Vem ska registreras?

Gemensamt för de olika skatterna

Registrering hos Skatteverket är nödvändigt för att verket ska kunna administrera deklarationer, inbetalningar, utbetalningar och beslut m.m. som rör skatter och avgifter. Reglerna angående vem som ska registreras finns i 7 kap. 1 § SFL och innehåller en uppräkning av de olika anledningarna till att någon måste registrera sig hos Skatteverket. Nedan under rubriken för varje skatt finns information om vad som gäller speciellt för den skatten. Det finns också bestämmelser angående vissa företrädare som delvis är gemensamma för de olika skatterna.

Företrädare ska i vissa fall registreras

Om den som ska vara registrerad enligt uppräkningen i 7 kap. 1 § första stycket SFL har en företrädare enligt 5 kap. SFL ska företrädaren registreras i stället (7 kap. 1 § andra stycket SFL). Bestämmelserna i 5 kap. SFL avser sådana företrädare som ska redovisa och betala huvudmannens skatt. Dessa företrädare är

• ombud för en generalrepresentation (5 kap. 1 § SFL)
• representant för ett enkelt bolag eller ett partrederi (5 kap. 2 § SFL)
• huvudman för en mervärdesskattegrupp (5 kap. 3 § SFL)
• skatterepresentant för en utländsk försäkringsgivare (5 kap. 4 § SFL)
• mottagare som ingått socialavgiftsavtal (5 kap. 5 § SFL).

Skatteverket ska inte registrera den som utsetts som ombud enligt 6 kap. 2 § SFL för en utländsk beskattningsbar person eftersom ombudet endast svarar för redovisningen av mervärdesskatten. Det är i stället den skattskyldige, d.v.s. den utländska beskattningsbara personen som ska registreras.

Nedan behandlas reglerna angående vem som ska registreras uppdelat på skatteslag.

Arbetsgivarområdet

Skatteverket ska registrera den som är skyldig att göra skatteavdrag (7 kap. 1 § första stycket 1 SFL). Skyldigheten att göra skatteavdrag omfattar inte endast den som är arbetsgivare, alltså som betalar ut ersättning för arbete, utan också den som ska göra skatteavdrag från ränta och utdelning.

Skatteverket ska också registrera den som är skyldig att betala arbetsgivaravgifter (7 kap. 1 § första stycket 2 SFL). Begreppet arbetsgivaravgifter omfattar även sådan särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och allmän löneavgift som en arbetsgivare är skyldig att betala (1 § SLF) och (1 § LAL).

Från den 1 januari 2021 ska en utbetalare som hör hemma i en annan stat och inte bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige göra skatteavdrag från ersättning för arbete som mottagaren utför i Sverige. Dessa arbetsgivare ska också registreras.

Om en sådan arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige ingått ett socialavgiftsavtal med en anställd i Sverige ska den anställde registreras som arbetsgivare (7 kap. 2 § tredje stycket SFL). Anmälan ska göras inom två veckor från det man har slutit avtalet. Arbetsgivaren ska registreras eftersom den träder in som ansvarig om arbetstagaren inte fullgör sina skyldigheter.

Om en arbetsgivare felaktigt gjort skatteavdrag som redovisats i arbetsgivardeklaration (individuppgifter) är arbetsgivaren skyldig att betala in skatten och ska registreras.

Från när gäller registreringen?

Ett beslut om registrering gäller från och med den dag Skatteverket fattar beslutet, och beslutet har inte någon retroaktiv verkan. Registreringen är en formell åtgärd för att administrera bland annat arbetsgivardeklarationer och är inte kopplad till avgifts- eller skattskyldigheten.

Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag regleras i 2 kap. 1 § SAL respektive 10 kap. 2 § SFL. Det innebär som exempel att Skatteverket kan besluta om att ta ut avgifter för tidigare redovisningsperioder, oavsett om utbetalaren var registrerad vid tidpunkten för avgiftsskyldigheten.

Exempel: tidpunkt för registreringen

Skatteverket har i januari 2020 påbörjat en utredning av Bolaget AB, som inte är registrerat som arbetsgivare. Utredningen visar att bolaget kontinuerligt sedan april 2019 har betalat ut lön till flera personer. Skatteverket beslutar därför efter kommunicering att registrera bolaget som arbetsgivare den 2 februari 2020. Oavsett tidpunkten för registreringen är Bolaget AB skyldigt att betala arbetsgivaravgifter från och med redovisningsperioden april 2019. Skatteverket beslutar därför, efter kommunicering, att ta ut arbetsgivaravgifter från och med denna period.

Mervärdesskatt

Bestämmelserna innehåller ett flertal olika skäl till att Skatteverket ska registrera någon till mervärdesskatt (7 kap. 1 § första stycket 3, 4, 5, 6, 7 och 8 SFL). I mervärdesskattedirektivet finns bestämmelserna angående registrering i artiklarna 213–216.

Den som är skattskyldig

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt ML med vissa undantag (7 kap. 1 § första stycket 3 SFL).

Vem som är skattskyldig framgår av 1 kap. 1–2 §§ ML.

Undantag från huvudregeln att det är den skattskyldiga som ska registreras gäller i nedanstående fall:

• Den som är skattskyldig bara för unionsinterna förvärv av nya transportmedel och punktskattepliktiga varor ska inte registreras enligt SFL (7 kap. 1 § första stycket 3 SFL). I sådana fall ska mervärdesskatten redovisas i en särskild mervärdesskattedeklaration.
• Mervärdesskattegrupper enligt 6 a kap. 1 § ML registreras inte enligt SFL. Det är i stället den som är grupphuvudman som ska registreras.
• Den som bara är skattskyldig för mervärdesskatt som tas ut vid import ska inte registreras enligt SFL. I sådana fall gäller tullagen i stället (22 kap. 1 § andra stycket ML och 2 kap. 1 § första stycket 4 SFL).
• Den som endast ska betala mervärdesskatt enligt någon av de särskilda ordningarna ska inte registreras enligt SFL. Den beskattningsbara person som vill tillämpa en särskild ordning ska ansöka om det hos identifieringsmedlemsstaten. Om Sverige är identifieringsmedlemstat ska ansökan göras till Skatteverket. Ett identifieringsbeslut är inte registrering enligt 7 kap. SFL.

En utländsk beskattningsbar persons omsättning här i landet, som är hänförlig till en ekonomisk verksamhet, medför skattskyldighet enligt ML på samma sätt som för den som är etablerade i Sverige. Det gäller även om den beskattningsbara personen inte har någon anknytning till Sverige och även om det är fråga om en tillfällig, enstaka omsättning inom landet. En utländsk beskattningsbar person som har en omsättning i Sverige kan därför bli skyldig att registrera sig till mervärdesskatt i enlighet med 7 kap. 1 § första stycket 3 SFL. En utländsk beskattningsbar person är dock inte alltid skattskyldig för omsättningar inom landet. Under vissa förutsättningar gäller omvänd skattskyldighet och då är det i stället den svenska köparen som är skattskyldig.

Om en person som är omyndig enligt svensk civilrätt bedriver sådan verksamhet som medför skyldighet att vara registrerad till mervärdesskatt så är det den omyndiga personen själv som ska registreras. Begreppen beskattningsbar person är ett unionsrättsligt begrepp som ska tolkas efter objektiva kriterier beroende på vem som faktisk omsätter varor och tjänster. Reglerna i föräldrabalken att omyndiga personer inte får bedriva rörelse saknar betydelse när det gäller skattskyldighet för mervärdesskatt. Den omständigheten att ett barn företräds av sina föräldrar innebär inte att föräldrarna ska anses ha omsatt varorna och tjänsterna i eget namn.

Den som har rätt till återbetalning

Skatteverket ska också registrera den som har rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 9 och 11–13 §§ ML utan att vara skattskyldig. Det gäller bara under förutsättning att den återbetalningsberättigade inte omfattas av det elektroniska återbetalningsförfarandet som följer av 19 kap. 1 § ML (7 kap. 1 § första stycket 4 SFL).

Registrering till mervärdesskatt i Sverige ska därför ske vid en utländsk beskattningsbar persons enligt 3 kap. 30 a § ML undantagna omsättningar i Sverige av varor till ett annat EU-land (7 kap. 1 § första stycket 4 SFL). Det beror på att sådana omsättningar ger rätt till återbetalning av ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 11 § första stycket ML. Eftersom en undantagen omsättning av varor till ett annat EU-land är en omsättning inom landet kan en utländsk beskattningsbar person som är etablerad inom EU i sådana fall inte använda det elektroniska ansökningsförfarandet. Utländska beskattningsbara personer som avser att, enligt undantaget från skatteplikt i 3 kap. 30 § andra stycket ML, importera en vara till Sverige som därefter ska omsättas till ett annat EU-land enligt 3 kap. 30 a § ML ska registreras (7 kap. 1 § första stycket 4 SFL).

Den som har gjort undantaget unionsinternt förvärv

Den som gör ett sådant unionsinternt förvärv som är undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 30 d § första stycket ML ska registreras (7 kap. 1 § första stycket 5 SFL).

Registrering till mervärdesskatt ska också ske vid en utländsk beskattningsbar persons överföring av varor. Detta gäller trots att överföringarna, som är unionsinterna förvärv, inte ska beskattas enligt 3 kap. 30 d § ML (7 kap. 1 § första stycket 5 SFL).

Utländsk beskattningsbar person med rätt till återbetalning

Skatteverket ska registrera en utländsk beskattningsbar person som är etablerad i ett annat EU-land och har rätt till återbetalning av svensk ingående mervärdesskatt enligt 10 kap. 1–3 §§ ML. Detta förutsätter att den utländska beskattningsbara personen inte omfattas av det elektroniska återbetalningsförfarandet som följer av 19 kap. 1 § ML, och inte heller ska registreras enligt 7 kap. 1 § första stycket 3, 4 eller 5 SFL (7 kap. 1 § första stycket 6 SFL).

En beskattningsbar person som omsätter tjänster i annat EU-land

Skatteverket ska registrera en beskattningsbar person som är etablerad i Sverige och som omsätter sådana tjänster i ett annat EU-land som köparen av tjänsten är skattskyldig för i det andra landet i enlighet med tillämpningen av artikel 196 i mervärdesskattedirektivet (7 kap. 1 § första stycket 7 SFL). Skälet är att den beskattningsbara personen måste vara registrerad för att kunna lämna en periodisk sammanställning.

Den som ska jämka

Den som är skyldig att jämka ingående mervärdesskatt enligt 8 a kap. eller 9 kap. 9–13 §§ ML ska registreras även om företaget inte är skattskyldigt vid den tidpunkt jämkningen ska göras (7 kap. 1 § första stycket 8 SFL).

Företag som är skattebefriade för sina omsättningar enligt 9 d kap. ML

Vissa företag är skattebefriade för sina omsättningar enligt 9 d kap. ML. Dessa företag är beskattningsbara personer. Om de enbart har sådana omsättningar som omfattas av skattebefrielsen enligt 9 d kap. ML ska de inte vara registrerade. Skatteverket ska endast registrera dem om någon av förutsättningarna för registrering enligt 7 kap 1 § SFL är uppfylld. Läs mer under Vem är befriad?

Tobaksskatt, alkoholskatt och skatt på energi

Det är bara vissa av de som är skattskyldiga enligt LTS, LAS eller LSE som ska registreras (7 kap. 1 a § första stycket 3–5 SFL). Den som har godkänts som upplagshavare eller registrerad varumottagare enligt LTS, LAS eller LSE ska registreras. Även vissa distansförsäljare enligt dessa lagar ska registreras. Den som har godkänts som lagerhållare enligt LTS eller LSE och den som är skattskyldig enligt 11 kap. 5 § första stycket 1 (producent), 2 (nätinnehavare) eller 3 (den som godkänts som frivillig skattskyldig) ska registreras. Om en företrädare har utsetts ska dessa aktörer registreras tillsammans med företrädaren.

Övriga aktörer som är skattskyldiga enligt LTS, LAS eller LSE ska inte registreras enligt 7 kap. 1 a § SFL.

Avfallsskatt

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSA (7 kap. 1 a § första stycket 7 SFL).

Bekämpningsmedelsskatt

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSB (7 kap. 1 § a första stycket 1 SFL).

Naturgrusskatt

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSN (7 kap. 1 a § första stycket 6 SFL).

Trafikförsäkringspremie

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSTF (7 kap. 1 a § första stycket 8 SFL).

Skatt på kemikalier i viss elektronik

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt 8 § 1, 2 eller 3 LSKE (7 kap. 1 a § första stycket 9 SFL).

Skatt på flygresor

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSF (7 kap. 1 a § första stycket 10 SFL).

Skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt 6 § 1 eller 2 b LSNP (7 kap. 1 a § första stycket 11 SFL).

Skatt på spel

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSS (7 kap. 1 a § första stycket 12 SFL).

Skatt på avfall som förbränns

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LSAF (7 kap. 1 a § första stycket 13 SFL).

Skatt på plastbärkassar

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt 4 § 1 LSP (7 kap. 1 a § första stycket 14 SFL).

Särskild premieskatt för grupplivförsäkringar m.m.

Skatteverket ska registrera den som är skattskyldig enligt LPG (7 kap. 1 a § första stycket 2 SFL).

Kassaregister

Den som är skyldig att använda kassaregister ska registreras (7 kap. 1 § 9 SFL).

Elektronisk personalliggare på byggarbetsplatser

Den som är skyldig att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras på en byggarbetsplats är skyldig att vara registrerad enligt SFL (7 kap. 1 § 10 SFL, 7 kap. 2 a § SFL, prop. 2014/15:6).