OBS: Detta är utgåva 2022.6. Visa senaste utgåvan.

Inom successionsrätten, ärvdarätten, används en del speciella termer och begrepp.

Arvinge

En arvinge är den som enligt lagens (ärvdabalkens) regler, arvsordningen, har rätt att ta arv efter en avliden.

Arvlåtare

En arvlåtare är en avliden person som efterlämnar egendom, kvarlåtenskap.

Arvsavstående

Ett arvsavstående innebär att den som har rätt att ta del i någons kvarlåtenskap på grund av arvs- eller testamentsrätt kan avstå från denna sin rätt helt eller delvis. Rätten går då vidare till den som skulle varit berättigad till arv eller testamentslott om den som avstått varit avliden. Gäller avståendet endast ett visst belopp eller viss egendom blir den tillträdande arvingen inte dödsbodelägare.

Arvsskifte

Ett arvsskifte, är delningen av en avlidens kvarlåtenskap mellan hans arvingar eller testamentstagare.

Arvslott

En arvslott är den andel i en kvarlåtenskap som en arvinge har rätt till enligt arvsordningens regler.

Arvsordning

Arvsordningen är den turordning i ärvdabalken, efter vilken arvingar tar arv, beroende av närheten i släktskap.

Bodelning mellan makar

En bodelning mellan makar innebär att giftorättsgemenskapen upplöses genom att makarnas sammanlagda giftorättsgods hälftendelas (enligt huvudregeln) mellan den efterlevande maken och den avlidne makens dödsbo. Den hälft som faller på dödsboet utgör tillsammans med eventuell enskild egendom den avlidnes kvarlåtenskap. Bodelning kan ske under bestående äktenskap om makarna är överens om det samt när äktenskapet upphör, genom dödsfall eller skilsmässa.

Bodelning mellan sambor

En bodelning mellan sambor innebär en delning av den bostad och det bohag som samborna skaffat för gemensam användning. Bodelning mellan sambor kan bara göras när samboförhållandet upplöses, antingen genom separation eller genom dödsfall.

Destinatär

Destinatär brukar den kallas som någon vill gynna genom en benefik rättshandling, t.ex. en gåva.

Dödsbo

Dödsboet är den rättsliga gemenskapen som råder under utredningen av tillgångarna efter en avliden. Dödsboet är en självständig juridisk person som kan köpa, sälja, ingå avtal etc. I boet ingår den avlidnes alla tillgångar och skulder.

Dödsbodelägare

Dödsbodelägare är efterlevande make och sambo (fram till bodelning) samt arvingar och universella testamentstagare, men inte legatarier.

Efterarvinge

Efterarvinge kallas den som har rätt till arv först efter att dödsbodelägaren har avlidit.

Enskild egendom

Enskild egendom, se giftorättgods.

Förmånstagare

En förmånstagare är en person till vars förmån t.ex. en livförsäkring tagits, d.v.s. den som ska få ut försäkringsbeloppet om den försäkrade avlider.

Giftorätt

Giftorätt är vardera makens rätt att vid bodelning få värde motsvarande hälften av andra makens tillgångar, om tillgångarna är giftorättsgods.

Giftorättsgods

Makars egendom är giftorättsgods om det inte bestäms i äktenskapsförord mellan makarna eller som villkor i gåvobrev eller testamente att den ska vara enskild egendom. I enskild egendom har andra maken inte giftorätt.

Kvarlåtenskap

Kvarlåtenskap är en samlingsbeteckning för de tillgångar och skulder som en arvlåtare lämnar efter sig.

Laglott

Laglotten är hälften av en bröstarvinges arvslott.

Legat

Ett legat är en särskild i testamente given förmån, t.ex. en sak, ett belopp i pengar, en nyttjanderätt till egendom eller en rätt att få inkomsten från viss egendom.

Legatarie

En legatarie är den som får ett legat.

Särkullbarn

Ett särkullbarn är barn som inte är gemensamt barn till två makar.

Testamentstagare

Testamentstagaren är den som ska få något enligt ett testamente.

Testator

Testatorn är den person som i ett testamente bestämt hur hans kvarlåtenskap ska fördelas.

Universell testamentstagare

En universell testamentstagare är den som genom testamente fått rätt till kvarlåtenskapen efter en testator, i dess helhet, viss andel av den eller vad som blir kvar sedan legat räknats av.

Äktenskapsförord

Ett äktenskapsförord är ett avtal mellan två personer som ska gifta sig om att all eller viss egendom ska vara enskild egendom i äktenskapet. Ett äktenskapsförord kan även vara ett avtal mellan makar om att all eller viss egendom som tidigare varit giftorättsgods i fortsättningen ska vara enskild egendom eller tvärtom.