OBS: Detta är utgåva 2022.7. Visa senaste utgåvan.

Olika typer av fordringar utgivna i utländsk valuta samt derivat där den underliggande tillgången avser utländsk valuta ska beskattas enligt reglerna för utländsk valuta. Även försäljning av valuta beskattas med undantag för resevaluta.

Egendom som beskattas som utländsk valuta

En kapitalvinst vid avyttring av utländsk valuta eller en fordran i utländsk valuta ska beskattas enligt bestämmelserna i 48 kap. IL.

Bestämmelserna omfattar försäljning av

  • alla slag av sedlar och mynt i utländska valutor
  • fordringar i alla slag av utländska valutor.

En svensk fordringsrätt är en fordran i svenska kronor (48 kap. 3 § IL). Detta gäller oavsett om de är utfärdade av svenska eller utländska företag. En valutaobligation i svenska kronor där avkastningen är beroende av utvecklingen av en annan valuta ska beskattas som en svensk fordringsrätt.

En utländsk fordringsrätt är en fordran i utländsk valuta (48 kap. 4 § IL). Detta gäller bl.a. obligationer, konvertibler, vinstandelslån, optionslån och privata fordringar.

Konvertibler i utländsk valuta

Konvertibler utställda i svenska kronor är delägarrätter (48 kap. 2 § IL). En konvertibel utställd i en utländsk valuta är däremot en utländsk fordringsrätt (48 kap. 4 § IL). Konvertering av en konvertibel till en aktie utlöser inte någon beskattning (44 kap. 10 § IL). När aktien senare säljs beskattas vinsten uteslutande enligt reglerna för delägarrätter (48 kap. IL). Detta gäller även utländska andelar.

Optionslån i utländsk valuta

Vid en avyttring av ett skuldebrev som emitterats i förening med en optionsrätt (köp- eller teckningsoption) är själva skuldebrevet, om det är utställt i utländsk valuta, en utländsk fordringsrätt (48 kap. 4 § IL) och optionsrätten en delägarrätt (48 kap. 2 § IL). Skuldebrevet och optionsrätten beskattas alltid som två separata värdepapper, även om optionsrätten inte har avskilts. Har skuldebrevet förvärvats i förening med optionsrätten ska anskaffningsutgiften fördelas med tillämpning av den s.k. restvärdemetoden i 48 kap. 14 § IL. Detta gäller såväl köp- som teckningsoptioner.

Valutaindexobligation och valutaobligation

En indexobligation är en s.k. strukturerad produkt, där avkastningen av obligationen är beroende av utvecklingen på ett index eller liknande. Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en obligation utgiven i svenska kronor där avkastningen är beroende av ett aktieindex ska behandlas som en delägarrätt (RÅ 1994 ref. 26).

En indexobligation där avkastningen är beroende av andra typer av index än aktieindex är en fordringsrätt. Högsta förvaltnings­domstolen har ansett att en valutaobligation utgiven i svenska kronor ska behandlas som en svensk fordringsrätt trots att avkastningen är beroende av utländsk valuta (RÅ 1999 ref. 69). En indexobligation som är utgiven i annan valuta än svenska kronor ska behandlas som en utländsk fordringsrätt. Detta innebär att en aktieindexobligation utgiven i utländsk valuta ska behandlas som en utländsk fordringsrätt.

Valutaterminer, valutaoptioner m.m.

Samtliga derivatinstrument som optioner, terminer och CFD-kontrakt där den underliggande tillgången utgörs av utländsk valuta, fordran i utländsk valuta eller är hänförlig till ett index i utländsk valuta, beskattas enligt samma regler i 48 kap. 4 § IL som en utländsk fordringsrätt.

Valutahandel

Även handel med valutapar, s.k. forex-trading, omfattas av reglerna om utländsk valuta. Handeln innebär att man köper den ena valutan i paret och säljer den andra valutan. Handeln beskattas enligt samma regler i 48 kap. 4 § IL som en utländsk fordringsrätt.

Utländsk valuta

Reglerna tillämpas också när kontanter används för betalning eller växling till annan valuta eller mellan skilda utländska valutor. Vid växling av t.ex. GBP till USD kapitalvinstbeskattas således avyttringen av pund.

Undantag: resevaluta

Av praktiska skäl har resevaluta och liknande undantagits från beskattning. Undantaget omfattar även resecheckar. En kursvinst eller en kursförlust på utländsk valuta som är avsedd för personliga levnadskostnader under en tillfällig vistelse i utlandet är därför varken skattepliktig eller avdragsgill (48 kap. 6 § IL). Undantaget gäller dock bara för normala personliga levnadskostnader och tillämpas inte vid t.ex. inköp i utlandet av värdefulla kapitaltillgångar.

Det är avsikten med innehavet som avgör om kapitalvinsten är skattepliktig eller om kapitalförlusten är avdragsgill. Det innebär att även återväxling vid hemkomsten av resevaluta som blivit över efter resan inte ska beskattas, eftersom valutan förvärvats i avsikt att användas för personliga levnadskostnader under utlandsresan.

Med hänsyn till att valutakurser vid köp av valuta är högre än kurserna vid försäljning, är förlust vanligare än vinst.

Motsvarande bestämmelse finns för skulder i utländsk valuta avsedd för personliga levnadskostnader vid tillfälliga vistelser i utlandet (54 kap. 4 § IL). Denna får betydelse då resekostnader betalas med t.ex. ett kreditkort.

Med tillfällig vistelse avses normalt högst sex månader (prop. 1990/91:54 s. 208 samt 316–317). Av förarbetena framgår emellertid att längre tid kan komma ifråga för den som på grund av svensk offentlig tjänst och liknande är obegränsat skattskyldig i Sverige, t.ex. svenska diplomater utomlands.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1994 ref. 26 [1]
  • RÅ 1999 ref. 69 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition1990/91:54 s. 208 samt 316 - 317 [1]