Viss egendom är undantagen från utmätning på grund av gäldenärens behov. Vidare kan egendomens beskaffenhet eller särskilda föreskrifter medföra att egendomen ska vara undantagen från utmätning.
Även om egendomen är utmätningsbar enligt de allmänna förutsättningarna är det inte säkert att Kronofogden får utmäta all sådan egendom. Viss egendom är nämligen undantagen från utmätning. Vad som kan undantas från utmätning regleras i 5 kap. UB. Kronofogden ska självmant pröva vad som ska undantas från utmätning utifrån kända omständigheter eller utifrån uppgifter som myndigheten kan få utan större utredning. Gäldenären ska lämna de uppgifter som kan behövas för bedömningen (5 kap. 14 § UB). Gäldenären kan avstå från egendom som egentligen ska undantas från utmätning genom att anvisa den till utmätning (5 kap.15 § UB).
Viss egendom kan vara undantagen från utmätning för att gäldenären ska kunna fortsätta försörja sig och sin familj, s.k. beneficieegendom (5 kap. 1-4 §§ UB). Juridiska personer, med undantag för dödsbon, omfattas inte av beneficiereglerna (5 kap. 3 § UB).
I 5 kap. 1 § 7 UB undantas vissa tillgångar från utmätning. Bestämmelsen omfattar pengar, banktillgodohavanden, annan fordran och förnödenheter. Aktier omfattas inte av ordalydelsen i den aktuella punkten. Syftet med bestämmelsen är att gäldenären ska ha de tillgångar som hen behöver under den närmaste tiden. Tillgången måste därför snabbt kunna omsättas i pengar som gäldenären kan använda för att trygga sitt underhållsbehov.
HD anser att fondandelar i en värdepappersfond kan undantas från utmätning med en analog tillämpning av sjunde punkten, se Skatteverkets rättsfallskommentar om andelar i en värdepappersfond vid tillämpning av beneficiereglerna i UB.
Vad gäller marknadsnoterade aktier anser HD att dessa inte kan undantas från utmätning med tillämpning – direkt eller analogt – av aktuell beneficieregel (NJA 2015 s 839).
Kronofogden utmätte pengar på ett bankkonto som en gäldenär hade lagt undan under pågående löneutmätning för att kunna betala tandvårdskostnader. Pengar på ett bankkonto får undantas om det är pengar som gäldenären behöver för att kunna försörja sig och sin familj i väntan på inkomst. Det krävs synnerliga skäl för att undanta pengar från utmätning för längre tid än en månad (5 kap. 1 § 7 UB). Hovrätten fann att med hänsyn till gäldenärens begränsade inkomst och behov av tandvård förelåg synnerliga skäl för att undanta medlen från utmätning under en tid av tre månader (HovR ÖN 2013-04-03, mål nr ÖÄ 962-12).
Hovrätten har i ett avgörande funnit att hänsyn ska tas till de pengar som gäldenären får undanta i en skuldsanering vid utmätning. I normala fall behövs ett intyg från tandläkaren som visar på att tandvården är nödvändig och utgör det billigaste alternativet. Hovrätten fann dock att skuldsaneringsbeslutet tillsammans med tandläkarfakturan kunde styrka vårdbehovet och visa på att det föreligger synnerliga skäl att undanta belopp från utmätning under en tid av ca fyra månader (Svea 2018-10-03, mål nr ÖÄ 7926-18).
Nytt: 2022-06-29
Högsta domstolen har tagit ställning till i vilken utsträckning bankmedel kan undantas från utmätning för att betala ett årsarvode till en god man eller en förvaltare. I det aktuella fallet hade gäldenären satt undan pengar för att kunna betala arvodet till sin gode man och förvaltare. Arvodet fastställdes i efterskott för ett helt år. Högsta domstolen konstaterade att det i förarbetena till utsökningsbalken finns en uttalad riktlinje som innebär att medel som mest bör undantas för tre månader, men anser att denna riktlinje inte bör utgöra en yttersta gräns. Det bör finnas utrymme att i viss utsträckning undanta medel för längre tid, om de behövs för betalning av utgifter som förfaller till betalning med längre mellanrum. I sådana fall är det särskilt viktigt att det kan garanteras att medlen kommer till avsedd användning. Högsta domstolen ansåg att arvodeskostnader till god man och förvaltare är av sådant slag att de normalt ska undantas när förbehållsbeloppet bestäms. Med hänsyn till att den gode mannen och förvaltaren har redovisningsskyldighet för medlen fanns tillräckliga garantier för att medlen skulle komma till avsedd användning. Eftersom överförmyndarnämnden fastställer arvodet årsvis och i efterhand, så fanns det i det aktuella fallet synnerliga skäl för att undanta medel som motsvarade det arvode som var eller kunde antas vara upparbetat och som ännu inte förfallit till betalning (HD 2022-05-13, mål nr Ö 6893-20).
Kronofogden anser att en beneficieprövning enligt 5 kap. 1 § 7 UB för enskild näringsidkare som får utbetalning av rot- och rutersättning ska göras enligt en schablon. Schablonen ska bara tillämpas när gäldenärens levnadskostnader inte är kända, i andra fall ska principer för löneutmätning gälla (Kronofogdens handbok Utmätning, avsnitt 4.2.1 p.7).
Egendom kan också vara undantagen från utmätning på grund av särskilda föreskrifter eller på grund av egendomens beskaffenhet.
Egendom kan vara undantagen från utmätning t.ex. genom att ett överlåtelseförbud ställts upp i ett testamente eller vid gåva (5 kap. 5 § UB). En sådan föreskrift förhindrar normalt utmätning av den bortskänkta egendomen.
HD har i ett avgörande ansett att en fastighet kunde utmätas trots överlåtelseförbud. Överlåtelsen ansågs med hänsyn till ersättningen inte utgöra en klar gåvotransaktion, vederlaget motsvarade drygt 56 procent av fastighetens värde (NJA 2010 s. 390). HD har i ett annat avgörande slagit fast att då gåvoavsikten var klarlagd kunde ett vederlag om 42 procent av fastighetens värde inte utgöra ett hinder för att överlåtelsen ändå skulle anses vara benefik (NJA 2008 s. 457). Se även Svea 2013-05-16, mål nr ÖÄ 3715-13, där en överlåtelse som innefattade ett vederlag om ca 45 procent av fastighetens värde ändå betraktades som en gåva.
Medel som lämnas till gäldenären för ett särskilt angivet ändamål av bl.a. staten får inte utmätas om det skulle strida mot detta ändamål (5 kap. 6 § UB).
I ett fall beviljades en sökande EU-stöd för att han skulle öka arealen ädellövskog på sin fastighet. Samma dag som utbetalning beslutades för vissa nedlagda kostnader så utmätte Kronofogden dessa medel för betalning av en skuld som sökanden hade till staten. Högsta domstolen ansåg att EU-stödet i detta fall visserligen hade det särskilt angivna ändamålet att öka arealen ädellövskog, men utbetalningen var beroende av att mottagaren hade utfört en prestation. Det innebar att ändamålet med stödet helt eller delvis redan var uppfyllt när utbetalningen skedde. En utmätning av medlen stod då inte i strid med ändamålet (NJA 2016 s 635).
Skadestånd med anledning av personskada, frihetsberövande, falskt åtal, ärekränkning eller liknande får inte utmätas innan skadeståndet har betalats ut. Efter utbetalning av skadeståndet får det utmätas, men med vissa begränsningar (5 kap. 7 § UB).
Kronofogden utmätte en motorcykel som gäldenären hade köpt för pengar som han fått i brottsskadeersättning. Ersättningen omfattas av utmätningsförbud enligt 32 § brottsskadelagen (2014:322). HD började med att uttala att tanken bakom utmätningsförbudet är att ersättningen har en så stark personlig prägel att den ersättningsberättigade bör ges möjlighet att under vissa förutsättningar och med viss begränsning fritt få använda ersättningen. Ändamålet med denna typ av ersättningar och det syfte som ligger till grund för utmätningsförbudet medför att starka skäl talar för att förbudet bör gälla även i sådan egendom som den skadelidande har köpt för ersättningen. Hinder mot utmätning av egendomen förutsätter dock att den skadelidande kan visa att egendomen i sin helhet härrör från den ersättning som utmätningsförbudet skyddar. HD konstaterade sedan att gäldenären inte hade sammanblandat brottskadeersättningen med sina övriga tillgångar före motorcykelinköpet. Eftersom gäldenären visat att motorcykeln i sin helhet hade betalats med brottsskadeersättningen gällde utmätningsförbudet även för motorcykeln, som har trätt i brottsskadeersättningens ställe (NJA 2018 s. 966).
Olika typer av försäkringar och pensionssparande kan vara skyddade mot utmätning genom bestämmelser i annan lag än UB (se bl.a. 15 kap. FAL). För att skyddet mot utmätning ska kvarstå efter att ersättningen har betalats ut krävs i vissa fall att pengarna har hållits avskilda. Pengarna måste avskiljas utan dröjsmål (NJA 2017 s. 1123).
En skadeersättning kan vara skyddad mot utmätning trots att det i lag saknas ett uttryckligt utmätningsförbud (NJA 2018 s. 49 och NJA 2020 s. 367).
Frågan om ett individuellt pensionssparande var skyddat mot utmätning har prövats av HD. HD började med att slå fast hur beräkningen av det dubbla genomsnittet av årliga betalningar ska bestämmas vid utmätning av individuellt pensionssparande. Sedan uttalade HD att eftersom det inte har införts någon skyddsregel motsvarande den som gäller för pensionsförsäkringar kunde hela beloppet på pensionssparkontot utmätas (NJA 2013 s. 314).
Läs om dessa regler i Kronofogdens handbok Utmätning, avsnitt 4.3.
Särskilda regler gäller vid utmätning av immateriella tillgångar.
Upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk får inte utmätas hos upphovsmannen själv eller hos hens arvingar. Detsamma gäller ett manuskript eller ett konstverk som inte blivit utställt, utbjudet till salu eller godkänts för offentliggörande på något annat sätt (42 § URL). När rätten till ett verk inte får utmätas får inte heller rätten till ersättning för utnyttjande av rättigheten utmätas. Det gäller innan rättigheten har utnyttjats på det sätt som förutsätts för att ersättning ska betalas ut och ersättningen kan beräknas (5 kap. 9 § UB). Se vidare i Kronofogdens handbok Utmätning avsnitt 4.3.4.
Det finns inga hinder mot att utmäta patent hos uppfinnaren eller hens rättighetsinnehavare. Det förutsätts också i 54 § 2 PL att patent kan utmätas, beläggas med kvarstad och tas i anspråk för betalningssäkring.
Varumärken kan överlåtas separat och också utmätas om de är registrerade. De har dock sällan något värde skilda från de varor eller tjänster som de representerar.
Avkastning av immateriella tillgångar i form av avkastning eller royalty kan utmätas.