Fordonsskatt och saluvagnsskatt

Anstånd med betalning av vägtrafikskatt

Skatteverket kan bevilja anstånd med betalning av vägtrafikskatt vid omprövning eller överklagande av ett skattebeslut eller om det finns synnerliga skäl för det. Med vägtrafikskatt avses fordonsskatt och saluvagnsskatt (jämför 1 kap. 1 § VSL).

Vid begäran om omprövning eller överklagande

Skatteverket får bevilja anstånd med betalning av vägtrafikskatt om den skattskyldiga begärt omprövning eller överklagat ett beskattningsbeslut och det är tveksamt om betalningsskyldighet kommer att gälla (5 kap. 8 § första stycket 1 VSL). Utgången av prövningen i beskattningsärendet ska alltså vara oklar och anstånd bör beviljas om det är minst lika sannolikt att den skattskyldiga inte kommer att behöva betala skatten som att hen kommer att behöva betala skatten.

I andra fall än vid begäran om omprövning eller överklagande

Skatteverket får även i andra fall bevilja anstånd med betalning av vägtrafikskatt om det kan antas att den skattskyldiga kommer att bli helt eller delvis befriad från skatten (5 kap. 8 § första stycket 2 VSL). Anstånd bör beviljas med ett belopp som motsvarar den skatt som kan antas komma att falla bort.

I en företagsrekonstruktion kan det ingå en betalningsuppgörelse med borgenärerna genom ett offentligt ackord. En situation där anstånd med betalning av vägtrafikskatt kan medges är om den skattskyldiga kommer att bli befriad från skatten på grund av en ackordsuppgörelse, jämför förhållandena vid 63 kap. 4 § SFL, där tveksamheten kan bero på att Skatteverket ska ge ackord. För att Skatteverket ska ge anstånd krävs i princip att frågan om eftergift har initierats, vilket betyder att det behöver finnas en begäran om ackord från den skattskyldiga att ta ställning till. Vid ärenden om företagsrekonstruktion kan det dröja innan det finns ett konkret ackordsförslag.

I övriga fall – om det finns synnerliga skäl

Om det finns synnerliga skäl, ska Skatteverket bevilja anstånd med att betala vägtrafikskatt även i andra fall eller på annat sätt än som avses i 5 kap. 8 § VSL (5 kap. 9 § VSL). Bestämmelsen är avsedd att täcka de undantagssituationer då den skattskyldigas skattebetalningsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller någon annan omständighet som personen inte kunnat råda över och det samtidigt föreligger synnerligen ömmande omständigheter. Bestämmelsen bör tillämpas restriktivt och anstånd bör inte komma i fråga annat än i enstaka mycket speciella fall. Paragrafens begränsade tillämpningsområde tydliggörs genom rekvisitet ”synnerliga skäl” (se prop. 2005/06:65 s. 130, jämför prop. 1987/88:159 s. 42). Anstånd får beviljas för hela skatten eller för en del av den.

Ansökan om anstånd med betalning

En ansökan om anstånd med att betala vägtrafikskatt ska lämnas in till Skatteverket (5 kap. 10 § VSL). Det är den som är skattskyldig eller en företrädare (t.ex. genom fullmakt) för den skattskyldiga som ska ansöka om anstånd med betalning av vägtrafikskatt till Skatteverket.

Ansökan bör vara skriftlig och kan t.ex. skickas per post eller e-post.

Hur länge kan anstånd beviljas?

Anståndstiden får bestämmas till som längst tre månader efter den dag då beslutet fattades med anledning av begäran om befrielse från vägtrafikskatten, begäran om omprövning eller ett överklagande (5 kap. 8 § tredje stycket VSL).

Om anstånd har beviljats med anledning av synnerliga skäl enligt 5 kap. 9 § VSL får dock en längre anståndstid beviljas. En längre anståndstid är möjlig i dessa fall eftersom det inte framgår någon begränsning av anståndstiden av 5 kap. 9 § VSL. Skatteverket bör dock inte bevilja en längre anståndstid än nödvändigt.

Kostnadsränta vid anstånd

För anstånd som har beviljats enligt 5 kap. 8 § VSL ska bestämmelserna i 65 kap. 4 § första stycket och 7 § SFL om kostnadsränta vid anstånd tillämpas (5 kap. 8 § andra stycket VSL). Detta innebär att ränta ska betalas på beloppet för den vägtrafikskatt som ska betalas efter anståndstidens utgång.

Kostnadsräntan beräknas fr.o.m. dagen efter vägtrafikskattens ursprungliga förfallodag t.o.m. den dag då betalning senast ska ske med anledning av anståndsbeslutet. Kostnadsräntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 65 kap. 4 § första stycket SFL.

För anstånd som har beviljats enligt 5 kap. 9 § VSL ska kostnadsränta inte tas ut på det belopp som ska betalas i vägtrafikskatt efter anståndstidens utgång.

Vad händer med anståndet om fordonet byter ägare?

Ett beviljat anstånd fortsätter att gälla även om fordonet byter ägare under anståndstiden.

Skatteverket får ompröva beslut om anstånd

Ett beslut om anstånd får omprövas av Skatteverket om de förhållanden som ligger till grund för anståndet har förändrats väsentligt sedan anståndet beviljades eller om det finns andra särskilda skäl (5 kap. 11 § VSL).