 5 § första stycket 2 IL). För att undvika dubbelbeskattning finns en möjlighet att avräkna skatt till EU (1 kap. 3 § första stycket AvrL och 2 kap. 1 § andra stycket AvrL).

Enligt ledamotsstadgan är emellertid ersättningar för resor till och från arbetsorterna och för övriga tjänsteresor inte skattepliktiga. Det gäller även bl.a. ersättningar för övriga kostnader för utövande av uppdraget (artikel 12.6 i ledamotsstadgan). Mot denna bakgrund gjordes ändringar i IL där det framgår att följande ersättningar och förmåner är skattefria (prop. 2008/09:136 s. 21 f):

• resekostnadsersättningar
• kostnadsersättningar för utövande av uppdraget
• ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande
• försäkringsförmåner
• inbetalningar till Europaparlamentets frivilliga pensionsfond (11 kap. 28 § IL).

Europaparlamentarikerna omfattas med andra ord inte av den befrielse från nationell beskattning som återfinns i protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier. Av protokollets artikel 7 (f.d. artikel 8) framgår dock att Europaparlamentets ledamöter inte får underkastas någon begränsning av administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från Europaparlamentets mötesplats.

Om en person har fått skattefri kostnadsersättning får hen inte dra av utgifter som ersättningen har varit avsedd att täcka (12 kap. 3 § IL).

Den s.k. ettårsregeln är inte tillämplig för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet (3 kap. 9 § andra stycket IL).

Europarlamentets frivilliga pensionsfond

Frågan om beskattning av utbetalningar från Europaparlamentets frivilliga pensionsfond har inte reglerats i lag, utan har ansetts kunna avgöras inom ramen för rättstillämpningen (prop. 2008/09:136 s. 22). Skatteverket anser att utbetalningar från fonden som sker efter den 13 juli 2009 är skattepliktiga eftersom inbetalningar till fonden som sker efter det datumet är skattefria enligt 11 kap. 28 § IL (se Beskattning av ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet, remissyttrande 2009-01-12, dnr 131 771168-08/112).

Ersättningar och förmåner före den 14 juli 2009

Före den 14 juli 2009 fick Europaparlamentarikerna lön från hemlandet som motsvarade lönen för en parlamentsledamot i hemlandet, medan Europaparlamentet betalade ut olika kostnadsersättningar. Resekostnadsersättning, särskild reseersättning, dagtraktamente och hotellkostnadsersättning från Europaparlamentet var undantagna från beskattning i Sverige. Lönen från Sverige, samt kostnadsersättning från Europaparlamentet för övriga utgifter och för kostnader för assistenter, var däremot skattepliktiga (prop. 2008/09:136 s. 14 f.).

Assistenter till Europaparlamentarikerna

Europaparlamentarikerna kan få hjälp av s.k. ackrediterade parlamentsassistenter som är anställda av Europaparlamentet. Dessa omfattas av anställningsvillkoren för övriga anställda (se ovan om EU:s tjänstemän och övriga anställda). Parlamentarikerna kan även ha assistenter som de själva anställt, s.k. lokala assistenter. Lokala assistenter är inte befriade från nationell beskattning, utan beskattas enligt svensk lagstiftning och med hänsyn till skatteavtal.

Mötesdeltagare och nationella experter

Från Sverige kan personer delta i möten vid EU:s institutioner, organ eller byråer som representanter för Sverige och svenska intressen eller för en viss intressegrupp, eller i egenskap av sakexperter inom ett visst område. Deltagandet äger framför allt rum i arbetsgrupper och kommittéer under kommissionen eller rådet.

Mötesdeltagare och nationella experter är inte befriade från nationell beskattning och omfattas inte av särskilda regler om skatterättslig bosättning. Ersättning för det aktuella arbetet, inklusive eventuell kostnadsersättning, beskattas enligt svensk lagstiftning och med hänsyn till skatteavtal. Det gäller oavsett om ersättningen betalas av den ordinarie arbetsgivaren eller uppdragsgivaren eller av EU.

Kammarrätten har i en dom bedömt att nationell beskattning av den kostnadsersättning som betalas till företrädare i Europeiska regionkommittén i samband med sammanträden strider mot unionsrätten (KRNG 2020-07-06, mål nr 284-20). Kammarrätten hänvisar till EU-domstolens avgörande i mål 208/80, Lord Bruce of Donington, som gällde den schabloniserade kostnadsersättning som Europaparlamentet betalade till europaparlamentarikerna enligt parlamentets då gällande interna regler. Skatteverket delar inte kammarrättens uppfattning då EU-domstolens avgörande endast gäller kostnadsersättning till ledamöter av Europaparlamentet och föranledde att det infördes ett undantag från beskattning av sådana kostnadsersättningar i svensk lagstiftning (11 kap. 28 § IL). Den svenska lagstiftaren har bedömt att domen inte påverkar beskattningen av kostnadsersättningar till mötesdeltagare och nationella experter (Skatteverkets rättsfallskommentar KRNG, mål nr 284-20, skattefrihet för kostnadsersättning från Europeiska regionkommittén). Högsta förvaltningsdomstolen beslutade den 26 februari 2021 att inte ta upp kammarrättens dom till prövning (mål nr 5163-20). Kammarrättens avgörande står därmed fast, men Skatteverket vidhåller sin uppfattning.

Vissa kostnadsersättningar och förmåner till statligt anställda som är stationerade utomlands är skattefria enligt IL. Vidare kan det vara aktuellt med avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa eller tillfälligt arbete på annan ort.

Europaskolornas personal

Alla ersättningar och förmåner som Europaskolorna betalar till lärare och annan personal, som är eller har varit utstationerad vid dessa skolor, är skattefria. Detta gäller också för efterlevande till sådan personal (11 kap. 21 a § IL).

Om en person har fått skattefri kostnadsersättning får hen inte dra av utgifter som ersättningen har varit avsedd att täcka (12 kap. 3 § IL).

Europaskolorna erbjuder skolgång för barn till personalen vid EU:s institutioner, organ eller byråer. De nationella lärarna anställs av den enskilda medlemsstaten. Medlemsstaten betalar lön till läraren som motsvarar lönen i den anställning läraren hade vid rekryteringen. Europaskolorna betalar mellanskillnaden mellan denna lön och den lön som styrelsen för skolorna beslutat. Dessutom betalar skolorna vissa kostnadsersättningar och andra förmåner.

Europeiska universitetsinstitutets personal

Rektorn, generalsekreteraren, medlemmar av lärarkåren och andra som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet, betalar skatt till institutet på sin anställningsinkomst och är befriade från nationell skatt på samma inkomst (artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier).

Anställd vid Europeiska universitetsinstitutet är vidare obegränsat skattskyldig i Sverige och har hemvist i Sverige enligt tillämpligt skatteavtal, om följande villkor är uppfyllda:

• Artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier är tillämplig (SÖ 1999:41).
• Den skattskyldiga var vid tidpunkten för tjänstetillträdet obegränsat skattskyldig.
• Den skattskyldiga vistas i en annan stat inom Europeiska unionen bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst (3 kap. 5 § IL).

Ovanstående gäller även personens make eller maka, som inte utövar egen yrkesverksamhet, samt barn som personen har vårdnaden om och försörjer (3 kap. 5 § andra stycket IL).

Utdrag ur protokoll (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier

Protokollets artiklar 12–22 (f.d.13–23) har följande lydelse:

Artikel 12 (f.d. artikel 13)

Unionens tjänstemän och övriga anställda ska vara skyldiga att betala skatt till unionen på de löner och arvoden de får av unionen enligt de villkor och det förfarande som Europaparlamentet och rådet har fastställt genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört de berörda institutionerna.

De ska vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de får av unionen.

Artikel 13 (f.d. artikel 14)

Unionens tjänstemän och övriga anställda som enbart på grund av sin tjänsteutövning i unionen bosätter sig inom territoriet för en annan medlemsstat än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid unionen var skatterättsligt bosatta, ska – vad avser inkomst och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan unionens medlemsstater – i båda länderna behandlas som om de fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom en av unionens medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar, förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om.

Lös egendom som tillhör de personer som avses i föregående stycke och som finns inom den stats territorium i vilken de uppehåller sig, ska vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt ska den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt är bosatta, om inte annat följer av tredje lands rätt och eventuell tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om dubbelbeskattning.

Vid tillämpning av bestämmelserna i denna artikel ska inte hänsyn tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer.

Artikel 14 (f.d. artikel 15)

Europaparlamentet och rådet ska, genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört de berörda institutionerna, fastställa ordningen för sociala förmåner för unionens tjänstemän och övriga anställda.

Artikel 15 (f.d. artikel 16)

Europarlamentet och rådet ska genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha samrått med övriga berörda institutioner, besluta vilka grupper av unionens tjänstemän och övriga anställda bestämmelserna i artikel 11, artikel 12 andra stycket och artikel 13 helt eller delvis ska tillämpas på.

Medlemsstaternas regeringar ska regelbundet underrättas om namn, ställning och adress på de tjänstemän och övriga anställda som ingår i dessa grupper.

Artikel 16 (f.d. artikel 17)

Den medlemsstat på vars territorium unionen har sitt säte ska bevilja tredjelands beskickning som är ackrediterad hos unionen immunitet och privilegier enligt diplomatisk sedvänja.

Artikel 17 (f.d. artikel 18)

Privilegier, immunitet och lättnader ska endast beviljas unionens tjänstemän och övriga anställda om det ligger i unionens intresse.

Var och en av unionens institutioner ska upphäva den immunitet som har beviljats en tjänsteman eller en annan anställd, om institutionen anser att upphävandet av immuniteten inte strider mot unionens intresse.

Artikel 18 (f.d. artikel 19)

Unionens institutioner ska vid tillämpningen av detta protokoll samarbeta med de berörda medlemsstaternas ansvariga myndigheter.

Artikel 19 (f.d. artikel 20)

Artiklarna 11–14 och artikel 17 ska vara tillämpliga på Europeiska rådets ordförande.

De ska också vara tillämpliga på kommissionens ledamöter.

Artikel 20 (f.d. artikel 21)

Artiklarna 11–14 och artikel 17 ska vara tillämpliga på Europeiska unionens domstols domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3 i protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol vad avser immunitet mot rättsliga förfaranden för domare och generaladvokater.

Artikel 21 (f.d. artikel 22)

Detta protokoll ska även vara tillämpligt på Europeiska investeringsbanken, på ledamöterna av dess organ, dess personal och de företrädare för medlemsstaterna som deltar i bankens arbete, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om bankens stadga.

Europeiska investeringsbanken ska dessutom vara befriad från alla skatter eller liknande avgifter vid de tillfällen då dess kapital utökas och från de olika formaliteter som kan vara förknippade därmed i den stat där banken har sitt säte. På samma sätt ska bankens upplösning eller likvidation inte medföra några skatter eller avgifter. Slutligen ska den verksamhet som banken och dess organ bedriver i enlighet med dess stadga inte vara föremål för någon omsättningsskatt.

Artikel 22 (f.d. artikel 23)

Detta protokoll ska också tillämpas på Europeiska centralbanken, medlemmarna av dess beslutande organ och dess personal, dock utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken.

Europeiska centralbanken ska dessutom vara befriad från alla skatter och liknande avgifter på grund av en ökning av dess kapital och från olika formaliteter som kan vara förenade därmed i den stat där banken har sitt säte. Bankens och dess beslutande organs verksamhet enligt stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken ska inte påföras någon omsättningsskatt.

Kompletterande information

• Tjänstepension