Vid avyttring av en näringsfastighet kan kapitalvinsten beskattas antingen i inkomstslaget kapital eller näringsverksamhet. För anskaffnings- och förbättringsutgifter medges avdrag löpande i näringsverksamheten. För att undvika dubbelavdrag ska medgivna värdeminskningsavdrag återföras i näringsverksamheten.
Vad som avses med begreppet näringsfastighet framgår på sidan Gränsdragning mellan privatbostads- och näringsfastighet. En näringsfastighet är antingen en lagertillgång eller en kapitaltillgång. En försäljning av en lagertillgång är alltid inkomst av näringsverksamhet för såväl fysiska som juridiska personer.
Avyttring av näringsfastighet som är kapitaltillgång i verksamheten vinstberäknas enligt kapitalvinstreglerna och redovisas av fysisk person och dödsbo i inkomstslaget kapital (13 kap. 6 § IL).
Även för juridiska personer beskattas avyttringen med vissa inskränkningar enligt samma kapitalvinstregler som för fysiska personer, men redovisningen görs i inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 2 § IL).
Fastigheter som ägs av handelsbolag utgör alltid näringsfastigheter (13 kap. 2 och 4 §§ IL). Ett handelsbolags avyttring av fastigheter beskattas liksom handelsbolagens övriga inkomster hos delägarna. Delägare som är fysiska personer beskattas i inkomstslaget kapital för kapitalvinster vid handelsbolagets försäljning av fastighet (13 kap. 4 § andra stycket IL).
De svenska reglerna om beskattning av näringsfastigheter ska också användas på utländska motsvarigheter. Därför måste det först utredas om den utländska tillgången är jämförbar med en svensk näringsfastighet.
Vid kapitalvinstberäkningen gäller som generell princip att avdrag medges för anskaffningsutgift och förbättringsutgifter (44 kap. 13–14 §§ IL).
För en näringsfastighet medges avdrag i näringsverksamheten för anskaffnings- och förbättringsutgifter. Avdrag sker antingen i form av värdeminskningsavdrag eller som direktavdrag avseende reparationer och underhåll. För att undvika dubbelavdrag ska medgivna värdeminskningsavdrag återföras i näringsverksamheten. Någon motsvarighet till de belopps- och tidsgränser som gäller för avdragsrätt för förbättringsutgifter beträffande privatbostadsfastigheter finns alltså inte för ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder som lagts på värdeminskningsplan (45 kap. 11 § IL).
För förbättrande reparationer och underhåll medges inget avdrag om inte dessa varit föremål för återföring. Till den del sådana utgifter återförts föreligger avdragsrätt med motsvarande belopp vid kapitalvinstberäkningen.
Om en fastighet har gått ner i värde under innehavet, ska återföring av värdeminskningsavdrag inte ske, till den del värdeminskningsavdragen motsvaras av värdenedgången. Detta gäller inte för förbättrande reparationer. Se vidare under Begränsad återföring vid värdenedgång.
Utgiften för inteckning i näringsfastighet är normalt avdragsgill i verksamheten redan det år kostnaden uppkom. Har avdrag medgetts i verksamheten är inteckningskostnaderna inte avdragsgilla vid kapitalvinstberäkningen för fastigheten.
Skatteverket anser att en förvärvares utgift för stämpelskatt avseende lagfart som tagits ut vid ett förvärv som inkomstskatterättsligt är att behandla som en gåva varken är avdragsgillt under innehavstiden eller vid en avyttring av näringsfastigheten (Skatteverkets ställningstagande - Är stämpelskatt för förvärv av en fastighet eller en tomträtt som ingår i inkomstslaget näringsverksamhet avdragsgill när förvärvet inkomstskatterättsligt har skett genom gåva?).
Om en utländsk stat betraktar en överlåtelse av fastighet som ett benefikt förvärv och tar ut arvs- eller gåvoskatt, men förvärvet ses som ett oneröst förvärv enligt svenska regler, får dock den utländska arvs- eller gåvoskatten och eventuell stämpelskatt läggas till anskaffningsutgiften (Skatteverkets ställningstagande - Avdrag för utländsk skatt i inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet och kapital).
Om ett statligt räntebidrag har beviljats för en ombyggnad ska utgifterna för ombyggnaden samt utgifterna för reparationer och underhåll, som ryms inom den för räntebidraget godkända kostnaden, räknas in i byggnadens anskaffningsvärde och läggas upp på en avskrivningsplan (19 kap. 13 och 24 §§ IL).
När en näringsfastighet avyttras ska, vid kapitalvinstberäkningen, förbättringsutgiften reduceras med skattereduktionen med anledning av bredbandsinstallationen (44 kap. 18 § IL).
Till den del som en delägares kostnader för reparation och underhåll överstiger 10 procent av hans andel av fastighetens taxeringsvärde ska utgifterna räknas in i byggnadens anskaffningsvärde (19 kap. 3 och 13 §§ IL).
Om försäljningspriset inkluderar ersättning för s.k. fasta inventarier, dvs. byggnadstillbehör eller industritillbehör eller markinventarier (ledningar, stängsel, industrispår etc.), som i avskrivningshänseende behandlas som inventarier, ska denna ersättning inte tas med vid beräkning av kapitalvinst. I sådant fall får inte heller utgifter som hör till sådana tillgångar ingå i omkostnadsbeloppet (45 kap. 10 § IL).
Alla försäkringsersättningar på grund av näringsverksamhet ska tas upp i näringsverksamheten (15 kap. 1 § IL). För försäkringsersättning på grund av skadad byggnad gäller att ersättningen tas upp och ett motsvarande direktavdrag sker mot utgiften för att återställa byggnaden. Detta sker genom att avdrag görs för avsättning och avskrivning mot ersättningsfond (31 kap. IL).
Vid kapitalvinstberäkningen medges avdrag för anskaffningsutgiften samt förbättringsutgifter under innehavstiden, dvs. fastighetens hela omkostnadsbelopp. För att undvika dubbelavdrag måste återföring ske för den del av dessa utgifter som redan dragits av i form av årliga värdeminskningsavdrag.
Återföring innebär att vissa avdrag som medgetts under innehavstiden tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.
Vilka avdrag som avses framgår av 26 kap. 2 § IL. Med de begränsningar som anges nedan ska återföring göras för
Återföring görs även då en juridisk person avyttrar en näringsfastighet som inte är en omsättningstillgång.
Vinst vid avyttring av fastighet beskattas hos fysisk person och dödsbo i inkomstslaget kapital. Vid en avyttring av fastighet skulle den värdeökning som uppkommer genom t.ex. förbättrande reparationer beskattas efter den lägre skattesats i kapital än den som gällde när kostnaden drogs av i näringsverksamheten. Bestämmelserna om återföring av förbättrande reparationer har tillkommit i syfte att neutralisera denna effekt och för att förhindra skatteplanering.
För reparations- och underhållsutgifter har direktavdrag medgetts. Avdrag som har gjorts under beskattningsåret eller något av de fem föregående beskattningsåren ska återföras till den del de medfört att fastighetens skick är bättre vid avyttringen än vid ingången av femte beskattningsåret före avyttringsåret. Har fastigheten förvärvats senare än fem år före avyttringen genom köp eller byte sker jämförelsen vid förvärvstidpunkten (26 kap. 2 § IL).
Återföring sker vid avyttring av näringsfastighet som inte är lagertillgång (26 kap. 1−2 §§ IL).
Återföring av värdeminskningsavdrag och förbättrande reparationer ska också ske om en näringsfastighet, eller del av sådan, ändrar karaktär till privatbostadsfastighet i samme ägares hand (26 kap. 8 § IL).
Detsamma gäller om en näringsfastighet övergår till ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning och den på grund av övergången blir eller kan antas bli privatbostad (26 kap. 9 § IL).
Om en näringsfastighet som utgör lagertillgång övergår till ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning med anledning av makes död, och den på grund av övergången blir eller kan antas bli privatbostad, så ska också återföring ske (26 kap. 13 § IL).
Om fastigheten har sålts med förlust (gått ned i värde) gäller följande:
Förutsättningar:
1996 |
Förvärv av näringsfastighet |
1 000 000 |
Lagfart samt andra förvärvskostnader |
45 000 |
|
2007 |
Ombyggnad |
900 000 |
2017 |
Reparationer |
200 000 |
2022 |
Avyttring, ersättning |
2 000 000 |
Försäljningskostnader |
70 000 |
Av reparationerna år 2017 bedöms 100 000 vara förbättrande. Värdeminskningsavdrag har medgivits med 540 000.
Steg 1:
Beräkning av värdenedgång för återföring av värdeminskningsavdrag (26 kap. 5 § IL)
2 000 000 - (1 000 000 + 45 000 + 900 000 + 100 000) = - 45 000
Observera att vid denna beräkning bortses från försäljningskostnader, uppskovsbelopp och värdeminskningsavdrag.
Beräkningen leder till att omkostnadsbeloppet överstiger ersättningen med 45 000 kr. Motsvarande del av värdeminskningsavdragen ska inte återföras i näringsverksamheten utan i stället reducera omkostnadsbeloppet i kapital. Återföring i näringsverksamheten görs med 495 000 kr (540 000 - 45 000).
Steg 2:
Kapitalvinstberäkning och återföring i näringsverksamhet
Kapitalvinst |
Återföring |
|
Ersättning |
2 000 000 |
|
Försäljningskostnad |
- 70 000 |
|
Förvärvsutgift |
- 1 045 000 |
|
Ombyggnad |
- 900 000 |
|
Reparation |
- 100 000 |
100 000 |
Värdeminskningsavdrag |
+ 45 000 |
495 000 |
Resultat i kapital/ Näringsverksamhet: |
= -70 000 |
=595 000 |
Kapitalförlusten blir 70 000 kr och återläggning i näringsverksamheten sker med 595 000 kr.
Karaktärsbytet innebär att tidigare medgivna avdrag för värdeminskning och förbättrande reparationer m.m. tas upp till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet (återförs) på samma sätt och i samma omfattning som om fastigheten skulle ha avyttrats (26 kap. 8 § första stycket IL).
Om byggnad och markanläggning under innehavet skrivits av mot ersättningsfond, återförs motsvarande avskrivning enligt samma regler som för vanliga avskrivningar (26 kap. 8 § första stycket IL).
En ersättningsfond för mark återläggs dock inte utan ska reducera anskaffningsutgiften vid en framtida kapitalvinstberäkning (45 kap. 18 § IL, jfr 31 kap. 18 § tredje stycket IL).
Vid återföringen av värdeminskningsavdrag måste därför, på samma sätt som vid en faktisk försäljning, beaktas om fastigheten gått ner i värde. En beräkning måste därför göras med stöd av fastighetens marknadsvärde vid tidpunkten för övergången till privatbostadsfastighet (26 kap. 8 § andra stycket IL).
Reglerna om att värdeminskningsavdrag inte ska återföras vid värdenedgång gäller inte för lagerfastigheter. (prop. 1999/2000:2, del 2, s. 342–343). Ändringen innebär att när en lagerfastighet skiftar karaktär till privatbostadsfastighet ska värdeminskningsavdraget, oavsett värdet på fastigheten, återföras i sin helhet.
Återföring görs i dessa fall utan att kapitalvinst beräknas samtidigt. När privatbostadsfastigheten i en framtid avyttras får de belopp som återförts vid avskattningen och som avsåg förbättrande reparationer dras av vid kapitalvinstberäkningen på samma sätt och i samma omfattning som när vinstberäkning och återföring görs vid ett och samma tillfälle. Observera att för förbättrande reparationer som återförts på grund av dessa bestämmelser gäller inte någon femårsgräns (45 kap. 13 § andra stycket IL). Har värdeminskningsavdrag inte återförts på grund av värdenedgång, ska anskaffningsutgiften vid en framtida avyttring reduceras (45 kap. 16 § andra stycket IL).
Samma förutsättningar som i tidigare exempel.
Det belopp som i exemplet utgör ersättning vid försäljningen, 2 000 000 kr, antas i stället vara marknadsvärdet vid karaktärsskiftet.
Fram till och med steg 1 görs beräkningen enligt samma modell som vid en faktisk avyttring.
Avskattningen leder till att återföring sker med 595 000 kr (förbättrande reparationer 100 000 kr samt värdeminskningsavdrag 495 000 kr). De återförda värdehöjande reparationerna blir därigenom avdragsgilla vid en framtida försäljning av fastigheten. Av de totala värdeminskningsavdragen på 540 000 kr återfördes endast 495 000 kr på grund av värdenedgång. De värdeminskningsavdrag som inte återförts, 45 000 kr, ska i stället reducera anskaffningsutgiften vid en framtida försäljning.
Karaktärsskiftet utlöser inte någon kapitalvinstbeskattning.
Om ersättningsfond för mark för mark och/eller byggnad och markanläggning tagits i anspråk när den avyttrade fastigheten förvärvades, ska det ianspråktagna beloppet beaktas vid avyttringen av fastigheten.
Reglerna innebär i korthet följande vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten och av den fastighet (ersättningsfastigheten) för vilken ersättningsfonden togs i anspråk vid förvärvet:
Sammanfattningsvis medges avdrag för avsättning till en ersättningsfond med belopp som motsvarar både kapitalvinsten och återförda belopp. Ersättningen kan på så sätt obeskattad återinvesteras i en ersättningsfastighet.
När ersättningsfastigheten anskaffas tas ersättningsfond för byggnad och markanläggning i anspråk för avskrivning av den nya fastighetens byggnader. Byggnadernas anskaffningsvärde kommer därefter att uppgå till den del av utgiften som inte täcks av det ianspråktagna beloppet (31 kap. 11 och 18 §§ IL). Vid en framtida försäljning av ersättningsfastigheten sker återföring av avskrivningarna i inkomstslaget näringsverksamhet enligt vanliga regler för återföring av medgivna värdeminskningsavdrag avseende byggnader och markanläggningar (26 kap. 2 § 4 IL). I den mån avskrivningen motsvarar tidigare kapitalvinst, ska dock avskrivningen istället reducera anskaffningsutgiften (26 kap. 4 § IL samt 45 kap. 17 § IL).
En ianspråktagen ersättningsfond för mark minskar anskaffningsutgiften för den förvärvade marken när omkostnadsbeloppet beräknas (31 kap. 21 § IL). När den förvärvade marken avyttras ska därför anskaffningsutgiften reduceras med ersättningsfond för mark (45 kap. 17 § IL).
Avyttring av ursprungsfastighet
Förutsättningar:
Nedlagda kostnader
1984 |
Lagfart |
30 000 kr |
1986 |
Ombyggnad |
200 000 kr |
1987 |
Tillbyggnad |
300 000 kr |
Värdehöjande reparationer
1988 |
80 000 kr |
1990 |
50 000 kr |
1994 |
70 000 kr |
Värdeminskningsavdrag 1984–1994 |
300 000 kr |
Ianspråktagen investeringsreserv 1986 |
100 000 kr |
Kapitalvinstberäkning
Kapitalvinst |
Återföring |
|
Ersättning vid avyttring |
2 800 000 |
|
Inköpspris, lagfart |
- 2 030 000 |
|
Ombyggnad 1986 |
- 200 000 |
|
Tillbyggnad 1987 |
- 300 000 |
|
Förbättrande reparationer |
||
1988 |
0 * |
|
1990 |
- 50 000 |
+ 50 000 |
1994 |
- 70 000 |
+ 70 000 |
Värdeminskning 1984–1994 |
+ 300 000 |
|
Investeringsreserv |
+ 100 000 |
|
= 150 000 |
= 520 000 |
* Kostnaden räknas inte då den lades ned mer än fem år före avyttringen.
Avsättning till ersättningsfond får göras i inkomstslaget näringsverksamhet. Till ersättningsfond för mark antas 100 000 kr av kapitalvinsten på 150 000 kr vara hänförlig. Resterande 50 000 kr av kapitalvinsten beräknas vara hänförlig till byggnad. Till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar avsätts därför 570 000 kr (520 000 kr + 50 000 kr). Sammanlagt sker avsättning till ersättningsfonder därför med 670 000 kr.
Avyttring av ersättningsfastighet
Förutsättningar:
Näringsfastighet nr 2 förvärvades 1996 för 4 000 000 kr. Avskrivning görs mot ersättningsfond för byggnad med 570 000 kr. Fastigheten säljs i juli 2018 för 8 800 000 kr.
Nedlagda kostnader
1996 |
Lagfart |
60 000 kr |
1997 |
Ombyggnad |
100 000 kr |
2003 |
Förbättrande reparationer |
150 000 kr |
2013 |
- ” - |
75 000 kr |
2018 |
Mäklararvode |
240 000 kr |
Värdeminskningsavdrag
1997–2017 |
113 000 kr |
Den avskrivning som gjorts mot en ersättningsfond för byggnad och markanläggning (570 000 kr) motsvarar återläggning vid avyttring av ursprungsfastigheten med 520 000 kr (se exemplet ovan). När ersättningsfastigheten nu avyttras ska återföring ske av denna fondavskrivning i inkomstslaget näringsverksamhet .
Vid beräkningen av kapitalvinsten ska dessutom omkostnadsbeloppet reduceras med den del av ersättningsfonden för byggnader och markanläggningar som motsvarade kapitalvinst (50 000 kr) samt ersättningsfonden för mark (100 000 kr).
På detta sätt beskattas slutligen hela fondavsättningen, 670 000 kr (150 000 + 520 000).
Kapitalvinst |
Återföring |
|
Försäljningspris |
8 800 000 |
|
Mäklararvode |
-240 000 |
|
Förvärv m.m. 1996 |
-4 060 000 |
|
Ombyggnad 1997 |
-100 000 |
|
Reparation 2013 |
-75 000 |
+ 75 000 |
Ers.fond kapital |
+ 150 000 |
|
Ers.fond byggnad |
+ 520 000 |
|
+ 113 000 |
||
= 4 475 000 |
= 708 000 |
|
Skattepliktig kapitalvinst 90 % |
4 027 500 |