Skattskyldighet

Godkända lagerhållare

Den som har godkänts som lagerhållare enligt 9 § LSNP är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 1 LSNP).

Den som är godkänd lagerhållare är skattskyldig i denna egenskap även för skatt på varor som lagerhållaren säljer genom distansförsäljning, som lagerhållaren äger och för in eller tar emot från ett annat EU-land eller som lagerhållaren äger och som importeras från tredjeland.

En godkänd lagerhållare kan inte under skatteuppskov hantera varor som civilrättsligt tillhör någon annan (jfr prop. 2013/14:10 s. 123). Förarbetsuttalandet gäller godkända lagerhållare enligt LTS, men motsvarande får anses gälla även för lagerhållare enligt LSNP eftersom man i förarbetena till LSNP uttalat att reglerna om beskattning av e-cigaretter och andra nikotinhaltiga produkter ska utformas efter reglerna om beskattning av snus och tuggtobak (jfr prop. 2017/18:187 s. 44).

Skattskyldighet då lagerhållare försätts i konkurs

Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är då skattskyldiga för varor för vilka skattskyldigheten inträder efter konkursbeslutet (10 § LSNP).

Den som yrkesmässigt tillverkar varor utan att vara godkänd lagerhållare

Den som yrkesmässigt tillverkar skattepliktiga varor utan att vara godkänd lagerhållare är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 2 a LSNP).

Den som utan att vara godkänd lagerhållare säljer skattepliktiga varor till köpare i Sverige genom distansförsäljning

Den som utan att vara godkänd som lagerhållare säljer skattepliktiga varor till en köpare i Sverige genom distansförsäljning är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 2 b LSNP).

Det ställs inget uttryckligt krav på yrkesmässighet vid distansförsäljning eftersom denna typ av försäljning per automatik uppfyller kraven för yrkesmässig aktivitet i 2 § första stycket LSNP (prop. 2017/18:187 s. 46).

Vad menas med distansförsäljning?

Med distansförsäljning menas försäljning där varorna transporteras till Sverige från ett annat EU-land av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning och köpet inte är yrkesmässigt för köparen. Med EU-land menas områden som tillhör EU:s punktskatteområde (2 § första stycket LSNP).

Det saknar betydelse i vilket land säljaren har sitt säte. Exempelvis kan en svensk eller en norsk säljare bedriva distansförsäljning till svenska köpare så länge säljaren transporterar varorna till köparna från andra EU-länder än Sverige. Om varorna transporteras från Norge eller inom Sverige till de svenska kunderna är det dock inte frågan om distansförsäljning.

Anmälan för registrering

Den som avser att sälja nikotinskattepliktiga varor till Sverige genom distansförsäljning ska anmäla detta till Skatteverket på en särskild blankett (5 och 7 §§ FSNP). Anmälan görs på blanketten ”Anmälan Nikotinskatt Distansförsäljning” (SKV 5414).

Den som för in eller tar emot varor från ett annat EU-land utan att vara lagerhållare och utan att det är distansförsäljning

Den som för in eller tar emot skattepliktiga varor från ett annat EU-land utan att vara godkänd lagerhållare och utan att det är distansförsäljning är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 2 c LSNP). Med EU-land menas områden som tillhör EU:s punktskatteområde (2 § första stycket LSNP).

Det finns inget krav på yrkesmässighet för skattskyldighet enligt 6 § 2 c LSNP. Skatt ska alltså som huvudregel betalas även för varor som förs in för privat bruk.

Begränsat undantag för enskilda personers resandeinförsel för personligt bruk

Från skattskyldighet enligt 6 § 2 c LSNP undantas en viss mängd varor som en enskild person själv transporterar till Sverige om varorna är avsedda för den enskildas eller dennes familjs personliga bruk (8 § LSNP). Skattefrihet medges för högst

• 20 milliliter e-vätskor per person och tillfälle och
• 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle.

Observera att varorna ska transporteras av den enskilda privatpersonen själv i samband med resa för att undantaget ska vara tillämpligt. Om någon annan för i varorna till Sverige för privatpersonens räkning är undantaget inte tillämpligt och privatpersonen ska redovisa och betala nikotinskatt för samtliga varor.

Om en enskild person har med sig mer än de skattefria mängderna medges fortfarande skattefrihet för dessa, medan de mängder som överstiger nivåerna ska beskattas. Om en enskild person exempelvis transporterar 30 milliliter e-vätska för personligt bruk till Sverige kommer 20 milliliter att undantas från beskattning, medan skatt tas ut på 10 milliliter (prop. 2017/18:187 s. 58).

Med personligt bruk menas att det är personen själv eller familjemedlemmen som ska använda varan. Det kan även innefatta exempelvis enstaka gåvor, men inte försäljning (prop. 2017/18:187 s. 55 f.).

Om en person tar med sig stora mängder skattepliktiga varor kan detta vara ett tecken på att de inte är avsedda för personligt bruk och i så fall ska skatt betalas för hela mängden. En bedömning av om varorna är för personligt bruk måste dock alltid göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall (prop. 2017/18:187 s. 56 och s.58).

Den som använder varor som köpts in skattefritt för annat än avsett ändamål

Den som använder skattepliktiga varor som förvärvats skattefritt för något annat ändamål än det som var förutsättningen för skattefriheten är skattskyldig för nikotinskatt (6 § 3 LSNP).

Den som har ett provianteringstillstånd enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg kan under vissa förutsättningar ta emot varor utan skatt för vissa skattebefriade ändamål. Om varorna används för annat än det avsedda ändamålet blir den som använder varorna på detta sätt alltså skattskyldig enligt denna bestämmelse.

Den som importerar varor från tredjeland

Vid import av skattepliktiga varor från tredjeland är någon av följande skattskyldig:

• om en tullskuld uppkommer i Sverige till följd av importen: den som är skyldig att betala tullen (7 § första stycket 1 LSNP).
• om importen gäller en unionsvara eller om varan ska deklareras för övergång till fri omsättning i Sverige men inte är belagd med tull: den som skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd (7 § första stycket 2 LSNP).
• om en tullskuld uppkommer i ett annat EU-land, eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull, till följd av att en tulldeklaration ges in i det landet med stöd av ett sådant tillstånd för centraliserad klarering som avses i artikel 179 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen: den som är eller skulle ha varit skyldig att betala tullen i det andra EU-landet (7 § första stycket 3 LSNP).

Bestämmelsen har ändrats på så sätt att en tredje punkt införts den 1 januari 2022. Den nya punkten anger vem som är skattskyldig i de fall en tulldeklaration lämnas in i ett annat EU-land med stöd av ett tillstånd för centraliserad klarering. Tullskulden uppkommer då i det EU-land där deklarationen lämnas in, medan skattskyldighet för punktskatt uppkommer i Sverige. Bestämmelsen innebär att den som är skyldig att betala tullen i det andra EU-landet, eller skulle ha varit skyldig att betala tullen om varan hade varit belagd med tull, även är skattskyldig för punktskatten för importen. Med uttrycket ”skulle ha varit skyldig att betala tullen” avses både situationer där varan är tullfri och situationer där varan importeras från ett territorium som ingår i EU:s tullområde men som inte ingår Europeiska unionens punktskatteområde (t.ex. Åland), och varan därför inte är belagd med tull (jfr prop. 2021/22:23 s. 70 jämförd med 81).

Vad menas med import?

Med import menas vid tillämpningen av LSNP att en skattepliktig vara förs in till Sverige från tredjeland under förutsättning att varan inte omfattas av ett sådant suspensivt tullförfarande eller suspensivt tullarrangemang som avses i artikel 4.6 i punktskattedirektivet. Med import menas även att varan frisläpps från ett sådant förfarande eller arrangemang (2 § andra stycket LSNP). Det är alltså först när varan inte längre omfattas av tullförfarandet eller tullarrangemanget som varan har importerats i den mening som avses i LSNP.

En tullskuld kan uppkomma utan att varan har frisläppts från tullförfarandet eller tullarrangemanget. Så är fallet när man inte uppfyller vissa villkor eller förpliktelser, t.ex. när man inte har lämnat en avräkningsnota. Observera att omständigheten att en tullskuld har uppkommit inte i sig innebär att varan ska anses ha importerats i den mening som avses i LSNP.

Vad menas med tredjeland?

Med tredjeland menas länder och områden utanför EU:s punktskatteområde (2 § första stycket LSNP). EU:s punktskatteområde framgår av förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde.

Vad är en tullskuld och en unionsvara?

Med tullskuld och unionsvara menas detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (2 § tredje stycket LSNP).

Tullverket beslutar om nikotinskatt vid import

Tullverket beslutar om nikotinskatt för den som är skattskyldig vid import och skatten ska då betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2016:253) (17 § andra stycket LSNP).

Undantag från skattskyldighet vid import från tredjeland för varor som ägs av en lagerhållare

Varor som ägs av en godkänd lagerhållare vid övergången till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013 undantas från skattskyldighet vid import (7 § andra stycket LSNP). För dessa varor kommer skattskyldighet i stället att inträda vid ett senare tillfälle enligt bestämmelserna om skattskyldighetens inträde för lagerhållare (prop. 2017/18:187 s. 58).

Det är frågan om ett undantag från huvudregeln om skattskyldighet vid import och det är den som hävdar att undantaget är tillämpligt som ska visa att så är fallet (jfr prop. 2017/18:187 s. 58).

Kompletterande information

• Vem ska registreras?