Din webbläsare Internet Explorer är för gammal. För att vår webbplats ska fungera rekommenderar vi att du byter webbläsare.
Rekommenderade webbläsare
Stäng
OBS: Detta är utgåva 2022.8. Sidan är avslutad 2023.
- Vägledning »
- 2022 »
- Mervärdesskatt »
- Beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet »
- Ekonomisk verksamhet för ideella föreningar, registrerade trossamfund och samfälligheter
Ekonomisk verksamhet för ideella föreningar, registrerade trossamfund och samfälligheter
I ML finns en särskild bestämmelse som innebär att vissa verksamheter som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund inte räknas som ekonomisk verksamhet.
Uppdaterat denna sida
Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund
Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund är i vissa fall befriade från att betala inkomstskatt för sin verksamhet (7 kap. 3 § IL).
Mervärdesskatten följer inkomstskatten
Om föreningen eller trossamfundet är frikallad från inkomstskatt för en verksamhet enligt 7 kap. 3 § IL räknas verksamheten inte som en ekonomisk verksamhet (4 kap. 8 § ML). Skatteverket anser att när en förening inte bedriver någon ekonomisk verksamhet är den inte heller en beskattningsbar person. Det innebär att föreningen eller trossamfundet inte ska betala någon mervärdesskatt för egna försäljningar av varor och tjänster som görs i en sådan verksamhet. Föreningen eller trossamfundet har inte heller rätt till avdrag för mervärdesskatt när den köper in varor och tjänster för en sådan verksamhet.
En förening eller ett trossamfund som bedriver näringsverksamhet som undantas från inkomstskatt behandlas dock som en beskattningsbar person när den köper tjänster från andra länder.
En och samma förening eller trossamfund kan vara frikallad från inkomstskatt för en verksamhet samtidigt som den är skattskyldig till inkomstskatt för en annan verksamhet. I så fall gäller bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML bara för den verksamhet som föreningen inte är skattskyldig till inkomstskatt för.
De särskilda reglerna för allmännyttiga ideella föreningar gäller också för vissa äldre ekonomiska föreningar (4 kap. 8 § andra stycket ML). Sådana föreningar har u.p.a. i sitt namn.
Rättsfall: ridundervisning och tävlingsverksamhet i en allmännyttig ideell förening ansågs inte vara ekonomisk verksamhet
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en allmännyttig ideell förening inte var skattskyldig till mervärdesskatt för tillhandahållande av ridundervisning och tävlingsverksamhet. Detta trots avvikande regleringar i ML i förhållande till mervärdesskattedirektivet. Enligt direktivet är föreningen en beskattningsbar person, men av direktivet följer också att tillhandahållandena ska undantas från skatteplikt om föreningen anses vara en organisation utan vinstsyfte (artikel 132.1 m mervärdesskattedirektivet).
Domstolen ansåg att en tolkning enligt direktivet leder till att tillhandahållandena ska undantas från skatteplikt och att bestämmelserna i ML ledde till samma resultat, d.v.s. att föreningen inte var skattskyldig till mervärdesskatt för tillhandahållandena i fråga (RÅ 2010 ref. 54).
Bestämmelserna gäller inte för stiftelser
De särskilda reglerna i 4 kap. 8 § ML för allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund gäller inte för stiftelser. Verksamheter som bedrivs av en stiftelse ska bedömas enligt de allmänna reglerna för ekonomisk verksamhet.
Skattskyldighet för inköp av varor och tjänster från andra länder
Både allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund är juridiska personer och kan därför i vissa fall vara skyldiga att betala mervärdesskatt på inköp av varor från andra EU-länder (1 kap. 2 § första stycket 5 ML och 2 a kap. 2 § ML). Detta gäller även om föreningen eller trossamfundet inte är en beskattningsbar person.
En allmännyttig ideell förening eller ett registrerat trossamfund som inte bedriver ekonomisk verksamhet enligt 4 kap. 8 § ML kan ändå vara skyldig att betala mervärdesskatt på inköp av tjänster från utlandet (1 kap. 2 § första stycket 2 ML).
Andra ideella föreningar
Ideella föreningar som inte räknas som allmännyttiga omfattas inte av några särskilda mervärdesskatteregler. Deras verksamhet ska därför bedömas på samma sätt som för andra juridiska personer. Det måste bedömas i varje enskilt fall av om föreningen bedriver en ekonomisk verksamhet enligt 4 kap. 1 § ML.
Tidigare:
Bredbandsföreningar som bygger fibernät
Skatteverket anser att en bredbandsförening som bygger fibernät och som löpande använder detta för att vinna intäkter till föreningen bedriver en ekonomisk verksamhet. En förening vars enda verksamhet är att tillhandahålla tjänster utan ersättning från den som mottar tjänsterna anses däremot inte bedriva någon ekonomisk verksamhet. Samma bedömning ska också göras när en förening tar ut endast en symbolisk ersättning.
Nytt: 2022-02-15
Texten om bredbandsföreningar som bygger fibernät har tagits bort med anledning av ett nytt ställningstagande om insatskapital till ekonomiska föreningar som driver olika slags anläggningar. Se uppdatering på sidan Ekonomisk verksamhet vid rubriken Tillgång till anläggning för vatten och avlopp eller bredband.
Rättsfall: verksamhet för att tillvarata medlemmarnas allmänna intressen var inte ekonomisk
EU-domstolen har ansett att en verksamhet som bestod i att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen inom jordbrukssektorn inte var någon ekonomisk verksamhet, eftersom den inte bestod av försäljning av varor eller tjänster (C-515/07, VNLTO).
Rättsfall: politisk organisation bedrev inte ekonomisk verksamhet
EU-domstolen har ansett att en avdelning inom ett politiskt parti inte bedrev någon ekonomisk verksamhet när den genomförde partimöten och levererade marknadsföringsmaterial till partiets lokalavdelningar. Inkomsterna bestod av medlemsavgifter och statliga bidrag. Avdelningen ansågs bedriva politisk opinion i syfte att delta i det politiska maktutövandet och den var inte verksam på någon marknad (C-267/08, SPÖ Landesorganisation Kärnten).
Samfälligheter
Samfälligheter är en särskild typ av fastighetsbildning. En samfällighet består av mark, anläggningar eller andra tillgångar som tillhör flera fastigheter gemensamt. Det kan till exempel handla om att flera fastigheter har gemensam skog eller en gemensam väg.
En samfällighet kan förvaltas antingen av en förening som har bildats för att förvalta samfälligheten (samfällighetsförening) eller av fastighetsägarna tillsammans (ägarförvaltning).
Samfällighetsföreningar
Nytt: 2022-02-15
En samfällighetsförening bildas av medlemmarna i föreningen och föreningen får i uppdrag att förvalta den gemensamhetsanläggning som bildas i samband med att ett anläggningsbeslut fattas. En samfällighetsförening kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter och är därför en självständig juridisk person med egen rättskapacitet som kan vara ett skattesubjekt i mervärdesskattehänseende.
Skatteverket anser att samfällighetsföreningar som fortlöpande förvaltar gemensamhetsanläggningar mot ersättning bedriver en självständig ekonomisk verksamhet. Enligt Skatteverkets uppfattning agerar samfällighetsföreningen självständigt gentemot medlemmarna. När en samfällighetsförening omsätter varor och tjänster gör de det i egenskap av beskattningsbar person. Denna bedömning påverkas inte av om samfällighetsföreningens tillhandahållanden sker i vinstsyfte eller inte. Samfällighetsföreningen ska därmed ta ut mervärdesskatt med utgångspunkt i de ersättningar medlemmarna betalar, till exempel på uttaxerade belopp enligt debiteringslängden. Detta under förutsättning att föreningen inte omfattas av reglerna om skattebefrielse för företag med liten omsättning (Skatteverkets ställningstagande Samfällighetsföreningars tillhandahållanden till medlemmar). Se även rubriken koppling mellan utgående och ingående skatt på sidan grundläggande om avdragsrätt.
Rättsfall: en samfällighetsförenings leverans av värme till sina medlemmar
En samfällighetsförening uppförde ett värmekraftverk som bland annat skulle förse föreningens medlemmar med leverans av värme. Samfällighetsföreningen ansågs bedriva en självständig ekonomisk verksamhet. Leveransen av värme mot ersättning till medlemmarna utgjorde leverans av vara som i princip var föremål för mervärdesskatt (C-449/19, WEG Tevestrasse, punkt 38).
Tidigare:
En samfällighetsförening är en juridisk person och kan som sådan bedriva självständig ekonomisk verksamhet.
Rättsfall: samfällighetsförening som drev värmecentral var inte skattskyldig
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att en samfällighetsförening som drev en värmecentral inte var skattskyldig till mervärdesskatt. Ändamålet med föreningen var att tillgodose delägarfastigheternas behov av värme. Genomförandet av denna uppgift innebar inte att föreningen omsatte någon vara eller tjänst i en ekonomisk verksamhet (RÅ 1983 1:26).
Rättsfall: vägsamfällighetsförening var skattskyldig för upplåtelse av väg till utomstående
En vägsamhällighetsförening som mot ersättning upplät skogsvägar till företag som transporterade virke ansågs omsätta tjänster och var skattskyldig till mervärdesskatt (RÅ 2002 ref. 13).
Rättsfall: uthyrning av garageplatser till fastighetsägarnas hyresgäster var en ekonomisk verksamhet
Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt om en samfällighetsförenings uthyrning av garageplatser var en ekonomisk verksamhet. Delägare i föreningen var fyra bostadsrättsföreningar och ett fastighetsbolag. Samfällighetsföreningen skulle hyra ut samfällighetens garageplatser till de personer som var bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster hos delägarna. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att en samfällighetsförening som bara tillgodoser delägarfastigheternas egna behov enligt svensk rättspraxis inte ansetts skattskyldig till mervärdesskatt. Om en samfällighetsförening däremot tillhandahåller tjänster till utomstående mot ersättning har omsättningar enligt samma praxis ansetts föreligga. Föreningens uthyrning av garageplatser till de boende på medlemmarnas fastigheter var därför en självständig ekonomisk verksamhet (HFD 2011 not. 75).
Tidigare:
Förhandsbesked: anläggande av fibernät var inte en ekonomisk verksamhet
Skatterättsnämnden har ansett att en samfällighetsförening som tog ut kostnadstäckning av sina medlemmar för uppförandet av ett fibernät inte tillhandahöll tjänster mot ersättning. Medlemskapet i föreningen och kostnadsuttaget för anläggningen grundade sig på myndighetsbeslut och inte på ett kontraktsförhållande mellan föreningen och dess medlemmar. Den ytterligare avgift som föreningen tog ut för tillgång till bredband och kabel-tv ingick inte i driften av anläggningen och ansågs vara ersättning för tjänster som föreningen tillhandahöll medlemmarna (SRN 2014-02-27, 34-12/I).
Rättsfall: en samfällighetsförenings leverans av värme till sina medlemmar
EU-domen C-449/19, WEG Tevestrasse, gällde en samfällighetsförening för bostadsägare som levererade värme till sina medlemmar.
Skatteverket analyserar för närvarande domen, framförallt med hänsyn till den tidigare praxis som finns med avseende på samfällighetsföreningars tillhandahållande till sina medlemmar.
Nytt: 2022-02-15
Förhandsbeskedet har tagits bort då Skatteverket inte längre anser det vara aktuellt med anledning av den rättsutveckling som skett. Rättsfallet, C-449/19, WEG Tevestrasse, om leverans av värme har flyttats, se uppdateringen under Samfällighetsföreningar ovan.
Ägarförvaltade samfälligheter
När fastighetsägarna själva förvaltar samfälligheten ska bedömningen av om deras verksamhet är ekonomisk göras för varje fastighetsägare. Varje delägare kan då bli skyldig att betala mervärdesskatt för sin andel av omsättningen från samfälligheten.
Kompletterande information
Referenser på sidan
Domar & beslut
- EU-dom C-267/08 [1]
- EU-dom C-449/19 [1] [2]
- EU-dom C-515/07 [1]
- HFD 2011 not. 75, mål nr 2311-11 [1]
- RÅ 1983 1:26, mål nr H-85-1982 [1]
- RÅ 2002 ref. 13 [1]
- RÅ 2010 ref. 54 [1]
- SRN dnr 34-12/I [1]
EU-författningar
- RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]
Lagar & förordningar
Ställningstaganden
Referenser inom mervärdesskatt
Tillsammans gör vi samhället möjligt