OBS: Detta är utgåva 2022.6. Visa senaste utgåvan.

Den avlidnas tillgångar och skulder ska antecknas i bouppteckningen. Om den avlidna var gift ska även den efterlevande makans eller makens tillgångar och skulder antecknas. Den avlidnas och den efterlevande makans eller makens försäkringar ska antecknas i bouppteckningen, ibland som tillgångar och ibland som upplysningar.

Den avlidnas tillgångar

Den avlidnas tillgångar på dödsdagen ska antecknas i bouppteckningen (20 kap. 4 § första stycket ÄB).

Den efterlevande makans eller makens tillgångar

Om den avlidna var gift ska båda makarnas tillgångar antecknas och värderas var för sig (20 kap. 4 § andra stycket ÄB och KRNJ 2009-10-01, mål nr 1491-09). Det är den efterlevande makans eller makens tillgångar på den avlidnas dödsdag som ska antecknas.

Om det finns enskild egendom m.m.

Om den avlidna eller den efterlevande makan eller maken hade enskild egendom ska den antecknas för sig i bouppteckningen. Det ska framgå att egendomen är enskild och på vilken grund (20 kap. 4 § andra stycket ÄB). Om det finns ett äktenskapsförord ska det alltid bifogas bouppteckningen. Om egendomen är enskild på någon annan grund än ett äktenskapsförord, bör den handlingen skickas in till Skatteverket tillsammans med bouppteckningen, men det är inget krav.

Om det finns en sådan rättighet som enligt 10 kap. 3 § ÄktB ska vara undantagen från bodelning ska detta antecknas i bouppteckningen (20 kap. 4 § andra stycket ÄB).

Om den avlidna inte har några andra arvingar än den efterlevande

Om den avlidna inte har några andra arvingar än den efterlevande makan eller maken behöver man inte särskilt anteckna vilka av tillgångarna som är giftorättsgods, enskild egendom respektive rättighet enligt 10 kap. 3 § ÄktB. Det räcker att respektive makes tillgångar antecknas var för sig utan uppdelning. Skälet till det är att den efterlevande makan eller maken ärver all den avlidnas egendom med full äganderätt (20 kap. 4 § andra stycket ÄB och prop. 1986/87:1 s. 247).

Den efterlevande sambons tillgångar

Om den efterlevande sambon begär bodelning ska hens tillgångar som ska ingå i bodelningen antecknas i bouppteckningen. Dessa tillgångar kallas samboegendom.

Om sambon begär skuldtäckning ur den avlidnas egendom ska alla sambons tillgångar antecknas (20 kap. 4 § tredje stycket ÄB).

Värdering och anteckning av vissa tillgångar

Det värde som ska användas är tillgångarnas marknadsvärde på dödsdagen (20 kap. 4 § första stycket ÄB). Skatteverket anser ändå att vissa tillgångar får tas upp till ett annat värde.

Fast egendom

Fast egendom ska tas upp till marknadsvärdet. Som ett alternativ kan man använda taxeringsvärdet året före dödsfallet. Om taxeringsvärdet har använts bör detta framgå av bouppteckningen. Det finns inget krav på att detta måste framgå, men det är lämpligt, t.ex. för att kunna bedöma förutsättningarna för efterarv när den först avlidna makens eller makans skulder är större än tillgångarna.

Fast egendom bör antecknas med fastighetens officiella fastighetsbeteckning, inklusive kommunens namn, t.ex. Kalmar Björnen 2:3. Det finns inget krav på att fastigheten ska antecknas på det sättet i bouppteckningen. Men för att dödsboet eller någon annan ska kunna få lagfart krävs att den officiella fastighetsbeteckningen inklusive kommunens namn antecknas i bouppteckningen.

Byggnad på mark med tomträtt

En byggnad på mark med tomträtt ska tas upp till marknadsvärdet. Som ett alternativ kan man använda det taxerade byggnadsvärdet året före dödsfallet. Om man använt det taxerade byggnadsvärdet bör detta framgå av bouppteckningen.

En tomträtt bör antecknas med fastighetens officiella fastighetsbeteckning, inklusive kommunens namn, t.ex. Härnösand Äpplet 1:3. Det finns inget krav på att tomträtten ska antecknas på det sättet i bouppteckningen. Men för att tomträtten ska kunna skrivas in i fastighetsregistret krävs att man antecknar den officiella fastighetsbeteckningen, inklusive kommunens namn, samt att det framgår av bouppteckningen att det är en tomträtt.

Byggnad på ofri grund

En byggnad på ofri grund ska tas upp till marknadsvärdet. Som ett alternativ kan man använda det taxerade byggnadsvärdet året före dödsfallet. Om det taxerade byggnadsvärdet har använts bör detta framgå av bouppteckningen.

Bostadsrätt

En bostadsrätt ska tas upp till marknadsvärdet.

Värdepapper

Aktier och andra värdepapper ska tas upp till marknadsvärdet.

Utländsk valuta

Utländsk valuta ska tas upp till värdet enligt växelkursen på dödsdagen.

Den avlidnas del i ett oskiftat dödsbo

Om den avlidna hade en del i ett oskiftat dödsbo är det en tillgång som ska redovisas i bouppteckningen.

Näringsverksamhet

En näringsverksamhet ska tas upp till marknadsvärdet. Som ett alternativ till marknadsvärdet kan man använda substansvärdet. Om substansvärdet har använts bör detta framgå av bouppteckningen.

Den avlidnas försäkringar

Den avlidnas försäkringar som faller ut med anledning av dödsfallet kan ibland vara en tillgång som ska antecknas i bouppteckningen. I vissa fall ska ett utfallande försäkringsbelopp bara antecknas som en upplysning.

Försäkringar med förmånstagare

Om den avlidna hade en livförsäkring med förmånstagare ska försäkringens värde inte ingå i den avlidnas kvarlåtenskap och därför inte tas upp bland den avlidnas tillgångar. Däremot ska man anteckna försäkringen och vem som är förmånstagare i bouppteckningen (20 kap. 5 § andra stycket ÄB och 14 kap. 7 § första stycket FAL). Även värdet bör antecknas.

IPS med förmånstagare

Tillgångar på ett individuellt pensionssparkonto (IPS) med förmånstagare ska antecknas i bouppteckningen (20 kap. 5 § andra stycket ÄB).

Försäkring med dödsboet som förmånstagare

Om dödsboet är förmånstagare i en försäkring ska försäkringsbeloppet ingå i kvarlåtenskapen och försäkringsbeloppet ska tas upp bland den avlidnas tillgångar (RÅ 2004 ref. 12).

Försäkringar utan förmånstagare

Om den avlidna hade en försäkring utan förmånstagare ingår värdet i kvarlåtenskapen och försäkringsbeloppet ska tas upp bland den avlidnas tillgångar. Även en försäkring utan förmånstagare som avser begravningshjälp ska ingå i den avlidnas kvarlåtenskap och tas upp som en tillgång (NJA 2001 s. 401).

Försäkringar kan påverka ett efterarv

Försäkringar med förmånstagare ska antecknas i bouppteckningen. Om en efterlevandemake eller maka är förmånstagare kan det under vissa förutsättningar finnas rätt till efterarv på försäkringen.

Om en förmånstagare har avlidit före den försäkrade

Om en förmånstagare har avlidit före den försäkrade tillfaller försäkringsbeloppet förmånstagarens avkomlingar, d.v.s. barn, barnbarn o.s.v., om de haft rätt att träda i förmånstagarens ställe i fråga om arv efter försäkringstagaren eller den försäkrade (14 kap. 5 § tredje stycket FAL). Om en sådan avkomling saknas tillfaller hela försäkringen andra förmånstagare, om sådana finns.

Den efterlevande makens eller makans försäkringar

En efterlevande makes eller makas försäkring som har ett ekonomiskt värde ska värderas och antecknas i bouppteckningen som hens tillgång, oavsett om ett förmånstagarförordnande har gjorts eller inte.

Rena riskförsäkringar, t.ex. tjänstegrupplivförsäkringar, saknar ekonomiskt värde och behöver därför inte antecknas i bouppteckningen.

Den avlidnas skulder

De skulder som den avlidna hade på dödsdagen ska antecknas i bouppteckningen. Det är skuldernas belopp på dödsdagen som ska användas (20 kap. 4 § första stycket ÄB).

Om det finns skulder som är att hänföra till den avlidnas enskilda egendom, ska det specificeras i bouppteckningen vilka skulder det är.

Kostnader för begravning och bouppteckning

Kostnaderna för begravningen och bouppteckningen får också tas upp i bouppteckningen som den avlidnas skulder. De skulderna fanns ju inte på dödsdagen, men man har ansett att de är så nära förknippade med dödsfallet att de ändå får tas upp (Skatteverkets ställningstagande Värdering av tillgångar m.m. i en bouppteckning avseende dödsfall efter 31 december 2004). Kostnaderna för gravsten och sorgkläder till make och barn som var beroende av den avlidna för sin försörjning räknas också in i kostnaderna för begravningen och får alltså tas upp i bouppteckningen som den avlidnas skulder. Skatteverket anser däremot att kostnader för framtida gravskötsel inte får tas upp i bouppteckningen.

Den efterlevande makens eller makans skulder

Om den avlidna var gift ska den efterlevande makans eller makens skulder antecknas i bouppteckningen. Den avlidnas skulder och den efterlevandes skulder ska antecknas var för sig. Det är skuldernas belopp på den avlidnas dödsdag som ska användas (20 kap. 4 § första och andra stycket ÄB).

Om det finns skulder som är att hänföra till den efterlevande makens eller makans enskilda egendom ska det specificeras i bouppteckningen vilka skulder det är.

Ibland behöver man inte dela upp makarnas egendom i giftorättsgods och enskild egendom, se Om den avlidna inte har några andra arvingar än den efterlevande. Det gäller även skulderna.

Den efterlevande sambons skulder

Om den efterlevande sambon begär bodelning ska hens skulder som ska ingå i bodelningen antecknas i bouppteckningen. Det är alltså de skulder som är att hänföra till samboegendomen. Beloppet som ska användas är skuldernas belopp på den avlidnas dödsdag.

Om sambon begär skuldtäckning ur den avlidnas egendom ska alla sambons skulder antecknas (20 kap. 4 § tredje stycket ÄB).

Vem ansvarar för värderingen och att allt är riktigt antecknat?

Det är förrättningsmännen som gör en uppskattning av tillgångarnas marknadsvärde och intygar att tillgångarna värderats efter bästa förstånd och är riktigt antecknade i bouppteckningen.

Det är även förrättningsmännen som intygar att skulderna är riktigt antecknade i bouppteckningen.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNJ 2009-10-01, mål nr 1491-09 [1]
  • NJA 2001 s. 401 [1]
  • RÅ 2004 ref. 12 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1986/87:1 om äktenskapsbalk m.m. [1]

Ställningstaganden

  • Framtida gravskötsel [1]
  • Värdering av tillgångar m.m. i en bouppteckning avseende dödsfall efter den 31 december 2004 [1] [2]