En person kan ansöka om att byta till ett efternamn med anknytning till en förälder.
En person kan ansöka hos Skatteverket om att byta till ett efternamn som har anknytning till en förälder (9 § PNL). Det spelar ingen roll om personen är under eller över 18 år och byte kan ske flera gånger. Regeln gäller även för adoptivbarn i förhållande till sina adoptivföräldrar.
För barn under 18 år görs ansökan av vårdnadshavaren. Barn som har fyllt 12 år måste lämna sitt samtycke (se Namnbyte för barn som har fyllt 12 år). I vissa situationer krävs även samtycke av en förälder som inte är vårdnadshavare.
Information om vilket eller vilka namn en förälder bär eller tidigare har burit framgår av folkbokföringen, med vissa begränsningar. Om uppgift saknas i folkbokföringen, t.ex. om ett efternamn som en förälder uppges ha burit, måste den som ansöker om namnbytet visa att föräldern har burit namnet.
Vad ansökan ska innehålla och vilka ansökningar som är avgiftsbelagda beskrivs på sidan Ansökan och avgifter.
En ansökan om byte av efternamn är inte en fråga om registrering av relation i folkbokföringsdatabasen för vilket det råder ett högt beviskrav. Ett alltför högt ställt beviskrav i ansökningsärenden om ändring av efternamn skulle enligt kammarrättens uppfattning stå i strid med syftet med PNL och en skillnad måste därför göras beroende på vad ärendet gäller. Det finns inte några formella krav på vilken slags bevisning som ska åberopas, utan bevisprövningen är fri. Av förarbetena framgår att ansökan bör innehålla de uppgifter som Skatteverket kan behöva för den fortsatta handläggningen av ärendet och att sökanden vid familjerättsligt förvärv bör ange vilken familjerättslig koppling som finns till namnet (prop. 2015/16:180 s. 75 och 127). Bedömningen av åberopad bevisning måste således alltid göras utifrån förhållandena i det enskilda fallet, med beaktande av bland annat vilken typ av handling som åberopas och i vilken omfattning uppgifter i åberopad handling stöds av uppgifter i andra handlingar (KRSU 2018-10-10 mål nr 1701-18).
Valmöjligheterna motsvarar i stort sett de som gäller för förvärv av efternamn vid födelsen. Det är förhållandena vid Skatteverkets beslut som är avgörande för bedömningen av om ett visst namn får förvärvas eller inte.
Ansökan om byte till efternamn med anknytning till förälder kan avse
En person får byta sitt efternamn till ett dubbelt efternamn som är bildat av efternamn som föräldrarna bär (9 § första stycket 3 PNL). Till skillnad från vad som gäller vid födelse är det också möjligt att byta till ett dubbelt efternamn som är bildat av efternamn som föräldrarna tidigare har burit. Det dubbla efternamnet kan bildas av efternamn som respektive förälder bär eller har burit.
Det dubbla efternamnet ska vara bildat av två enkla efternamn, ett från respektive förälder. Om en förälder bär eller har burit ett dubbelt efternamn kan alltså endast ett av de två namnen i den förälderns dubbla efternamn utgöra ett av leden i barnets dubbla efternamn.
I ansökan ska det framgå i vilken ordning namnen ska bäras och om namnen ska vara förenade med bindestreck eller inte.
Ett av namnen i det önskade dubbla efternamnet kan vara ett efternamn som barnet redan bär. Det måste dock vara ett efternamn som en förälder bär eller har burit. Med burit avses även ett namn som en förälder bar vid sin död.
Det finns ett undantag för namn som en förälder har burit, men inte längre bär. Barnet får inte byta till ett efternamn som föräldern inte längre bär om det är ett namn som föräldern har förvärvat genom äktenskap, utom i det fall föräldern har avlidit och bar namnet vid sin död.
Mer information om vad ett dubbelt efternamn är och hur ett sådant får bildas finns att läsa på sidan Dubbelt efternamn.
Mats Östling bär ett efternamn som han förvärvat genom äktenskap med sin före detta maka. Mats vill byta efternamn till ett dubbelt efternamn som visar anknytningen till hans föräldrar. Mats pappa bär det dubbla efternamnet Söderström Holst. Mats pappa bar tidigare Söderström som efternamn (förvärvat vid födelsen). Mats mamma bär efternamnet Werner. Mats mamma har tidigare burit efternamnen Johansson (förvärvat vid födelsen) och Edman (förvärvat genom äktenskap).
Mats kan med stöd av 9 § första stycket 1 PNL byta till pappans dubbla efternamn:
Mats kan även med stöd av 9 § första stycket 3 PNL byta till följande dubbla efternamn bildade av efternamn som respektive förälder bär eller har burit:
För samtliga namnkombinationer gäller att det dubbla efternamnet kan förvärvas med eller utan bindestreck. Mats kan inte byta till ett dubbelt efternamn där namnet Edman ingår, eftersom Mats mamma inte längre bär detta namn och namnet förvärvats genom äktenskap.
Kent Thulin vill byta efternamn till det dubbla efternamnet Löf-Thulin. Kents pappa Birger bär efternamnet Thulin. Kents mamma Viola är avliden och bar vid sin död efternamnet Löf. Viola förvärvade efternamnet Löf från sin nye make efter att hon skilt sig från Birger.
Det dubbla efternamnet Löf-Thulin är bildat av efternamn som Kents respektive förälder bär eller har burit. Kents mamma förvärvade efternamnet Löf genom äktenskap. Detta är inget hinder eftersom Kents mamma bar namnet vid sin död. Kent kan byta efternamn till det dubbla efternamnet Löf-Thulin. Det är inget hinder att Kent redan bär efternamnet Thulin.