Vem omfattas av reglerna?

Skalbolagsbeskattning vid avyttring av näringsbetingade andelar m.m.

Bestämmelserna om skalbolagsbeskattning kan komma att tillämpas när näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter avyttras, och det avyttrande företaget är (25 a kap. 3 § IL)

• ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk före­ning som inte är ett investmentföretag
• en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. IL
• en svensk sparbank
• ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag
• ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges ovan.

För att bestämmelserna ska tillämpas krävs att ande­larna i företaget som avyttrats är att betrakta som andelar i ett skalbolag.

Vad är en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt?

Med en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundas på näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig till.

Med en aktiebaserad delägarrätt avses en (25 a kap. 4 § IL)

• rätt på grund av teckning av aktier
• teckningsrätt
• fondaktierätt
• inlösenrätt eller säljrätt som avser aktier.

Andelar som inte skalbolagsbeskattas

Bara för att man avyttrat andelar i ett skalbolag så är det inte säkert att skalbolagsbeskattning ska ske (25 a kap. 10 § IL).

Marknadsnoterad andel

Om någon andel eller aktiebaserad delägarrätt i det avyttrade fö­re­taget är marknadsnoterad, ska skalbolags- och återköps­reg­ler­na inte tillämpas. Detta motiveras med att det även utan de före­slag­na skalbolags- och återköpsreglerna inte anses vara möj­ligt för det avyttrande företaget att uppnå omotiverade skatte­förmåner.

Andel i en utländsk juridisk person

Om det avyttrade företaget är en utländsk juridisk person tilläm­pas regeln om skalbolagsbeskattning bara om något av följande gäller:

• den utländska juridiska personen är skattskyldig i Sverige vid tid­punkten för avyttringen
• den juridiska personens inkomst beskattas hos en delägare som är skattskyldig här vid denna tidpunkt.

Skalbolagsreglerna kan också tillämpas om den utländska juridiska perso­nen, direkt eller genom ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 25 a kap. 2 § 1 IL, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel eller en aktiebaserad delägarrätt i

• ett svenskt aktiebolag om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad
• en svensk eko­nomisk förening
• en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här under någon del av denna tid, om denna person motsvarar ett svenskt aktiebolag som inte är marknadsnoterat eller om personen motsvarar en svensk ekonomisk förening
• ett svenskt handelsbolag.

Eftersom syftet med skalbolagsreglerna är att säkerställa att bolagets inkomstskatt betalas, finns ingen anledning att skalbolagsbeskatta, då det utländska bolaget ju normalt inte ska betala någon skatt i Sverige.

Lagerandelar

Vinster på lagerandelar omfattas inte av skalbolagsreglerna eftersom en förutsättning för att en andel ska vara näringsbetingad är att det ska vara fråga om en andel som är en kapitaltillgång. En lagerandel ses som en lagertillgång (27 kap. 2 § IL).

Konkurs eller likvidation

Om avyttringen sker genom att det avyttrade företaget träder i likvidation eller försätts i eller upplöses genom konkurs, saknas anledning att tillämpa regeln om skalbolagsbeskattning.

Detta ska ses mot bakgrund av bestämmelserna om likvidation i 44 kap. 7 § första stycket IL eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2 IL. En­ligt 7 § första stycket anses ett värdepapper avyttrat om det företag som gett ut det träder i likvidation. Enligt 8 § första styc­ket 1 anses ett värdepapper avyttrat om det företag som gett ut det försätts i konkurs och är ett svenskt aktiebolag eller en svensk eko­nomisk förening.

Enligt punkt 2 i samma stycke regleras att ett värdepapper anses avyttrat om det företag som gett ut det upplöses genom konkurs och inte är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening.

Anledningen till att skalbolagsregeln inte behöver tillämpas i fallen ovan är att bolaget inte kan ha avyttrats till någon bolags­plundrare genom likvidatio­nen eller konkursen. Skalbolagsregeln tillämpas inte heller om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma inom EES upplöses.

Andelar i handelsbolag

En handelsbolagsandel anses avyttrad om handelsbolaget upplöses eller om andelen löses in, enligt 50 kap. 2 § första stycket IL.

Om handelsbolaget upplöses bedöms risken för skalbolagstransaktioner vara liten, och där­för gäller inte skalbolagsreglerna i det fallet. I inlösenfallet har det däremot ansetts befogat att kunna tillämpa skalbolagsreglerna.

Avyttring som inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till någon annan

Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till någon annan, ska skalbolagsbeskattning bara ske om det föreligger särskilda omständigheter (25 a kap. 12 § IL).

Minoritetsägare

För exempelvis minoritetsägare som avyttrar andelar kan det vara svårt att veta om de sålt andelar i ett skalbolag. Det kan också vara svårt för dem att tvinga fram en s.k. skal­bolagsdeklaration (prop. 2002/03:96 s. 123). Om en minoritets­post överlåts av en säljare som inte själv, eller tillsammans med andra minoritetsägare, har något inflytande i företaget, ska skalbolags- och återköps­reg­ler­na bara undantagsvis tillämpas på minoritetsdelägare. Om en minoritetsägare t.ex. avyttrar andelarna samtidigt med andra del­ägare, och någon annan därigenom får ett väsentligt inflytande, bör däremot regel­systemet gälla även för en säljare som är minoritets­ägare.

Intern aktieöverlåtelse

Högsta förvalt­nings­domstolen har i RÅ 2003 ref. 68 fastställt att en intern aktie­överlåtelse normalt sett ska om­fattas av ventilen i 49 a kap. 12 § andra stycket IL. Högsta förvalt­nings­domstolen kon­sta­terar att det för­värv­ande bolaget visserligen får ett inflytande över det avytt­rade skal­bolaget, men att det inte innebär att den fysiska personens infly­tande över skal­bolaget minskar.

Eftersom den fysiska personens inflytande över skal­bolaget inte minskar kan något inflytan­de inte anses ”gå över” från personen till det förvärvande bolaget. Därför ska en intern aktie­överlåtelse beskattas enligt skal­bolags­reglerna bara om det föreligger särskilda omstän­dig­heter. Enligt Skatte­verkets upp­fattning kan en sådan särskild omständighet vara att man gör den interna aktie­överlåtelsen som ett av flera led i en skal­bolags­plund­ring.

Domen gäller i och för sig när en fysisk person avyttrar en andel, men motsvarande synsätt ska även tillämpas när det är en juridisk person som avyttrar andelen. Aktuell bestämmelse finns i 25 a kap. 12 § IL. I RÅ 2007 not. 160 överläts ett skalbolag av ett bolag till ett annat bolag i en oäkta koncern och ventilen ansågs tillämplig.

Inte heller i ett fall där ett företag överlåts från ett systerföretag till ett annat har något inflytande ansetts gå över från ägaren till någon annan person (RÅ 2006 not. 145).

Med hänvisning till RÅ 2006 not. 145 kom Skatterättsnämnden i förhandsbeskedet 143-14/D (fråga 2) fram till att något väsentligt inflytande inte gick över. Med följande motivering fann Skatterättsnämnden därefter att det inte förelåg sådana särskilda omständigheter som avses i 25 a kap 12 §.

Med hänsyn till att X AB lämnat som förutsättning att den skatt som kan bli följden av ett återköp ska betalas, vilket även gäller obeskattad vinst i Ä AB vid tidpunkten för aktieöverlåtelsen, finner Skatterättsnämnden att det inte kan anses föreligga några särskilda omständigheter som gör att skalbolagsbeskattning ändå ska ske.