Försäljning till besökare från ett tredjeland

Försäljning till besökare från ett tredjeland – utom Norge och Åland

Om en vara levereras här i Sverige anses omsättningen gjord utomlands när leveransen sker till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat tredjeland än Norge och Åland och följande villkor är uppfyllda (5 kap. 3 a § första stycket 8 ML):

• Ersättningen för varan är minst 200 kr.
• Säljaren kan visa att köparen har fört med sig varan vid en resa till en plats utanför EU före utgången av tredje månaden efter den månad varan levererades.

Skatteverket anser att bestämmelsen i 5 kap. 3 a § första stycket 8 ML ska tolkas tillsammans med 14 § MF som reglerar hur säljaren ska visa att köparen har medfört varan ut ur EU. Syftet har varit att mervärdesskattedirektivets bestämmelser, artikel 146. 1 b och artikel 147 ska införlivas i ML. Det innebär enligt Skatteverkets uppfattning att bestämmelsen endast avser varor som har köpts av den resande för att tas med i det personliga bagaget vid en resa ut ur EU.

Reglerna syftar till att främja turism genom ett förenklat förfarande som underlättar för både säljare och köpare. I dessa fall kan omsättningen av varan behandlas som export i efterhand, d.v.s. när det är klarlagt att varan har förts ut ur EU och någon konsumtion av varan inte har påbörjats. Därigenom säkerställs också att transaktionen endast beskattas på den ort där varorna ska konsumeras (Skatteverkets ställningstagande Export av varor när köparen ansvarar för transporten ut ur EU).

Vilka köpare omfattas?

Skatteverket anser att köparen ska vara en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett land utanför EU. Fysiska personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige eller i ett annat EU-land omfattas alltså inte. Juridiska personer omfattas inte heller oavsett i vilket land de är etablerade (Skatteverkets ställningstagande Export av varor när köparen ansvarar för transporten ut ur EU).

Vad avses med varor som tas med i det personliga bagaget?

Skatteverket anser att med personligt bagage avses hela det bagage som den resande tar med sig vid resan ut ur EU. På vilket sätt köparen tar med sig varan saknar betydelse. Varan kan tas med under en resa med ett allmänt kommunikationsmedel som till exempel flyg-, båt-, tåg- eller bussresa eller i eget transportmedel. Ett exempel är när köparen tar med sig varan i sin personbil.

Enligt Skatteverket omfattar bestämmelsen inte varor som ska användas för kommersiella ändamål, som till exempel varor som ska säljas vidare i ett land utanför EU eller varor som ska användas som inventarier eller förbrukningsmaterial i en verksamhet.

Bestämmelsen omfattar endast varor för köparens eller dennes familjs privata bruk.

Omsättning av varor som transporteras av köparen själv för utrustning, bunkring eller proviantering av fritidsbåtar och privatflygplan eller andra transportmedel som är för privat bruk omfattas dock inte av bestämmelsen. Motsvarande bestämmelser i mervärdesskattedirektivet, artikel 146.1 b och artikel 147, ska läsas tillsammans och artikel 146.1 b i direktivet utesluter sådana varor. En EU-konform tolkning innebär att omsättningen inte kan anses som export (Skatteverkets ställningstagande Export av varor när köparen ansvarar för transporten ut ur EU).

Om varan i sig är ett transportmedel som köparen använder för transport ut ur EU är det inte fråga om en vara som tas med i det personliga bagaget. Omsättningar av sådana varor kan ändå under vissa förutsättningar anses som export, se vidare på sidan Leverans eller direkt utförsel till en plats utanför EU.

Beloppsgränsen 200 kr

Omsättning utomlands enligt 5 kap. 3 a § första stycket 8 ML förutsätter att ersättningen för varan är minst 200 kr inklusive mervärdesskatt.

Skatteverket anser att även en grupp av varor ska kunna godtas vid bedömningen av om beloppsgränsen 200 kr inklusive mervärdesskatt är uppfylld. Det sammanlagda värdet av flera varor får dock bara användas om alla varorna omfattas av en och samma faktura (Skatteverkets ställningstagande Turistförsäljning). Se även artikel 48 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011.

Export i efterhand – när säljaren kan visa att köparen rest med varan ut ur EU

Även om leveransen sker till en fysisk person som är bosatt eller stadigvarande vistas i ett annat tredjeland än Norge och Åland och ersättningen för varan är minst 200 kr så är det en omsättning utomlands först när säljaren kan visa att köparen har fört med sig varan vid en resa till en plats utanför EU, före utgången av tredje månaden efter den månad varan levererades (5 kap. 3 a § första stycket 8 ML).

För att säljaren ska kunna visa detta krävs dokumentation som säljaren normalt och av naturliga skäl inte kan ha vid tidpunkten för leveransen av varan. Saknas dokumentationen vid leveranstidpunkten är varan alltså omsatt inom landet. Det gäller även om köparen då har för avsikt att vid en senare tidpunkt och före utgången av tredje månaden efter leveransmånaden föra med sig varan till en plats utanför EU.

Om en butik i ett varuhus säljer en skattepliktig vara över disk för 200 kr eller mer till en fysisk person som är bosatt i något annat tredjeland än Norge och Åland, blir butiken följaktligen skattskyldig för omsättningen (1 kap. 3 § ML). Butiken debiterar därför mervärdesskatt vid försäljningen, men kan komma överens med köparen om att återbetala mervärdesskattebeloppet senare. En sådan överenskommelse villkoras då av att butiken får den dokumentation som krävs för att kunna visa att köparen har fört ut varan ur EU senast tredje månaden efter leveransmånaden.

Konsumtion av varan får inte påbörjas inom EU

Skatteverket anser att en försäljning av en vara inte kan anses som en omsättning utomlands i efterhand om konsumtionen av varan till någon del äger rum inom EU. Om konsumtionen av varan till någon del påbörjas inom EU ska försäljningen förbli beskattad i Sverige även om varan därefter tas med av köparen vid en resa ut ur EU. Att undanta en sådan försäljning från beskattning i efterhand skulle enligt Skatteverkets uppfattning strida mot syftet med bestämmelsen.

När den sålda varan ska tas med vid en resa ut ur EU i köparens personliga bagage är det reglerat vilken dokumentation säljaren ska ha i sina räkenskaper. Säljaren ska normalt ha ett exportintyg utfärdat av en godkänd intygsgivare eller en faktura eller liknande handling påstämplad av det tullkontor där varan lämnade EU för att tas med till en plats utanför EU. Om säljaren har en sådan dokumentation ska det antas att varan inte har använts inom EU efter försäljningen.

För att säljaren ska kunna få en sådan dokumentation måste köparen normalt visa upp varan för exportkontroll i direkt anslutning till att denne ska ta med varan vid en resa ut ur EU.

När köparen tar med varan i sitt personliga bagage vid en resa ut ur EU från Sverige utförs exportkontrollen av en godkänd intygsgivare eller av Tullverket. (Skatteverkets ställningstagande Export av varor när köparen ansvarar för transporten ut ur EU). Se dock särskilt om försäljning på flygplatser.

Rättsfall: varor i personligt bagage omfattar inte varor för kommersiellt ändamål i syfte att sälja dem vidare

EU-domstolen har uttalat att varor som medförs i resandes ”personliga bagage” enligt artikel 147 i mervärdesskattedirektivet inte omfattar varor för kommersiellt ändamål som tas med i syfte att sälja dem vidare i tredje land (C-656/19, BAKATI PLUS).

Dokumentation

I de fall köparen transporterar varorna i sitt personliga bagage, ska säljaren, vid tillämpningen av 5 kap. 3 a § första stycket 8 ML, ha något av följande dokument i sina räkenskaper (14 § första stycket MF):

• intyg från en av Skatteverket godkänd intygsgivare om att köparen har medfört varan till en plats utanför EU
• faktura eller motsvarande handling påstämplad av det tullkontor där varan lämnat EU.

(Skatteverkets ställningstagande Export av varor när köparen ansvarar för transporten ut ur EU).

En godkänd intygsgivare genomför en exportkontroll för att kunna utfärda ett exportintyg. Köparen ska normalt visa upp varan vid en sådan kontroll. Köparen ska göra sannolikt att varan inte har använts efter inköpet. Varan ska alltså visas upp i det skick den hade när den köptes. Ett exportintyg får inte utfärdas om varan har använts efter inköpet (Skatteverkets ställningstagande Export av varor när köparen ansvarar för transporten ut ur EU).

Särskilt om försäljning på flygplatser

Butiker på flygplatser har rätt att på samma villkor som övrig handel sälja varor med tillämpning av exportbestämmelsen i 5 kap. 3 a § första stycket 8 ML och 14 § första stycket MF.

Skatteverket kan, om det finns särskilda skäl, efterge kravet på dokumentation som anges i 14 § första stycket MF (14 § andra stycket MF). Detta bör dock komma ifråga endast vid försäljning i transithall på en flygplats. Säljaren måste i så fall ha annan dokumentation i sina räkenskaper som kan visa att köparen har fört med sig varan vid en resa till en plats utanför EU i sitt personliga bagage. En butik i en transithall bör därför ha uppgifter om köparens namn, adress och passnummer, uppgifter om varuslag, varans pris och försäljningsdatum samt uppgifter från köparens boardingcard om flightnummer. Det kan även vara lämpligt att ha uppgifter om utresetidpunkt och ankomstflygplats i tredjeland.

Så kallade exportbutiker kan också sälja varor i transithallen på en flygplats. Vid försäljning i exportbutiker gäller dock särskilda bestämmelser.

Dokumentation om bosättning eller stadigvarande vistelse i ett tredjeland

Skatteverket anser att säljaren även ska ha dokumentation som styrker att köparen är bosatt eller stadigvarande vistas i ett land utanför EU för att kunna styrka denna förutsättning för export enligt 5 kap. 3 a § första stycket 8 ML. Exempel på sådan dokumentation kan vara en kopia av köparens pass.

Intygsgivare kan genom avtal med säljaren ta på sig kontroll av att köparen är bosatt eller stadigvarande vistas utanför EU. Det är dock säljaren som har bevisbördan för att förutsättningarna i 5 kap. 3 a § första stycket 8 ML är uppfyllda. Intygsgivaren måste i sådant fall kunna bifoga dokumentation till säljaren som styrker köparens bosättning eller stadigvarande vistelse utanför EU, t.ex. en kopia av köparens pass (Skatteverkets ställningstagande Turistförsäljning).

Köparen måste alltså med pass eller motsvarande legitimationshandling kunna visa för säljaren, eller i förekommande fall intygsgivaren, att hen är bosatt eller vistas stadigvarande i ett tredjeland under minst 12 sammanhängande månader. En svensk medborgare får anses vara bosatt i ett tredjeland om passet är försett med en stämpel som visar att hen har vad som i Sverige motsvarar uppehållstillstånd eller om hen genom emigranthandling eller på annat sätt kan visa att hen är bosatt i ett tredjeland. Den som lämnar Sverige för att bosätta sig i ett tredjeland kan vara i den situationen att hen ännu inte har hunnit få sitt uppehållstillstånd från det nya landet. I en sådan situation kan bosättningen eller den stadigvarande vistelsen styrkas med anställningskontrakt eller liknande handling som gäller under minst 12 sammanhängande månader. En utländsk person, som har ett svenskt uppehålls-, arbets- eller anställningstillstånd, får anses vara bosatt i Sverige, även om hen har utländskt pass.

Om godkänd intygsgivare

Information om intygsgivare som är godkända av Skatteverket finns på sidan Sälja varor till länder utanför EU – export på skatteverket.se.

Om god tro

Om förutsättningarna enligt 5 kap. 3 a § första stycket 8 ML inte är uppfyllda är säljaren skattskyldig för omsättningen. Det gäller dock under förutsättning att säljaren inte varit i god tro. För att säljaren ska anses vara i god tro ska denne inte ha känt till eller haft anledning att misstänka att förutsättningarna för att tillämpa bestämmelsen inte varit uppfyllda.

Läs mer om god tro.

Försäljning till besökare från Norge och Åland

Vid leverans av varor här i landet till fysiska personer som är bosatta i Norge och på Åland är varan omsatt utomlands om följande villkor är uppfyllda (5 kap. 3 a § andra stycket ML):

• Ersättningen är minst 1 000 kr exklusive mervärdesskatt.
• Säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen har fört in varan till Norge eller Åland och att mervärdesskatt har betalats vid importen.

Beloppsgränsen 1 000 kr exklusive mervärdesskatt får tillämpas också på en grupp av varor som normalt utgör en enhet, t.ex. ett köksmöblemang eller en kamera med objektiv.

Med ”i nära anslutning till leveransen” menas att köparen ska ha fört in varan till Norge eller Åland inom 14 dagar från tidpunkten för leveransen av varan.

Säljaren måste få en kopia av köparens tullräkning eller motsvarande handling för att kunna styrka att köparen i nära anslutning till leveransen har fört in varan till Norge eller Åland och betalat mervärdesskatt vid importen.

Särskilt om försäljning av motorcyklar, bilar och båtar

Enligt Skatteverket kan bestämmelsen i 5 kap. 3a § andra stycket ML gälla även vid försäljning av bilar, motorcyklar och båtar till fysiska personer som är bosatta i Norge eller på Åland.

Säljaren ska då kunna visa att köparen i nära anslutning till leveransen har fört in fordonet till Norge eller Åland och enligt tullräkning eller liknande handling betalat mervärdesskatt där.

Export av motorcyklar eller bilar bör vidare anses styrkt först när Transportstyrelsen avregistrerat fordonet på grund av att det förts ut.

Det finns en särskild exportbestämmelse vid omsättning av tillfälligt registrerade personbilar och motorcyklar till fysiska personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i ett land utanför EU.