Punkterna 1 och 2 överensstämmer i sak med artikel 6 punkterna 1 och 3 i OECD:s modellavtal.
Punkt 1 omfattar endast inkomst som en person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom som finns i en annan avtalsslutande stat. Den är alltså inte tillämplig på inkomst av fast egendom i tredje stat eller personens hemviststat. I sådana fall tillämpas i stället artikel 22 Annan inkomst (observera artikel 22 punkt 2 sista meningen när det gäller inkomst av fastighet i rörelse eller självständig yrkesverksamhet). Begreppet ”fast egendom” definieras i artikel 3 punkt 1 f. Eftersom definitionen omfattar svenska bostadsrätter tillämpas artikel 6 punkt 1 på löpande inkomster av en sådan. Vinst vid försäljning av fast egendom behandlas i artikel 13 punkt 1.
Punkt 3, som saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal, har införts på begäran av Finland och tar särskilt sikte på finska bostadsaktiebolag (prop. 1983/84:19 s. 142). Till skillnad från punkt 1 omfattar punkt 3 även det fallet att den fasta egendomen finns i den stat där inkomsttagaren (innehavaren av aktierna eller andelarna) har hemvist.
Uttrycket ”bolag, vars huvudsakliga ändamål är att inneha fast egendom” omfattar även norska borettslag och bostadsaksjesellskap samt svenska bostadsrättsföreningar. Eftersom en svensk bostadsrätt utgör fast egendom enligt artikel 3 punkt 1 f brukar dock artikel 6 punkt 1 tillämpas på löpande inkomster av en sådan.
Vinst vid försäljning av fast egendom behandlas i artikel 13 punkt 1.
Punkt 4 överensstämmer i sak med artikel 6 punkt 4 i OECD:s modellavtal såvitt gäller fast egendom som tillhör företag. Modellavtalet innehåller inte längre några regler om självständig yrkesutövning.